Annons

Snökaosets pris: En timmes försening kostar 3 miljoner

Eländet i kollektivtrafiken i veckan har inte bara gett upphov till frustration bland resenärerna – det har också inneburit stora kostnader för samhället.

Under strecket
Publicerad

Ett snöigt Stockholm den fjärde februari 2019.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

Ett snöigt Stockholm den fjärde februari 2019.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Ett snöigt Stockholm den fjärde februari 2019.
Ett snöigt Stockholm den fjärde februari 2019. Foto: Tomas Oneborg

Det började i måndags med sträng kyla och stillastående pendeltåg, och fortsatte med fastkörda bussar, inställda tåg och timslånga köer under hela veckan. Det var inte bara vädret som påverkade – tunnelbanans gröna linje stod still under halva torsdagen på grund av problem med ett ställverk.

Men vad kostar det när hundratusentals resenärer kommer sent till jobbet, förskolan eller läkaren? Och hur ska man räkna?

Det har genom åren gjorts olika beräkningar på prislappen för förseningar i kollektivtrafiken. Ett sätt är att utgå från hur mycket mer den enskilda resenären skulle vara beredd att betala för att slippa bli försenad.

Forskare har kommit fram till att den genomsnittliga svenska resenären skulle vilja betala runt 300 kronor per timme för slippa försening. Det är också den summa som ingår i Trafikverkets nationella riktlinjer.

Annons
Annons

I slutet av 2012 gjorde SvD en uträkning, tillsammans med myndigheten Trafikanalys, baserat på Trafikverkets riktlinjer. Man kom då fram till att resenärerna i Stockholms län, tillsammans, skulle vara benägna att betala knappt sex miljarder kronor årligen för att slippa bli försenade.

En timmes försening i morgontrafiken på gröna linjen motsvarar ungefär tre miljoner kronor.

Trafikanalys har inte gjort några nya undersökningar sedan dess, men enligt Krister Sandberg på myndigheten är den fortfarande representativ:

– Antalet resenärer och antalet resor har ökat, men mängden förseningar och störningar har minskat. Så det tar ut varandra.

Men beräkningen är ändå lågt gjord.

– Forskning har visat att till exempel småbarnsföräldrar är beredda att betala mer för att komma fram i tid, liksom folk i storstadsregioner mer generellt. Det här med trängsel är ju oftast ett storstadsproblem, säger Maria Börjesson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Även näringslivet drabbas när anställda inte dyker upp. Vid Stockholms Handelskammare har man gjort ett överslag på vad förseningarna i kollektivtrafiken denna första vecka i februari kostat företagen.

– Det rör sig om kostnader i mångmiljonklassen. En timmes försening i morgontrafiken på gröna linjen motsvarar ungefär tre miljoner kronor i utebliven arbetstid och ekonomiska aktivitet, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Då har de inte räknat in arbetet som många ändå kan göra på distans från tåg eller bussar, men:

– Jag skulle säga att produktiviteten i det arbete man kan göra i telefon på en iskall perrong är betydligt lägre än vad man kan utföra på sin ordinarie arbetsplats, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Annons
Annons

Jag kan konstatera att vi har ett strukturellt problem.

Per-Anders Staav är ordförande på föreningen TIM-pendlarna och företräder tågpendlare i Mälardalsregionen. Han säger att många pendlare känner sig stressade och känner att de måste jobba över.

– Alla har inte möjlighet att arbeta på tåget. Man måste jobba ifatt, och det är ju väldigt svårt när det funkar som det gör.

Andreas Hatzigeorgiou håller med om att det är de anställda som får ta den största smällen.

– Det kanske finns en viss förståelse de extrema dagar som har varit den här veckan, men min uppfattning är att den allmänna trafiksituationen inte är någonting som arbetsgivarna beaktar.

Han fortsätter:

– Problemen går egentligen bortom de här extrema tillfällena, vilket gör det extra tydligt hur viktigt det är med framkomlighet och en dräglig trafiksituation.

Men kostnaderna för förseningarna ska vägas mot kostnaderna för större punktlighet, något som inte minst Trafikverket brukar påpeka. Om det säger Andreas Hatzigeorgiou:

– Jag kan inte bedöma huruvida det är värt att kalibrera systemet utifrån de mer extrema vädersituationerna, men jag kan konstatera att vi har ett strukturellt problem.

Efter reklamen visas:
Undvik att halka – kör pingvintricket!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons