11-åriga Amal har snart levt halva sitt liv i ett tältläger i Libanon.
11-åriga Amal har snart levt halva sitt liv i ett tältläger i Libanon. Foto: Sima Diab

Flyktingflickor lever i misär: ”En förlorad generation”

BEIRUT Gäng som verkar inom illegal organhandel tar sikte på utsatta syriska flyktingar. Det berättar Samiha 18 år, när SvD intervjuar henne och andra flyktingflickor i Libanon. Flera av deras bekanta flydde till Sverige och går nu i skola, kvar i flyktingtält drömmer flickorna om att en dag kunna läsa och skriva.

Publicerad

Var är alla flickor? Frågan väcktes i Sverige när det stod klart att den rekordstora flyktingströmmen 2015 främst bestod av män och ensamkommande pojkar från Afghanistan och Syrien.

Av de 51 300 syrier som sökte asyl det året fanns bara 645 flickor.

SvD har träffat några av flickorna som blev kvar – i flyktingtält innanför den libanesiska gränsen. Några av dem är bara ett par år äldre än den nu åtta år gamla Syrienkonflikten. Minnena av hemlandet börjar sakta suddas ut, samtidigt som den libanesiska regeringen tar till allt skarpare åtgärder för att de inte ska rota sig Libanon.

I det fattiga området Akkar i norr finns flera informella tältläger. I en liten by, på en klippa, bor omkring 50 syriska flyktingar – de flesta av dem är barn.

Akkar i norra Libanon:

I ett av tälten bor mamman Rim, 32, som är ensamstående med sex barn. Stormar med regn och snö gjorde vintern till ett rent helvete för familjen. Den minsta flickan, som bara är fem, blev svårt sjuk av kylan.

Nu sitter hon i mammans knä, barfota, trots att golvet är isande kallt. Rim tar tag i hennes små fötter med ena handen och värmer dem.

– Taket höll tätt men vattnet steg underifrån. Det var fruktansvärt, säger Rim och visar en film på hennes telefon där stora hagel smattrar mot tälttaket.

Annons

Det är inte så att jag vill gifta bort mina barn, men pengarna räcker inte till.

Hon tvingades fly staden Idlib under ett flyganfall, med sin nyfödda dotter i famnen och en smärtande mage efter ett kejsarsnitt.

I ett av tältets hörn, i köket, kokar de äldsta döttrarna tevatten. De är bara 15 och 16 år men är redan bortgifta.

11-åriga Amal sitter tyst på den mönstrade mattan. Hon är blyg, drar lite i den svarta tjocka flätan som vilar på ena axeln.

– Det är inte så att jag vill gifta bort mina barn, men pengarna räcker inte till. Det är fruktansvärt för en mamma att inte kunna ge sina barn vad de behöver, säger Rim.

1/3

Familjens äldsta döttrar är redan bortgifta. De kokar sött te till sina yngre syskon.

Foto: Sima Diab
2/3

När flera av ungdomarna inte kan läsa eller skriva så använder man bildspråk. Här lär sig barnen att röd hand betyder ”stopp” i en barnkurs om integritet.

Foto: Sima Diab
3/3

11-åriga Amal fick arbeta som hembiträde och försörja familjen när mamma Rim var sjuk.

Foto: Sima Diab

Hon har repat sig efter en stor operation där hennes livmoder plockades bort. Hon kunde varken arbeta eller betala hyran. De medicinska kostnaderna blev så höga att Amal behövde giftas bort till en äldre kusin, ansåg Rim.

– Jag ville inte det, för jag är för liten, säger Amal.

Fältarbetare vittnar om att flickor utsätts för sexuella trakasserier när de arbetar som hembiträde.

Hon blev ledsen och orolig när hon fick reda på planerna. Samtidigt fick hon också ta ett större ekonomiskt ansvar och arbeta som hembiträde, städa och diska hos en annan familj. Fältarbetare vittnar om att flickor utsätts för sexuella trakasserier när de arbetar som hembiträde, men att det sällan rapporters då barnen behöver pengarna.

Annons

Att de syriska flyktingbarnen blir offer för slavliknande arbete i andras hem eller ute på fält är ett växande problem i Libanon. Det är vanligt att barn så unga som åtta år arbetar långa timmar med att plocka potatis, apelsiner eller bananer.

När mamma Rim repade sig och kunde arbeta igen ställdes bröllopsplanerna för Amal in.

– Jag blev så glad. Jag sa till mamma att jag att jag älskade henne och jag vet ju att hon aldrig skulle låta någon göra oss illa, säger Amal.

Hur gammal tycker du att man ska vara när man gifter sig?

– Äldre, kanske 20 år.

Trots att Amal snart är tonåring så kan hon varken läsa eller skriva. Hjälporganisationer i Libanon får inte tillhandahålla formell utbildning och det är dyrt för en familj att låta barnen studera.

Det enda jag vill är att lära mig saker. Men i stället sitter jag bara hemma och jag förstår inte varför jag inte får gå i skolan.

Enligt en rapport från UNHCR så finns omkring 500 000 unga syriska flyktingar i skolåldern i Libanon. Andelen som faktiskt går i skolan är oklar, men hjälporganisationer på plats som SvD talat med uppskattar att över hälften inte går i skolan.

Annons

– Det enda jag vill är att lära mig saker. Men i stället sitter jag bara hemma och jag förstår inte varför jag inte får gå i skolan, säger Amal.

Ett informellt tältläger i Akkar i norra Libanon, som är ett mycket fattigt område.
Ett informellt tältläger i Akkar i norra Libanon, som är ett mycket fattigt område. Foto: Sima Diab

Socialarbetaren Kholoud Al Shahbary säger att barnens självförtroende tar stryk när de inte kan läsa och skriva, de skäms och vågar inte ta plats.

– De är så blyga, så förtryckta, och oftast underordnad sin far, bror eller kusin. De vet inte vad de själva vill, eller vilka de är som individer, säger Kholoud.

Hennes bedömning är att situationen för flyktingarna kommer förvärras ytterligare. Regeringen tar deras sjukvård, skola och stänger deras butiker, säger hon.

– Tjejerna utsätts för så mycket elände. De tillhör en förlorad generation som snart ingen orkar bry sig om.

I byn Bhanin norr om staden Triopli sitter några tonårstjejer i en ring på en konstgräsplan med trasiga fotbollsnät. De ska diskutera det känsliga ämnet barnäktenskap på dagens träff som barnrättsorganisationen Plan International håller i.

Annons

Vad händer med en flicka som gifts bort? frågar kursledaren.

– Då är hon inte längre fri! ropar flickorna till svar.

– Jag känner en tjej som sparkades ut på gatan när hon blev gravid, säger en annan.

Flickorna vänder sig sedan mot oss.

– Är ni från Sverige! När jag fyller 18 år så åker jag dit, säger en av dem.

Samiha, 18 år, berättar om gäng som kidnappar syriska flyktingar.
Samiha, 18 år, berättar om gäng som kidnappar syriska flyktingar. Foto: Sima Diab

Att svenska regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om generösare familjeåterförening känner hon inte till.

Samiha, 18 år, berättar att hon tycker Sverige är fint, för det har hon sett på Google Maps. Hennes kusins granne brukar dessutom skicka bilder på landskapet i sommarskrud.

– Jag känner många syrier i Sverige. Ni har ett generöst utbildningssystem, och jag hade så gärna velat gå i skolan, säger Samiha.

Annons

Att svenska regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om generösare familjeåterförening känner hon inte till. Ingen i hennes familj tog sig så långt, även om hon känner till flera syrier i Sverige.

2013 beslutade Migrationsverket i Sverige att ge syrier permanenta uppehållstillstånd. Men villkoren ändrades när regeringen, den 24 november 2015, annonserade att Sverige skulle lägga sig på EU:s miniminivå för asylsökandes rättigheter.

När Samiha flydde Syrien som tolvåring 2013 så splittrades familjen och två av hennes sex syskon är kvar där än.

– Så fort jag får reda på att bomber har fallit så skriver jag till dem och frågar om de är okej och att de måste svara snabbt. Om de inte svarar då blir jag så orolig och ledsen att jag inte vet vad jag ska göra, säger Samiha.

Skakande vittnesmål från flyktingar vittnar om hur kriminella gäng utnyttjar deras utsatthet genom att utföra illegala operationer för organhandel.

Livet i Libanon må vara fritt från fallande bomber, men kantat av andra svårigheter. Samiha berättar hur syrier trakasseras när stämningen mellan libaneser och syrier hårdnat allt mer. Att flyktingarna ses som parasiter som bör åka tillbaka till sitt eget land helst i går.

Annons

Skakande vittnesmål från flyktingar vittnar om hur kriminella gäng utnyttjar deras utsatthet genom att utföra illegala operationer för organhandel. Redan 2013 publicerade tyska tidningen Der Spiegel en artikel om hur den svarta marknaden för organhandel blomstrade i Libanon i spåren av flyktingkrisen.

11-åriga Amal heter egentligen något annat och vill inte visa sitt ansikte.
11-åriga Amal heter egentligen något annat och vill inte visa sitt ansikte. Foto: Sima Diab

Nu berättar Samiha för SvD om skräcken att bli kidnappad av organhandlarna och om deras fula metoder.

– Det kan vara en så att en person låtsas vara en tiggare eller en svag gamling som behöver hjälp över gatan. Och om man stannar till för att hjälpa personen kan en bil köra fram jämsides och den som låtsades tigga knuffar in dig i bilen, säger Samiha.

Vi trodde först att hon åkt tillbaka till Syrien. Men senare hittade polisen hennes brända kropp, tömd på organ, i en lägenhet i Beirut.

Annons

Hon berättar om en mamma som bara försvann.

– Hon var min farbrors granne. Vi trodde först att hon åkt tillbaka till Syrien. Men senare hittade polisen hennes brända kropp, tömd på organ, i en lägenhet i Beirut.

Vad tänker du om att det här sker?

– Jag förstår inte hur man göra så här. Ett barn kommer växa upp utan sin mamma för pengar skull? Vad är då pengar egentligen värt?

När Samiha vill mota bort oron kring hennes syskon i Syrien eller rädslan för kindnappare, då samlar hon vännerna och spelar fotboll. Hon är en duktig målvakt som stoppar skotten på alla sätt, även med huvudet, berättar hon.

– När jag spelar så glömmer jag alla problem, säger Samiha.

Samiha och Amals vittnesmål är bara en skärva av det elände som flyktingflickorna lever i dagligen. Under vistelsen i Libanon berättar tjejer och hjälparbetare om extrem fattigdom, barnmisshandel, incest, döda familjemedlemmar, trafficking, sjuka syskon och krossade framtidsdrömmar.

– Jag vet inte om man bryr sig om det här i Sverige, det kan bli för mycket att ta in. Men jag måste säga att ibland undrar jag hur vi ska klara det här, säger socialarbetaren Kholoud Al Shahbary.

Fotograf Sima Diab och reporter Frida Svensson
Fotograf Sima Diab och reporter Frida Svensson

Familjens äldsta döttrar är redan bortgifta. De kokar sött te till sina yngre syskon.

Foto: Sima Diab Bild 1 av 7

När flera av ungdomarna inte kan läsa eller skriva så använder man bildspråk. Här lär sig barnen att röd hand betyder ”stopp” i en barnkurs om integritet.

Foto: Sima Diab Bild 2 av 7

11-åriga Amal fick arbeta som hembiträde och försörja familjen när mamma Rim var sjuk.

Foto: Sima Diab Bild 3 av 7

Ett informellt tältläger i Akkar i norra Libanon, som är ett mycket fattigt område.

Foto: Sima Diab Bild 4 av 7

Samiha, 18 år, berättar om gäng som kidnappar syriska flyktingar.

Foto: Sima Diab Bild 5 av 7

11-åriga Amal heter egentligen något annat och vill inte visa sitt ansikte.

Foto: Sima Diab Bild 6 av 7

Fotograf Sima Diab och reporter Frida Svensson

Bild 7 av 7