Annons

Viktor Lundquist:Kina köper strategiska företag i Sverige

Att allt fler svenska företag köps upp av kinesiska bolag kan få implikationer både för global konkurrenskraft och nationella säkerhetsintressen.

Under strecket
Publicerad

Inom allt fler områden syftar Xi till att etablera Kina som globalt dominerande maktfaktor.

Foto: Christian Hartmann/TT

Inom allt fler områden syftar Xi till att etablera Kina som globalt dominerande maktfaktor.

Foto: Christian Hartmann/TT
Inom allt fler områden syftar Xi till att etablera Kina som  globalt dominerande maktfaktor.
Inom allt fler områden syftar Xi till att etablera Kina som globalt dominerande maktfaktor. Foto: Christian Hartmann/TT

Kinas allt mer expansiva ambitioner mot att bli global hegemon är något som också Sverige måste förhålla sig till. Det gäller såväl militärt som politiskt, men är kanske mest framträdande – men inte tillräckligt uppmärksammat – kring internationell handel och teknikutveckling.

Anspråken om att bli världsledande stormakt vad gäller affärer och handel är inte en abstrakt vision, utan något som Kina under Xi Jinping målmedvetet arbetar för. Bland de senaste årens mer uppmärksammade kampanjer finns Sidenvägsinitativet, som syftar till att etablera Kina som den globala handelns centralpunkt.

Centralt i detta, precis som i många andra kinesiska strategier och initiativ, är investeringar i och uppköp av utländska företag.

Annons
Annons

Kinesiska bolagsförvärv har på senare år därför blivit ett allt mer bekymrande område, som inom vilket det inte funnits mycket information att tillgå.

Med detta i åtanke är det välkommet att FOI nu publicerat den första öppet tillgängliga kartläggningen av kinesiska bolagsförvärv i Sverige.

Kartläggningen är omfattande och välgjord, och illustrerar tydligt hur kinesiska uppköp av utländska bolag blivit allt mer vanligt förekommande, särskilt på senare år.

I kartläggningen identifieras 51 svenska företag som bolag i Kina tagit kontroll över. Utöver dessa identifieras ytterligare 14 företag i vilka förvärv av minoritetsposter skett. Förutom dessa 65 företagen innebär det även att kinesiska bolag tagit kontroll över ett hundratal dotterbolag.

Det mest uppmärksammade förvärvet är Zhejiang Geelys köp av en minoritetspost i AB Volvo för omkring 32 miljarder kronor, vilket var ett av de största kinesiska förvärven i Europa under 2018. Andra mer allmänt kända förvärv är de av hotellföretaget Radisson och Nordic Cinema Group, inom vilket Filmstaden (tidigare SF bio) ingår.

Men majoriteten av de kinesiska förvärven flyger i mångt och mycket under radarn. Oscar Almén, som tillsammans med Jerker Hellström och Johan Englund genomfört kartläggningen, menar dessutom att mörkertalet vad gäller kinesiska förvärv av svenska bolag troligtvis är stort. Man beskriver hur det potentiellt kan finnas ett stort antal förvärv som inte kunnat identifierats, på grund av svårigheter med datainsamling.

Den stora majoriteten av förvärven har skett efter 2014, med 2017 som toppnotering, vilket tyder på att metoden kan komma att fortsätta vara vanligt förekommande under kommande år.

Annons
Annons

Bland de sektorer inom vilka uppköp och investeringar är vanligast förekommande återfinns informations- och kommunikationsteknologi, hälsa och bioteknologi och fordonsindustri.

Det mest slående, och i viss mån kanske även mest oroande, är det faktum att många av de förvärvade svenska bolagen är verksamma inom områden som den kinesiska staten ser som särskilt viktiga.

I uppemot hälften av de kartlagda förvärven syns en korrelation mellan dessa bolags verksamhet och de teknikområden som i den statliga industriplanen Made in China 2025 specificeras som viktiga i syfte att göra landet tekniskt självförsörjande och världsledande.

Och vi vet sedan tidigare att det i Kina sedan några år tillbaka finns en lag som innebär att kinesiska medborgare och företag måste samarbeta och vid efterfrågan dela med sig av information till statens underrättelsearbete. Denna typ av överföring av information ska dessutom ske under sekretess, vilket i praktiken gör det omöjligt att veta om sådant sker.

Sambandet mellan de svenska förvärvade bolagens verksamhetsområden och den kinesiska regimens intresseområden bör därför troligen knappast ses som en slump.

Allt som allt är det mycket som tyder på att kinesiska bolagsinvesteringar fortsatt kommer vara av stor vikt för oss att vara medvetna om, vaksamma på, och försiktiga med. Kort sagt, Huawei och 5G har aktualiserat frågan om restriktioner, och kanske är det nu dags att tänka ett steg vidare.

För kinesiska bolag är det i praktiken omöjligt att verka frånskilt från den kinesiska staten, vilket givetvis är något omvärlden borde ta höjd för. Tanklösa bolagsförsäljningar kan innebära både försämrad global konkurrenskraft och reducerad för innovationsförmåga, men kan i förlängningen också komma utgöra hot mot Sveriges nationella säkerhet.

VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons