Annons

Utlandssvenskarnas styre borgerligt – utan C

Hur hade Sverige sett ut om utlandssvenskarna fått bestämma? Helt annorlunda. ”Vi hade haft en borgerlig majoritetsregering, utan Centern”, konstaterar statsvetaren Jonas Hinnfors. Och Feministiskt intiativ hade kommit in i riksdagen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En av allianspartiledarna ska bort i utlandssvenskarnas Sverige. Annie Lööf (C), Jan Björklund (L), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD).

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 8
Bild 2 av 8

Stefan Löfven och Socialdemokraterna hade inte haft någon makt om de utlandsboende fått bestämma.

Foto: Yvonne ÅsellBild 3 av 8

Skatterna skulle sänkas – liksom bidragen.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 4 av 8

Gudrun Schyman.

Foto: Lars PehrsonBild 5 av 8

SD:s Jimmie Åkesson.

Foto: Christine Olsson/TTBild 6 av 8

Natoövning i Litauen.

Foto: Mindaugas Kulbis/APBild 7 av 8
Foto: Emilio Morenatti/APBild 8 av 8

En av allianspartiledarna ska bort i utlandssvenskarnas Sverige. Annie Lööf (C), Jan Björklund (L), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD).

Foto: Pontus Lundahl/TTBild 1 av 2
Bild 2 av 2

På SvD:s uppdrag tecknar Jonas Hinnfors en rad politiska scenarion med mer eller mindre dramatiska följder:

En av allianspartiledarna ska bort i utlandssvenskarnas Sverige. Annie Lööf (C), Jan Björklund (L), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD).
En av allianspartiledarna ska bort i utlandssvenskarnas Sverige. Annie Lööf (C), Jan Björklund (L), Anna Kinberg Batra (M), Ebba Busch Thor (KD). Foto: Pontus Lundahl/TT

Utlandssvenskarna röstar till höger

Antalet svenskar som bor utanför Sverige blir allt fler och är enligt uppskattning i dag runt 660 000. Undersökningar har visat att detta är en välmående grupp som har både hög utbildning och hög inkomst. Politiskt har de en helt annan uppfattning än de som bor i Sverige.

I valet 1979 var det rösterna från utlandssvenskarna som fällde avgörandet. Under valnatten var det så jämnt att endast 8 404 röster skiljde mellan en borgerlig och en socialdemokratisk majoritet, skriver Henrik Oscarsson i texten ”Utlandsröster” som är baserad på SOM-institutets undersökning om utlandssvenskar.

Annons
Annons

Stefan Löfven och Socialdemokraterna hade inte haft någon makt om de utlandsboende fått bestämma.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1

Olof Palme som var mycket medveten om att vågskålen stod och vägde sa under valnatten ”Skatteschweizarna avgör valet.” Och mycket riktigt, när alla utlandsröster var räknade så tillföll det 175:e mandatet de borgerliga.

Det har varit en obekräftad sanning att utlandssvenskar, i större utsträckning än de som bor i Sverige, röstar borgerligt. Henrik Oscarssons genomgång av utlandsrösterna visar detta. Moderaterna har runt 36 procent av utlandssvenskarnas röster (23 procent i riksdagsvalet 2014) medan Socialdemokraterna endast får 15 procent (31 procent i riksdagsvalet 2014).

Så skulle regeringen se ut

Stefan Löfven och Socialdemokraterna hade inte haft någon makt om de utlandsboende fått bestämma.
Stefan Löfven och Socialdemokraterna hade inte haft någon makt om de utlandsboende fått bestämma. Foto: Yvonne Åsell

SvD lät professorn i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Jonas Hinnfors, fritt fundera kring hur Sverige skulle se ut om utlandssvenskarnas röster gällde för hela landet.

Den nuvarande situationen där SD kan rösta med Alliansen eller regeringen försvinner.

– Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna skulle ju få en ganska komfortabel majoritet på 51 procent. Det mest troliga är väl att de skulle bilda regering.

Han konstaterar samtidigt att Centern inte skulle vara med i en sådan regering eftersom de bara skulle få 3 procent. Det finns också en möjlighet att Liberalerna inte skulle känna sig helt bekväma att vara det minsta partiet i en regering tillsammans med KD och Moderaterna eftersom de, enligt Jonas Hinnfors, dragit sig till höger. Utan Centern skulle en viss balans försvinna.

Annons
Annons

Skatterna skulle sänkas – liksom bidragen.

Foto: Fredrik Sandberg/TTBild 1 av 1

Oavsett skulle det antagligen bli en regering som inte behöver söka stöd hos Sverigedemokraterna.

– Den nuvarande situationen där SD kan rösta med Alliansen eller regeringen försvinner och deras makt blir därmed mindre, säger Jonas Hinnfors.

En majoritetsregering skulle leda till en tydligare politik än vad vi har i dag. Men Jonas Hinnfors tror att man ändå skulle försöka nå breda överenskommelser på samma sätt som nuvarande regering gör i frågor om försvaret, energipolitiken och skolan.

På en rad andra områden skulle dock Sverige förändras:

Här skulle politiken förändras

Skatterna skulle sänkas – liksom bidragen.
Skatterna skulle sänkas – liksom bidragen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Alliansregeringen 2006–2010 hade majoritet och passade på att förändra skatte- respektive bidragssystemet. Det är troligt att man skulle gå vidare med det, menar Jonas Hinnfors.

