Annons

Jani Pirttisalo Sallinen:Kan en kosmisk dödsdans öppna dörren till ”gud”?

Årets Nobelpris i fysik handlar i slutändan om de riktigt stora frågorna, om alltings existens. Med gravitationsvågor öppnas helt nya vägar för hur vi kan beskåda universum.

Är det denna pusselbit som saknats för att kunna blicka tillbaka till universums absoluta begynnelse?

Under strecket
Publicerad

En rekonstruktion av en kollision mellan två svarta hål. Det är vid sådana kollisioner som kraftiga gravitationsvågor uppstår. 

Foto: Ligo/TTBild 1 av 1

En rekonstruktion av en kollision mellan två svarta hål. Det är vid sådana kollisioner som kraftiga gravitationsvågor uppstår. 

Foto: Ligo/TTBild 1 av 1
En rekonstruktion av en kollision mellan två svarta hål. Det är vid sådana kollisioner som kraftiga gravitationsvågor uppstår. 
En rekonstruktion av en kollision mellan två svarta hål. Det är vid sådana kollisioner som kraftiga gravitationsvågor uppstår.  Foto: Ligo/TT

Århundraden av astronomisk forskning har varit beroende av ljus, för att kunna se månen, andra himlakroppar, vår sol och alla stjärnor i universum. Ljus reflekteras och fångas upp av instrument på jorden. Då som nu med teleskop, som numera även finns långt ute i rymden i form av Hubble-teleskopet och inom kort även James Webb-teleskopet.

Upptäckten av ljusets olika våglängder har lett till ytterligare framgångsrika metoder som använts för att kartlägga universum, som med radiovågor och med instrument som ser ljuset inom det infraröda spektrat. Med dessa metoder har forskare genom århundraden lyckats blicka allt längre tillbaka i tiden.

Men ljus förvrängs, reflekteras och absorberas under sin färd till våra teleskop och mätinstrument. Metoderna att komma runt dessa problem är många, ändå har ljuset sina begränsningar. Fotoner från det yttersta kosmos når oss inte, vi kan helt enkelt inte se allt.

Annons
Annons

Vi kommer närmare det svar som vi alla någon gång funderat över; hur allting uppstod.

Två massiva svarta hål kolliderar, eftersom ljus inte kan undfly svarta hål kan vi heller inte beskåda denna mullrande kosmiska dödsdans som är över på ett par tiondelar av en sekund när de slutligen slås samman.

Och när ljuset inte längre räcker till så famlar vi i mörker. Men kan gravitationsvågorna få oss att ”se” vad som verkligen hände när allting uppstod?

Att det nu går att mäta gravitationsvågor, som inte är någon form av ljus, förändrar astronomin bara av det enkla skälet. För att inte tala om själva teknologin bakom utvecklandet av ett sådant känsligt mätinstrument.

Kollisionen skapar vågor, den skär igenom väven av rum och tid och som nu går att mäta. Gravitationsvågor uppstår även om vi kastar en studsboll mot marken, men är så svaga att de inte går att mäta. Men nu vet vi att de faktiskt finns där.

Det är oklart om upptäckten som nu lyfts fram kan avslöja hur universum uppstod. Klart är i alla fall att en dörr ställts på glänt, när forskarna nu hittar spår från svarta hål i universums historia så kommer vi ytterst närmare det svar som vi alla någon gång funderat över; hur allting uppstod.

Det är forskning som gynnar alla.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons