Efter reklamen visas:
Hongkong

Hongkong ser sin chans: ”Folk är arga”

Den stora tigern vill bestämma allt, den lilla tigern har fått nog. När Kinas ekonomiska tillväxt bromsas upp ser Hongkongborna sin chans till demokratiska reformer. För Peking kan varje eftergift ses som ett svaghetstecken.

Uppdaterad
Publicerad

Ännu en kväll blandas Hongkongs ökända smog med tårgas.

Den tjocka luften får den 29-åriga medborgarreportern Galileo Chengs ögon att rinna. Genom tårarna ser han demonstranter – endast utrustade med ponchos, plastfolie och paraplyer – försöka stå emot polisens attacker med pepparspray, tårgas, batongslag och kravallsköldar.

Till slut slår sig polisen igenom, och ockupanterna skingras snabbt i natten. Kvar på gatorna finns trasiga paraplyer, blod och bråte.

När protesthösten 2014 övergår i vinter lämnar de sista demonstranterna de ockuperade stadsdelarna Admirality och Causeway Bay. Paraplyrevolutionen är över.

Vanliga demonstrationer eller upplopp? I Hongkong är semantiken viktig – blir man arresterad för upplopp riskerar man upp till tio år i fängelset.
Vanliga demonstrationer eller upplopp? I Hongkong är semantiken viktig – blir man arresterad för upplopp riskerar man upp till tio år i fängelset. Foto: Ivan Abreu/SOPA/TT

Knappt fem år senare, våren 2019, är det dags igen – en ny massdemonstration mot Kinas inflytande har tagit form i Hongkong. Då som nu följer Galileo Cheng protesterna från frontlinjen, och då som nu rinner hans ögon av tårgasen. Han börjar bli härdad.

En sak har dock ändrats.

– Det kändes tryggare under Paraplyrevolutionen. Då gick polisen mot oss med batonger och pepparspray. Nu riktar de skjutvapen laddade med gummikulor mot oss.

Precis som för fem år sedan kretsar demonstrationerna kring sönderfallandet av devisen ”ett land, två system”.

Vi blev lovade mer demokrati, men det har snarare blivit mindre.

Under Paraplyrevolutionen tog sig hundratusentals Hongkongbor ut på gatorna för att demonstrera mot en ny nomineringsprocess för chefministerposten – en process som i praktiken låter Peking bestämma vem som ska leda den ”särskilda administrativa regionen” Hongkong.

Annons

Försommarens protester har i stället kretsat kring Pekingnominerade chefsministern Carrie Lams lagförslag, som skulle göra det möjligt att utlämna människor från Hongkong till Kina. Trots att Lam sedermera lagt lagförslaget på is, är det inte många Hongkongbor som litar på chefministern.

– Det finns knappt en människa som litar på det kinesiska kommunistpartiet. Vi blev lovade mer demokrati, men det har snarare blivit mindre, säger Cheng.

Carrie Lams utlämningslagförslag triggade igång de största demonstrationerna sedan 2014. Nu i helgen väntas hundratusentals demonstrera.
Carrie Lams utlämningslagförslag triggade igång de största demonstrationerna sedan 2014. Nu i helgen väntas hundratusentals demonstrera. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Till sin början var årets protester fredliga, men ju länge demonstrationerna har pågått har sammandrabbningarna med polisen blivit allt våldsammare.

Konflikten kulminerade den 1 juli, på 22-årsdagen av det brittiska överlämnandet av Hongkong till Kina. Tusentals demonstranter bände med våld upp portarna till den halvautonoma regionens parlament, fördärvade kommunistpartiets symboler och hissade den gamla brittiska kronkolonins flagga.

Annons

Demonstranterna verkade alltså föredra att vara styrda av en kolonial västmakt snarare än sina kinesiska grannar från fastlandet.

– Spänningarna mellan medborgarna och polisen har ökat under den senaste månaden. Regeringen har inte gett något svar på demonstranternas krav, och Carrie Lam har inte visat sig. Det gör att folk blir ännu argare, säger Galileo Cheng.

Men varför har Peking låtit situationen i Hongkong gå så här långt? Och varför eskalerar konflikten just nu?

Efter reklamen visas:
Galileo – Demonstrant

De fyra små tigrarna växte snabbt. Den stora tigern hade en längre startsträcka.

De fyra tigrarna – Hongkong, Singapore, Sydkorea och Taiwan – blev ett begrepp för att beskriva de mycket snabbväxande, små asiatiska ekonomierna. Den stora tigern Kina växte till en början inte lika snabbt. Men när landet genomförde marknadsorienterade reformer i slutet av 70-talet började tillväxten att ta fart.

Fram tills i dag.

På 27 år har den kinesiska ekonomin aldrig vuxit så långsamt som den gör just nu.

Samtidigt uppges det att det pågående handelskriget mellan världens två största ekonomier, Kina och USA, tar upp all president Xi Jinpings tid. Dessutom får Kina påtryckningar av omvärlden för behandlingen av den muslimska minoritetsbefolkningen uigurerna.

Annons

Kina är pressat. Honkongborna har valt ett bra tillfälle för protesterna.

– Jag tror demonstranterna har goda chanser att få genom vissa eftergifter. Men en större demokratisk reform skulle Kina inte tillåta, säger Tim Rühlig, forskare på Utrikespolitiska Institutet.

Han menar att kommunistpartiets legitimitet står på två ben: ekonomisk tillväxt och kinesisk nationalism. När det ekonomiska benet nu blir svagare, behöver nationalistbenet bli starkare för att partiet ska behålla sin auktoritet.

När demonstranterna stormade den lagstiftande församlingen förstörde de kommunistiska symboler. De lämnade sedan efter ett par timmar – efter att ha röstat om huruvida de skulle ockupera byggnaden eller lämna över den.
När demonstranterna stormade den lagstiftande församlingen förstörde de kommunistiska symboler. De lämnade sedan efter ett par timmar – efter att ha röstat om huruvida de skulle ockupera byggnaden eller lämna över den. Foto: Vincent Yu/TT

Hongkong är en viktig symbol för den kinesiska nationalismen, som ser det som att man tagit tillbaka ön från imperialisterna i väst. Men samtidigt kan påtryckningarna från just väst göra att Kina håller sig borta från Hongkong.

Annons

– En viktig del av den kinesiska nationalismen är att man ska vara en ansedd och respekterad nation. Alltså kan fördömanden från exempelvis EU-parlamentet eller USA bli förödande, säger Tim Rühlig.

Varje eftergift från Peking kommer att ses som ett svaghetstecken.

På torsdagen antogs en resolution i EU-parlamentet om att fördöma Kina för ”dess inblandning i Hongkongs inre angelägenheter”. Man uppmanar också Hongkongs regering att dra tillbaka utlämningslagen och att frige alla demonstranter, samt efterlyser en utredning av polisvåldet.

Men Kinas kontroll är fortsatt stark, och det handlar inte bara om prestige och nationalism – det finns också starka ekonomiska skäl. Kinesiska företag har svårt att ta sig ut på världsmarknaden på grund av valutarestriktioner, och det internationellt välrenommerade finanscentrumet Hongkong utgör en viktig pusselbit i Pekings globala ambitioner.

Så – vad är det för eftergifter som Kina kan vara redo att ge till Hongkongborna för att undslippa ett långvarigt krigstillstånd i den viktiga regionen?

Annons
Till skillnad från Paraplyrevolutionen 2014 är årets demonstrationer ledarlösa. I stället samlas miljontals demonstranter i åtskilliga chattgrupper via apparna Signal och Telegram.
Till skillnad från Paraplyrevolutionen 2014 är årets demonstrationer ledarlösa. I stället samlas miljontals demonstranter i åtskilliga chattgrupper via apparna Signal och Telegram. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Ett stenkast från stadsdelen Admirality, på kontoret vid Gloucester Road, slås Kristian Odebjer över hur lugnt allt är. I går: polis och demonstranter drabbades samman i blodiga slagsmål i en shoppinggalleria. I dag: business as usual.

– Det är precis som under Paraplyrevolutionen. Vissa gator var ockuperade, men annars flöt allt på precis som vanligt.

Den 47-åriga juristen har bott i Hongkong i över 20 år, och som ordförande för den Svenska handelskammaren följer han den politiska utvecklingen noga. Likt demonstranterna ger han inte mycket för Carrie Lams löfte om att utlämningslagen skulle vara ”död”.

– Just nu är det väldigt prestigeladdat för Kina, varje eftergift från Peking kommer att ses som ett svaghetstecken.

Annons
Flera motdemonstrationer planeras i helgen. Enligt uppgifter är stämningen spänd inför Hongkongbornas helg.
Flera motdemonstrationer planeras i helgen. Enligt uppgifter är stämningen spänd inför Hongkongbornas helg. Foto: Kin CheungTT

Med tiden har demonstrationerna vuxit, och kommit att handla om mycket mer än de fem krav som demonstranterna ställer på Carrie Lam och hennes regering. Problem som släpat med i generationer – som luftförorening, olaglig gränshandel, prostitution och orimliga hyror, skyller många Hongkongbor Fastlandskina för.

– Här tror jag att Kina kan ge vissa eftergifter. Det kan vara hårdare visumkrav för fastlandskineser, eller införandet av fastighetsskatter som gör det mindre attraktivt för spekulanter utanför Hongkong att köpa bostäder. Men det skulle heller inte vara omöjligt att regeringen väljer att höja minimilönen, eller inför ett system med subventionerade lägenheter, säger Odebjer.

Chefminister Carrie Lam och hennes regering eroderar principerna i Hongkong konstitution – Basic Law – anser demonstranterna.
Chefminister Carrie Lam och hennes regering eroderar principerna i Hongkong konstitution – Basic Law – anser demonstranterna. Foto: Vincent Yu/AP/TT
Annons

Om det är Carrie Lam själv eller Peking som ligger bakom lagförslaget råder det delade meningar om, men enligt Odebjer finns det inga tvivel om att det kinesiska kommunistpartiet är djupt besvikna på Lams agerande. Att lagförslaget formellt skrotas anser han inte är otroligt, men att Lam får avgå skulle vara för mycket att svälja för Kina.

– Det hade varit ett mardrömsscenario för Peking, och de kommer i det längsta stå emot på den punkten. Att sätta igång en ny kontroversiell nomineringsprocess, det är det sista de vill i rådande läge, säger Odebjer.

”Vi gör inte sönder några butiker, bränner några bilar eller utför någon allmän skadegörelse. Regeringen kan inte kalla detta för upplopp”, säger  Galileo Cheng.
”Vi gör inte sönder några butiker, bränner några bilar eller utför någon allmän skadegörelse. Regeringen kan inte kalla detta för upplopp”, säger Galileo Cheng. Foto: Privat

Trots lugnet mellan helgernas demonstrationer är det tryckt stämning i ett sommarhett Hongkong. Staden laddar upp för helgens stora demonstrationer, där även Pekingvänliga motdemonstranter väntas marschera genom stadens gator.

Annons

Hongkongbon Galileo Cheng har ännu inte bestämt sig om han ska sluta upp i protesterna, eller om han ska stanna hemma. Han är rädd.

– Jag har sett demonstranter bli skjutna i ansiktet av gummikulor och sen bli gripna för upplopp. Bägge sidor måste visa återhållsamhet i helgen, det har blivit alldeles för galet.

Det är inte bara polisen som tagit till brutala metoder. Efter demonstrationerna den 17 juli kom det uppgifter om att en demonstrant skulle ha bitit av en polismans finger. Det Cheng fruktar mest är att demonstrationerna till slut kommer leda till ett dödsfall.

– Sker det kommer Hongkong kastas in i ett okontrollerbart tillstånd, då kan det bli riktiga upplopp. Det kommer att bli en spricka som inte kan lagas.

 

Hongkong vid britternas övertagande

Karta: Thomas Molén
Karta: Thomas Molén
Annons

1842: Den viktiga handelspunkten Hongkong, och delar av ön den ligger på, erövras från Kina av det brittiska imperiet i det så kallade Opiumkriget.
1898: Storbritannien och Kina tecknar ett leasingavtal för kolonin, som sträcker sig 99 år framåt.
1950-talet: Hongkong moderniseras snabbt och blir den första asiatiska tigerekonomin.
1984: Samtidigt som Hongkong utvecklas till ett finansiellt centrum sluter Kina och Storbritannien ett avtal om att Hongkong ska överlämnas till Kina 1997.
1997: Hongkong blir kinesiskt, efter 156 år av brittiskt styre. Kina garanterar att ön får behålla sitt ekonomiska och politiska system enligt devisen ”ett land – två system”.
2014: Flera gatuockupationer bryter ut, i protest mot att Kina ökar sitt inflytande över att utse Hongkongs chefministerpost, och Hongkongborna menar att regionens autonomi minskar. Ockupationen upplöses efter polisdrabbningar i december.
 

Hongkong i dag

Karta: Thomas Molén
Karta: Thomas Molén

Vanliga demonstrationer eller upplopp? I Hongkong är semantiken viktig – blir man arresterad för upplopp riskerar man upp till tio år i fängelset.

Foto: Ivan Abreu/SOPA/TT

Carrie Lams utlämningslagförslag triggade igång de största demonstrationerna sedan 2014. Nu i helgen väntas hundratusentals demonstrera.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

När demonstranterna stormade den lagstiftande församlingen förstörde de kommunistiska symboler. De lämnade sedan efter ett par timmar – efter att ha röstat om huruvida de skulle ockupera byggnaden eller lämna över den.

Foto: Vincent Yu/TT

Till skillnad från Paraplyrevolutionen 2014 är årets demonstrationer ledarlösa. I stället samlas miljontals demonstranter i åtskilliga chattgrupper via apparna Signal och Telegram.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

Flera motdemonstrationer planeras i helgen. Enligt uppgifter är stämningen spänd inför Hongkongbornas helg.

Foto: Kin CheungTT

Chefminister Carrie Lam och hennes regering eroderar principerna i Hongkong konstitution – Basic Law – anser demonstranterna.

Foto: Vincent Yu/AP/TT

”Vi gör inte sönder några butiker, bränner några bilar eller utför någon allmän skadegörelse. Regeringen kan inte kalla detta för upplopp”, säger Galileo Cheng.

Foto: Privat

Karta: Thomas Molén

Karta: Thomas Molén