Han gissar också på att sjukvårdsförsäkringen skulle göras om och att det skulle bli fler marknadsinslag i bostadssektorn.

Samtidigt skulle det kunna bli en del spänningar mellan Moderaterna och Liberalerna, där de senare vill hålla höga ersättningsnivåer medan Moderaterna mer är för en garantinivå. Även när det gäller familjepolitiken skulle det kunna bli en del kontroverser.

– KD och Liberalerna stretar åt helt olika håll. Det är därför som det inte har hänt så mycket i tidigare regeringar. Jag tror att Liberalerna skulle lägga in ett veto mot att avskaffa pappamånaden och KD skulle antagligen göra motsvarande för att utöka pappamånaderna. De båda blockerar varandra när det gäller familjepolitiken, säger Jonas Hinnfors.

Annons
Annons

Gudrun Schyman.

Foto: Lars PehrsonBild 1 av 2

SD:s Jimmie Åkesson.

Foto: Christine Olsson/TTBild 2 av 2

På samma sätt skulle det kunna ske med flyktingpolitiken:

– Moderaterna vill ha ett tillfälligt flyktingstopp men det vill inte Liberalerna och de kan stoppa ett sådant beslut. Å andra sidan vill de vara kvar i regeringen på längre sikt och då måste de mindre partierna kompromissa.

Feministiskt parti in i riksdagen

Gudrun Schyman.
Gudrun Schyman. Foto: Lars Pehrson

Om utlandssvenskarnas röster var avgörande för hur Sverige skulle styras så skulle Feministiskt intiativ komma in i riksdagen. Jonas Hinnfors tror att det beror på att många akademiker i högre grad än andra kan tänka sig rösta på FI. Däremot ser han inte att en riksdagsplats skulle kunna förändra så mycket.

– Det skulle framförallt betyda mycket för partiet i och med att de skulle få partistöd och en helt annan plattform. Vad gäller de feministiska frågorna så har FI redan fått upp dem på agendan.

Störst påverkan skulle de få om Gudrun Schyman stannade kvar som partiledare och fick en plats i riksdagen.

– Hon skulle ju vara med på partiledardebatterna och där ta plats och synas eftersom hon är en stor debattör och politiker ut i fingerspetsarna, säger Jonas Hinnfors.

Sverigedemokraterna får problem

SD:s Jimmie Åkesson.
SD:s Jimmie Åkesson. Foto: Christine Olsson/TT
Annons
Annons

Natoövning i Litauen.

Foto: Mindaugas Kulbis/APBild 1 av 2
Foto: Emilio Morenatti/APBild 2 av 2

Sverigedemokraterna får 7 procent av utlandssvenskarna mot 13 i riksdagsvalet 2014. Enligt Jonas Hinnfors skulle de därmed bli ett parti bland många. Eftersom de inte skulle ha en vågmästarroll skulle de få mycket svårare att påverka debatten.

– De har ju lite svårt att bestämma sig för om de är ett höger- eller vänsterparti och kanske skulle de då justera sig till att bli ett utpräglat arbetarparti. Då kunde det vara intressant att se hur Socialdemokraterna skulle anpassa sig till det, säger Jonas Hinnfors.

Det är också möjligt att en nedgång i väljarstöd skulle kunna leda till en del problem för partiet. Så länge det går bra kan partier ofta hålla olika spänningar i schakt men en valförlust kan utlösa interna stridigheter som kan vara destruktiva.

– Inom SD handlar det om frågan om man ska gå till höger eller vänster, hur stark nationalismen ska vara, synen på svenskheten. Det har varit rimligt att de som tycker annorlunda än partitoppen har stått tillbaka när det har gått bra för partiet. Men om SD börjar tappa skulle en falang antagligen lyfta de frågorna och det skulle kunna leda till en öppen konflikt. Sedan betyder ju inte det att det skulle gå käpprätt åt pipsvängen för det, säger Jonas Hinnfors.

Positivt till Nato

Natoövning i Litauen.
Natoövning i Litauen. Foto: Mindaugas Kulbis/AP

Att Sverige skulle gå med i Nato ställer sig utlandssvenskarna mer positiva till än de som bor i Sverige. Jonas Hinnfors antar att en borgerlig majoritetsregering antagligen skulle agera för att ta ett steg närmare en anslutning till Nato men tror att de skulle välja att följa traditionen att ta viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska beslut i en bred överenskommelse.

– De rödgröna tillsammans säger ju nej till Nato men jag är inte säker på att de utanför en regering skulle agera på samma sätt. Ett annat scenario är att man skulle arrangera en folkomröstning.

Ingen skulle driva eurofrågan

Foto: Emilio Morenatti/AP

Utlandssvenskarna är också mer postiva, än gemene man, till att införa euron som valuta i Sverige. Jonas Hinnfors tror dock inte att något parti skulle driva den frågan.

– Det är ju bara Liberalerna som tycker att Sverige ska gå med i eurosamarbetet och jag tror att det enda sättet att genomföra det skulle vara med en folkomröstning vilket inte känns aktuellt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons