Annons

Carolina Neurath:Zlatan får inte kritik som företagsledarna

Vad gör företagstopparna egentligen, som värderar dem till mångmiljonbelopp? Många ledare skulle vinna i förtroende på att sluta ducka i rampljuset – och berätta mer om sina yrken.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Zlatan Ibrahimovic och Jacob Wallenberg.

Foto: Efrem Lukatsky/AP och Magnus Hjalmarson Neideman

Zlatan Ibrahimovic och Jacob Wallenberg.

Foto: Efrem Lukatsky/AP och Magnus Hjalmarson Neideman
Zlatan Ibrahimovic och Jacob Wallenberg.
Zlatan Ibrahimovic och Jacob Wallenberg. Foto: Efrem Lukatsky/AP och Magnus Hjalmarson Neideman

”Varför får inte Zlatan Ibrahimović kritik för sina 100-miljonerskontrakt?” Det brukar ibland näringslivet fråga när deras inkomster kritiseras. Frågan besvarades av Lars Engwall, professor i företagsekonomi, i SvD redan 2009. Frågan och även svaret är lika aktuella i dag: ”Det är mycket tydligt vad Zlatan gör. Han gör mål, något som alla fotbollsintresserade kan se upprepade gånger på sina tv-apparater. Med företagsledarna förhåller det sig annorlunda”, skriver han i sin debattartikel.

Engvall har en poäng. Det är svårt att veta exakt vad en börsbolagschef gör, vilka bonus- och optionsprogram hen har och vad som gör jobbet värt flera miljoner i månaden. Men framför allt, många av de mest välavlönade är måttligt intresserade av att synas i intervjuer och berätta om sina jobb. Jacob Wallenberg är exempelvis ytterst selektiv med intervjuer.

Annons
Annons

Att tiden finns märks, om inte annat, genom att många drar på sig sidouppdrag och skaffar sig en rad styrelsejobb. De höga lönerna kombinerat med tystnaden riskerar att reta upp allmänheten.

Ett vanligt argument från ägarhåll är att de måste betala så höga löner eftersom internationella bolag sliter i våra svenska vd:ar. Det finns det få belägg för. Det är trots allt bara ett begränsat antal svenska direktörer som fått toppjobb utomlands.

Ska man då bli arg över finanselitens mångmiljoninkomster? Det beror på hur du ser det. När SvD:s kartläggning visar att några utvalda finanstoppars löner ökar med drygt 25 procent är det som att ge Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt ett nysvarvat slagträ i julklapp.

Inkomstklyftorna gör sig påminda i siffrorna, denna känsliga företeelse som kan slita sönder samhällen. Många, särskilt från vänsterhåll, är övertygade om att den otrygghet som skapas av de ökade klyftorna är ett skäl till populistiska partiers framgångar de senaste åren.

Snittlönen för en verkstadsarbetare är 27 300 kronor i månaden, enligt Statistiska Centralbyrån. Det kan ställas mot att Jacob Wallenberg tjänar drygt 85 000 – på en dag.

Verkstadsarbetare är ett yrke som inte kräver någon lång utbildning, skulle många hävda. De bär inte samma ansvar som en vd eller ordförande för ett börsbolag med tusentals anställda världen över.

Det är trots allt mer än många utlandsboende och hyllade sportstjärnor kan skylta med.

Men en läkare, med både lång utbildning och ett tungt ansvar, har en medellön på drygt 52 000 kronor i månaden. Det är lika mycket som Sveriges tidigare finansminister Anders Borg fick in i snitt på två dagar förra året.

Men kanske ska vi också vara tacksamma över att flera av de här personerna tjänar pengar och betalar sin skatt i Sverige. Det är ingen självklarhet. Många direktörer verkar göra allt de kan för att undkomma skatt, och dit hör inte de här listade personerna. Bara SEB:s vd Annika Falkengren har de senaste fem åren betalat in nära 60 miljoner kronor i skatt, enligt Skatteverket.

Det är trots allt mer än många utlandsboende och hyllade sportstjärnor kan skylta med.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons