Annons

Karin Boyes okända flickvän får en egen pjäs

Äkta paret Helena Sandström Cruz  (t v) och Isabel Cruz Liljegren står för regi respektive manus till  ”Nakna som foster och gudar” som får urpremiär på Folkteatern i Göteborg.
Äkta paret Helena Sandström Cruz (t v) och Isabel Cruz Liljegren står för regi respektive manus till ”Nakna som foster och gudar” som får urpremiär på Folkteatern i Göteborg. Foto: Filip Häggblom/Riksteatern

Det är dags att ge Margot Hanel upprättelse. Det menar Helena Sandström Cruz som sätter upp en nyskriven pjäs om Karin Boyes okända sambo, en ung judisk flykting som blev sviken i kärlek.

Publicerad

Natten till den 24 april 1941 tar författaren Karin Boye sitt liv i Alingsås med en överdos sömnpiller. Det tar nära fyra dygn att hitta kroppen. I en lägenhet på Skeppargatan i Stockholm väntar samtidigt hennes unga käresta Margot Hanel. Den tolv år yngre familjeflickan från Berlin har ingen aning om vad som har hänt, mer än att hennes livspartner är försvunnen och efterlyst i radio.

Den nyskrivna pjäsen ”Nakna som foster och gudar” är döpt efter en rad ur en av Karin Boyes mindre kända dikter, ”Vällust”, som ingår i diktsamlingen ”De sju dödssynderna”. Pjästiteln fångar något av den melodramatiska tragedi som regissören Helena Sandström Cruz och dramatikern Isabel Cruz Liljegren vill gestalta.

– När jag läste Karin Boye i skolan framstod hon som en ensam och sorglig person som skrev sorgliga dikter. Jag har alltid tyckt att de var lite banala, tillstår Helena Sandström Cruz.

Annons

Genom arbetet med pjäsen har hon fått upp ögonen för Karin Boyes dikter. Den förlösande ingången var Margot Hanel, nu pjäsens huvudperson.

– Jag kände inte alls till henne. Hon nämns visserligen redan i Margit Abenius biografi om Karin Boye från 1950, men i förbigående. Margot levde med Karin i sju år. De träffades i Berlin när Karin var där för att genomgå psykoanalys för att ”bota” sin sexuella läggning.

Karin Boye 1940.
Karin Boye 1940. Foto: Karl Sandels samling/TT

Berlin 1932 var en stad som sjöd av liv och klubbar för alla slags utsvävningar. Året därpå tog nazisterna makten och ”dekadensen” dog. Den unga Margot hade judisk börd och kunde genom Karin Boyes försorg komma till Sverige 1934, men hon fick ingå ett skenäktenskap med en man för att få stanna.

Det är genom Margots medvetande som den drömska pjäsen utspelar sig, i återblickar från Berlin och Stockholm. Hon är ensam, hon kan inte svenska, hon har ingen utbildning och är beroende av Karin, vars vänner inte förstår vad den uppburna poeten ser i flickan. En utsatt situation.

1940 börjar Karin Boye pendla till Alingsås för att ta hand om sin cancersjuka väninna Anita Nathorst. Denna gifta kvinna kanske inte besvarade Boyes heta känslor.

– Det finns olika teorier om varför Karin Boye tog sitt liv. Ville hon dö? Det är en fråga i pjäsen, liksom Margots tvivel: Älskade hon mig?, säger Helena Sandström Cruz.

Hon menar att pjäsen har paralleller till vår tid, med migration och antisemitism.

– Det är en berättelse på många plan. En stark kärlekshistoria som utspelar sig när fascismen och nazismen verkade och människor försökte fly. Den handlar också om förnekelse. Margit blev förnekad av Karins släktingar och hon tog sitt liv bara en månad efter Karin.

Nakna som foster och gudar

Folkteatern Göteborg, turné med Riksteatern

Premiär 28 september

Annons
Annons

Karin Boye 1940.

Foto: Karl Sandels samling/TT Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons