Annons

”Motsättningar gör frågan om inval komplicerad”

Svenska Akademien räknar med att välja in flera nya ledamöter den närmaste tiden.

– Jag tror inte det blir så svårt som en del kanske önskar, säger idé- och lärdomshistorikern Thomas Kaiserfeld som menar att Akademien nu har en chans att tänka nytt och söka i bredare kretsar.

Under strecket
Publicerad

Horace Engdahl på väg in på möte med Svenska Akademien.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Horace Engdahl på väg in på möte med Svenska Akademien.

Foto: Jonas Ekströmer/TT
Horace Engdahl på väg in på möte med Svenska Akademien.
Horace Engdahl på väg in på möte med Svenska Akademien. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Blir det en barnboksförfattare? En publicist? En hög jurist? Kanske någon av de kvinnor som i DN vittnade om övergrepp från Jean-Claude Arnault?

Spekulationerna om vilka som kan tänkas ta plats i Svenska Akademien framöver är i full gång. Efter att fyra ledamöter beviljats utträde ska fyra nya väljas in.

Det gäller att hitta lämpliga personer, som dessutom är villiga att kliva in i den krisdrabbade institutionen. Vissa frågar sig om det alls är möjligt att få kvalificerade personer att tacka ja. Men Thomas Kaiserfeld, professor i idé- och lärdomshistoria i Lund, tror att den gamla institutionen fortfarande har en stark attraktionskraft.

– En person som får frågan om inval kan alltid motivera sitt ja med att man hjälper till i en svår situation. Man kan tänka: ”Okej, det kommer att pekas finger åt mig, men jag gör faktiskt detta för Akademiens och det litterära Sveriges skull”.

Annons
Annons

Är det någon gång den här sortens organisationer kan bryta mot etablerade mönster, så är det just i denna typ av formativa skeenden, där man befinner sig antingen i en kris eller där något drastiskt händer.

Just nu är Svenska Akademien en decimerad skara. Flera författare har hoppat av. Våren har präglats av stridigheter och krisrubriker. Men möjligen kan den svåra situationen leda till en kursändring. Thomas Kaiserfeld jämför med hur Kungliga Vetenskapsakademien utvecklats genom historien, bland annat i samband med en skandal som briserade på 1950-talet.

En institution som Svenska Akademien, där ledamöterna själva väljer nya ledamöter, har normalt svårt att förnya sig.

– Men är det någon gång den här sortens organisationer kan bryta mot etablerade mönster, så är det just i denna typ av formativa skeenden, där man befinner sig antingen i en kris eller där något drastiskt händer. Där befinner sig Svenska Akademien nu.

Han menar att det nu finns ett fönster öppet mot förändring. Svenska Akademien skulle bland annat kunna göra en kursändring när det gäller sammansättningen av ledamöterna.

–Men det bygger på två saker: dels att Svenska Akademien är villig att gripa efter de möjligheter som finns, dels att de som tillfrågas är villiga att bidra.

De som väljs in måste hjälpa till att återupprätta Akademiens anseende. Thomas Kaiserfeld säger att det behövs personer med rättskänsla och civilkurage. Många har efterlyst en respekterad ämbetsman eller hög jurist. Länge satt det en erfaren jurist på stol nummer ett, men traditionen upphörde 2009 när författaren Lotta Lotass valdes in på denna plats.

Annons
Annons
Efter reklamen visas:
Mellan raderna SVENSKA AKADEMIEN

De senaste decennierna har Akademien framför allt hämtat nya från ledamöter universiteten och författarnas värld. Thomas Kaiserfeld skulle gärna se att Akademien riktar sökljuset åt fler håll – kanske mot barnboksförfattare, serieskapare, kulturjournalister och publicister med intresse för breda samhällsfrågor.

De nya ledamöterna kommer att nagelfaras. Akademiens inval kan också komma att påverka Kjell Espmark, Peter Englund och Sara Danius som Akademien försöker locka tillbaka. De har inte lämnat in någon ansökan om utträde, trots att det nu är möjligt.

Gissningsvis följer de utvecklingen och inväntar besked om nya ledamöter. Blir det en intressant konstellation av nya namn kanske ”avhopparna" kan överväga att ge Akademien en ny chans.

Jag uppfattar det som att det fortfarande finns aktiva motsättningar, och det gör frågan om inval komplicerad.

Några egentliga regler för inval till Akademien finns inte, utom möjligen grundaren Gustav III:s valspråk "snille och smak". Tidigare har spekulationerna inför inval utgått från att efterträdaren ska axla företrädarens område; en poet ska ersättas av en poet, en dramatiker av en dramatiker och så vidare.

I dag är det betydligt svårare att spekulera i vad som kommer att ske med de lediga stolarna. Eva Gedin, ordförande i Svenska förläggareföreningen, konstaterar att det just nu finns flera frågetecken kring hur Svenska Akademien fungerar. Motstridiga uttalanden gör det också svårt att veta hur ledamöterna förhåller sig till den kris som blottlagts, och vilka åtgärder som ska vidtas.

Annons
Annons

–Jag uppfattar det som att det fortfarande finns aktiva motsättningar, och det gör frågan om inval komplicerad.

En bra sak som Akademien gjort på senare år är att man strävat mot bättre representation. Men det finns ju flera aspekter av mångfald.

Eva Gedin hoppas på en jurist på stol nummer ett. I övrigt vill hon gärna att Akademien fylls på med författare, samtidigt som efterlyser en större mångfald i Börshuset.

– En bra sak som Akademien gjort på senare år är att man strävat mot bättre representation. Men det finns ju flera aspekter av mångfald.

Det senaste decenniet har Akademien valt in fyra kvinnor. Men efter den senaste tidens olika avhopp består församlingen av tio arbetande ledamöter, åtta män och två kvinnor. Två av de tio är under 65.

–Jag kan känna en oro för hur den här gruppen fungerar, säger Eva Gedin som konstaterar att Akademien är en mycket viktig institution för både språk och litteratur i Sverige.

– Vi är många som hoppas på en restaurering av Akademien. Frågan är om det räcker att bara välja in nya ledamöter.

En annan fråga är om det kommer att krävas ytterligare översyn av stadgarna inför invalen. I 1700-talsstadgarna står det att tolv ledamöter ska vara på plats vid inval, även om vissa gör tolkningen att det i dag räcker med tio eller elva ledamöter.

Kung Carl XVI Gustaf , som är Akademiens höge beskyddare, kom nyligen med ett förtydligande av stadgarna. Därmed blev det formellt möjligt för fyra personer att lämna Akademien.

Enligt Margareta Thorgren, hovets informationschef, är det just nu inte aktuellt med något ytterligare förtydligande.

Annons
Annons

– Vi följer fortsatt utvecklingen, och om det krävs ytterligare förtydliganden så kommer vi att återkomma med detta.

De senaste decennierna har Akademien framför allt hämtat nya från ledamöter universiteten och författarnas värld. Thomas Kaiserfeld skulle gärna se att Akademien riktar sökljuset åt fler håll – kanske mot barnboksförfattare, serieskapare, kulturjournalister och publicister med intresse för breda samhällsfrågor.

De nya ledamöterna kommer att nagelfaras. Akademiens inval kan också komma att påverka Kjell Espmark, Peter Englund och Sara Danius som Akademien försöker locka tillbaka. De har inte lämnat in någon ansökan om utträde, trots att det nu är möjligt.

Gissningsvis följer de utvecklingen och inväntar besked om nya ledamöter. Blir det en intressant konstellation av nya namn kanske ”avhopparna" kan överväga att ge Akademien en ny chans.

Jag uppfattar det som att det fortfarande finns aktiva motsättningar, och det gör frågan om inval komplicerad.

Några egentliga regler för inval till Akademien finns inte, utom möjligen grundaren Gustav III:s valspråk "snille och smak". Tidigare har spekulationerna inför inval utgått från att efterträdaren ska axla företrädarens område; en poet ska ersättas av en poet, en dramatiker av en dramatiker och så vidare.

I dag är det betydligt svårare att spekulera i vad som kommer att ske med de lediga stolarna. Eva Gedin, ordförande i Svenska förläggareföreningen, konstaterar att det just nu finns flera frågetecken kring hur Svenska Akademien fungerar. Motstridiga uttalanden gör det också svårt att veta hur ledamöterna förhåller sig till den kris som blottlagts, och vilka åtgärder som ska vidtas.

Annons
Annons

–Jag uppfattar det som att det fortfarande finns aktiva motsättningar, och det gör frågan om inval komplicerad.

En bra sak som Akademien gjort på senare år är att man strävat mot bättre representation. Men det finns ju flera aspekter av mångfald.

Eva Gedin hoppas på en jurist på stol nummer ett. I övrigt vill hon gärna att Akademien fylls på med författare, samtidigt som efterlyser en större mångfald i Börshuset.

– En bra sak som Akademien gjort på senare år är att man strävat mot bättre representation. Men det finns ju flera aspekter av mångfald.

Det senaste decenniet har Akademien valt in fyra kvinnor. Men efter den senaste tidens olika avhopp består församlingen av tio arbetande ledamöter, åtta män och två kvinnor. Två av de tio är under 65.

–Jag kan känna en oro för hur den här gruppen fungerar, säger Eva Gedin som konstaterar att Akademien är en mycket viktig institution för både språk och litteratur i Sverige.

– Vi är många som hoppas på en restaurering av Akademien. Frågan är om det räcker att bara välja in nya ledamöter.

En annan fråga är om det kommer att krävas ytterligare översyn av stadgarna inför invalen. I 1700-talsstadgarna står det att tolv ledamöter ska vara på plats vid inval, även om vissa gör tolkningen att det i dag räcker med tio eller elva ledamöter.

Kung Carl XVI Gustaf , som är Akademiens höge beskyddare, kom nyligen med ett förtydligande av stadgarna. Därmed blev det formellt möjligt för fyra personer att lämna Akademien.

Enligt Margareta Thorgren, hovets informationschef, är det just nu inte aktuellt med något ytterligare förtydligande.

– Vi följer fortsatt utvecklingen, och om det krävs ytterligare förtydliganden så kommer vi att återkomma med detta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons