Annons

Unik kartläggning: 65 företag har ägare i Kina

Kinas inmarsch i det svenska näringslivet har accelererat. Det visar en unik granskning som Totalförsvarets forskningsinstitut gjort och som SvD tagit del av.

Förutom kända namn som Volvo och Spotify har en rad bolag i skymundan fått kinesiska ägare.

Under strecket
Publicerad

Volvo Cars, Filmstaden, Spotify, Oatly, Acne och AB Volvo. Det är exempel på kända företag som helt, eller delvis, kontrolleras av kinesiska ägare. Men bakom dem finns en lång lista över andra svenska bolag som i skymundan har övergått i kinesisk ägo de senaste åren (se grafik i botten).

– Det förvånade mig att det var så många små kvalificerade forskningsbolag som har köpts upp av kinesiska bolag. Bioteknik, elektronik och industriprodukter är de vanligaste branscherna, säger Oscar Almén, en av utredarna på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som varit med och gjort kartläggningen.

65 kinesiska bolagsförvärv har genomförts i Sverige sedan 2002. Den totala köpeskillingen landar på cirka 100 miljarder kronor. De nio största (se tabell här) hade en köpeskilling på 94 miljarder.

FOI:s kartläggning är den första i sitt slag. Det har tidigare inte funnits någon stor genomgång av kinesiska bolagsköp och investeringar i Sverige. Det är förvånande med tanke på att Sverige är ett av de länder i Europa där Kina har investerat mycket de senaste åren.

Annons
Annons

Medieföretaget Bloomberg presenterade i april 2018 en granskning av kinesiska investeringar. Den beskrevs som ”den mest heltäckande redovisningen av kinesisk närvaro i Europa”. För Sveriges del hade Bloomberg då identifierat 24 genomförda investeringar med ett totalt värde på cirka 70 miljarder kronor.

Köpen är kontroversiella, eftersom landet är en enpartistat som kritiserats för stora brister när det gäller mänskliga rättigheter. Den senaste tidens rapporter om att omkring en miljon människor, huvudsakligen uigurer, kan ha placerats i något av Kinas omskolningsläger i provinsen Xinjiang har fått stor uppmärkamhet.

Tonläget mellan Sverige och Kina har trappats upp. Den kinesiska ambassadören Gui Congyou gick nyligen ut och hotade med konsekvenser om kulturministern Amanda Lind deltog i en prisceremoni där fängslade Gui Minhai skulle hedras.

Av tio länder i Västeuropa är Sverige det land som är mest kritiskt inställd till Kina, enligt opinionsinstitutet Pew Research Center. 70 procent av de tillfrågade svenskarna var negativt inställda till Kina.

Det är i den här kontexten FOI:s kartläggande av det kinesiska intåget i det svenska näringslivet sker. Men FOI pekar också på Kinas växande ambitioner att bli en ekonomisk supermakt.

– I närmare hälften av förvärven kan man se ett samband mellan de svenska bolagens produkter och de fokusområden som kinesiska staten vill att kinesiska bolag ska satsa på i den nationella industriplanen Made in China 2025, säger Jerker Hellström, Kinaexpert som har lett utredningen på FOI.

Annons
Annons

I Kina talar man om civil-militär integrering. Finns det exempel på svenska produkter som skulle kunna användas i militärt syfte i Kina?

– Det är klart att det finns svenska företag som har verksamhet inom sektorer som satellitnavigering, halvledare och elektronik som skulle vara av stort intresse för den kinesiska försvarssektorn. Men vi har inte tittat närmare på det i den här granskningen.

Säpo har tidigare uttryckt oro för att de kinesiska investeringarna i Sverige kan leda till att känslig teknik förs över till den kinesiska militären. Ska man ta den oron på allvar?

– Ja det tycker jag, säger Jerker Hellström.

Men han är noga med att i nästa andetag peka på en annan sida.

– Det är viktigt att vi inte misstänkliggör alla förvärv, utan granskar varje affär för sig. Många är väldigt bra och kan verkligen gynna svenska företag. Det är därför det är centralt att vi gör den här typen av granskningar, så att vi har fakta på bordet.

I 14 av de 65 kinesiska förvärven, motsvarande cirka 20 procent, har FOI inte lyckats få fram vem som är verklig huvudman bakom affären. Det kan finnas ett namngivet kinesiskt bolag men vem, eller vilka, som står bakom det bolaget är oklart.

– Det ser vi som ett problem. Och det kan också bli ett problem för det svenska bolaget i och med risken för kopplingar till organiserad brottslighet eller penningtvätt. Om man inte vet vem som är verklig huvudman kan det leda till att bankerna inte ställer upp med lån, säger Jerker Hellström.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons