Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Ambassadören: ”Sverige inte viktigt nog att hota”

PORTRÄTT | Han har på kort tid hamnat på kollisionskurs med stora delar av det svenska samhället. Men beror den eskalerande konflikten på Kinas mer offensiva linje eller på ambassadören Gui Congyou själv?

Publicerad

Hans förnamn, Congyou, betyder vänskap, eller rättare sagt ”eftersträvar vänskap” eller ”obesvärad vänskap”. Men sedan Gui Congyou kom till Stockholm i augusti 2017 har den ena konfrontationen följt den andra.

Främst ligger fallet med den fängslade svenske bokförläggaren Gui Minhai bakom. Konflikten har eskalerat och i december hotade Gui Congyou att begränsa utbytet inom ekonomi och handel mellan Sverige och Kina.

Utrikesminister Ann Linde har nyligen kallat upp Gui Congyou än en gång, efter att SVT hade rapporterat att flera medier, inklusive Svenska Dagbladet, fått kritik från ambassaden för bevakningen av Kina.

Det är inte första gången Gui Congyou har fått bege sig från ambassaden på Gärdet till utrikesdepartementet i Arvfurstens palats. SVT rapporterade i november att ambassadören varit uppkallad för samtal 40 gånger.

Men vem är Kinas ambassadör egentligen? Spelar 54-åringens person någon roll i de förändrade relationerna mellan länderna?

Jag vet inte varför de skickade mig till Sverige.

Gui Congyou slår sig, som vanligt när han ger intervjuer, ner i den bulliga blommiga fåtöljen kantad med ornamenterat mörkt trä. Bakom honom hänger den röda kinesiska flaggan.

Men det här tillfället är annorlunda. SvD har bett om en personlig intervju, om honom själv.

”Ibland bestämmer man inte själv saker här i livet”, säger Gui Congyou.
”Ibland bestämmer man inte själv saker här i livet”, säger Gui Congyou. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Mellan långa utläggningar om Kinas förträfflighet, via ambassadens tolk, kommer delar av hans egen historia fram. SvD har kompletterat den med uppgifter om honom som går att belägga.

Gui Congyou föddes ormens år 1965 – som sjunde syskon i en illitterat lantbrukarfamilj en bra bit väster om Shanghai, berättar han. Snart skulle han få ytterligare tre syskon i huset i staden Tongcheng i provinsen Anhui.

– Ibland sparade min mamma mat åt sina (tio, reds anm) barn fast hon själv inte hade tillräckligt att äta. Mina minnen går ofta tillbaka till min barndom, säger Gui Congyou.

Gui Congyou föddes 1965 i staden Tongcheng.
Gui Congyou föddes 1965 i staden Tongcheng.

Han kallar modern en ”hjältemamma” och han hyllar kommunistpartiet som startade skolor i byar och städer och gjorde det möjligt för fattiga människor att läsa vidare.

Annons

– Jag var en busig pojke när jag var liten. Jag började inte studera på allvar förrän i mellanskolan (motsvarande klass 7–12 i Sverige, reds anm).

Provinsen fick endast skicka 4 procent av eleverna till högskolan och en av dem var Gui Congyou, berättar han. Som huvudspråk hade han valt engelska. Men då han kom till universitet Renmin 1984 höll Kinas och dåvarande Sovjetunionens relationer på att förbättras.

Landet behövde rysktalande, så han fick byta språk.

– Ibland bestämmer man inte själv saker här i livet, säger han.

Han berättar att han själv valde sitt huvudämne internationella relationer och organisationer. Att det står ”magisterexamen i juridik” i hans cv beror på att hans ämne låg under juridikinstitutionen, påpekar han.

Renminuniversitetet i Peking är ett av Kinas främsta. Bild från 1950-talet.
Renminuniversitetet i Peking är ett av Kinas främsta. Bild från 1950-talet.
Annons

Efter examen stannade den rysktalande Gui Congyou kvar i Peking och började 1991 – enligt sitt cv – att jobba på den politiska avdelningen hos kommunistpartiets centralkommitté, partiets högsta organ mellan partikongresserna. Därmed bodde Gui Congyou över 100 mil från hemstaden Tongcheng.

– Under 18 år, från det att jag började jobba 1991 tills att min mamma gick bort 2009, hade jag endast möjlighet att åka hem och fira nyår med mina föräldrar två gånger, säger han.

Nyåret är kinesernas största högtid.

Gui Congyou påpekar att han därmed inte kunde återgälda det hans föräldrar gjort för honom. Men samtidigt är hela landet en familj, säger han.

– När jag bidrar till mitt land, återgäldar jag även mina föräldrar.

Vid den här tiden var Kinas ledare nervösa för att Sovjets och Jugoslaviens sönderfall skulle smitta kommunistpartiet, har forskning visat.

Åtminstone två gånger fick Gui Congyou erfarenhet av offentligheten.

Gui Congyou skrev artiklar i ämnet, berättar Fredrik Fällman, docent i sinologi och lektor i kinesiska vid Göteborgs universitet.

Annons

– Gui Congyous artiklar om utvecklingen efter Sovjets fall visar att han stödde mycket dogmatiska personer i kommunistpartiet, säger Fredrik Fällman.

Fällman syftar bland annat på att Gui Congyou publicerade en intervju med Anatolij Lukjanov, med kommentarer, i Centrala partiskolans tidskrift nr. 16, 1993. Den i dag bortgångne ryssen var, enligt Fällman, inblandad i försöket till statskupp mot Gorbatjov i augusti 1991, även om han aldrig dömdes för det.

Samma år, 1993, publicerade Gui Congyou artikeln ”Rollförändringen av ledarskapet i Jugoslaviens kommunistförbund och dess följder” i tidskriften Östeuropa- och Centralasienstudier, nr. 6, 1993, enligt Fredrik Fällman.

År 1994 skickade Kina Gui Congyou som tredje sekreterare till den kinesiska ambassaden i Moskva där han avancerade, enligt hans cv.

Åtminstone två gånger fick Gui Congyou erfarenhet av offentligheten. Den ena gällde en reklamfilm för tuggummi, den andra Krimannekteringen.

Gui Congyou blev Kinas talesperson när Ryssland tog Krimhalvön från Ukraina 2014.
Gui Congyou blev Kinas talesperson när Ryssland tog Krimhalvön från Ukraina 2014. Foto: Sergii Kharchenko/TT
Annons

Då tuggummiskandalen briserade år 2007 var Gui Congyou, enligt sitt cv, rådgivare vid Kinas ambassad i Moskva. Kinas nationalsång, ”De frivilligas marsch”, hördes i en reklamsnutt på rysk television för amerikanska Wrigley’s tuggummi Orbit.

Kinas ambassad hävdade att reklamen allvarligt saboterade Kinas nationella anseende. Det höga tonläget lönade sig – filmen drogs tillbaka.

När Ryssland tog Krimhalvön från Ukraina 2014 blev Gui Congyou Kinas talesperson och ställde sig på Rysslands sida. Vid det laget hade Gui Congyou redan återvänt till Peking för att jobba på avdelningen för europeiska och centralasiatiska frågor hos utrikesdepartementet.

Genom åren var den rysktalande Gui Congyou med på ett otal möten med Rysslands president Vladimir Putin, inklusive ett antal toppmöten mellan Xi Jinping och Vladimir Putin.

– Jag har varit närvarande vid nästan varje tillfälle då den kinesiska ledaren har mött president Putin, säger han och tillägger att han var den som arrangerade mötena.

Han berättar att han även har följt med Xi Jinping på resor till före detta sovjetstater.

Annons
Andra kinesiska ambassadörer runt om i världen som har lyckats göra karriär har haft en tuff framtoning.
Andra kinesiska ambassadörer runt om i världen som har lyckats göra karriär har haft en tuff framtoning. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

I augusti 2017 skickades Gui Congyou till Stockholm. När han och hans fru landade på Arlanda satte han sin fot på svensk mark för första gången. Han kunde inte vare sig svenska eller engelska.

– Jag vet inte varför de skickade mig till Sverige, säger han.

Å andra sidan har endast en enda svensk ambassadör i Folkrepubliken Kina kunnat kinesiska vid tillträdet, Lars Fredén som var ambassadör 2010–2016.

Men att döma av Gui Congyous cv kunde han inte mycket om västliga demokratier heller.

Medan Gui Congyou bekantade sig med Stockholm skedde en dramatisk omläggning på hemmaplan, som skulle få konsekvenser för hans uppdrag.

Iklädd mörk kostym, röd namnbricka, vit skjorta och vinröd slips såg Xi Jinping ut som många andra i Folkets stora hall vid den 19:e partikongressen i oktober 2017. Men det var en härförare som steg fram i salen vid Himmelska fridens torg.

Annons

Som den första aktiva ledaren efter Mao fick Xi Jinping sitt ”tänkande” om socialism inskrivet i kommunistpartiets konstitution.

Dessutom deklarerade Xi Jinping att Kina skulle förvandlas till ”en mäktig kraft” som kan leda världen inom politik, ekonomi, försvar och miljö. Kina skulle alltså bli en verklig stormakt.

När kongressen ett halvår senare tog bort tidsbegränsningen för presidentposten betydde det att Xi Jinping slipper avgå 2023 och kan sitta kvar resten av sitt liv. Men egentligen har han en mycket starkare maktbas än så via centrala poster i partiet.

Xi Jinpings mål är att Kina ska bli en verklig stormakt.
Xi Jinpings mål är att Kina ska bli en verklig stormakt. Foto: Wang Kai/TT

Under Xi Jinping har förtrycket ökat, med kameraövervakning, interneringsläger för uigurer och – på vissa ställen – ett socialt poängsystem som belönar rättrogna och straffar ”syndare”.

Annons

Även när det gäller utrikespolitiken har Xi Jinping agerat. I juni 2018 samlade han Kinas diplomater i Peking. Budskapet var: var du än är någonstans, tryck på hårdare. Det framgår i en artikel hos Kinas regerings officiella nyhetsbyrå Xinhua. Xi Jinping deklarerade här ”sitt vägledande tänkande om diplomati”, enligt Xinhua.

Samma månad började ambassaden i Stockholm att publicera kommentarer på engelska på hemsidan, under rubriken ”talespersonens kommentarer”. Här finns bland annat utfallen mot svenska medier.

Kulturkrocken var ett faktum. En kollision mellan två politiska system, ett auktoritärt Kina och den svenska demokratin med yttrandefrihet och pressfrihet.

Många kommentarer handlar om det fall som tog sin början två år innan Gui Congyou landade i Stockholm 2017.

Sverige har länge försökt få fängslade Gui Minhai fri.
Sverige har länge försökt få fängslade Gui Minhai fri. Foto: Vincent Yu/AP
Annons

Gui Minhai och några kollegor hade hittat framgångsreceptet i Hongkong. En liten bokhandel, mellan ett apotek och en exklusiv underklädesbutik, som lockade kinesiska turister, lokalpolitiker och ibland till och med medlemmar i Kinas kommunistparti, enligt New York Times Magazine.

I deras böcker gick att läsa om vad som pågick bakom partiets kulisser med kupper och fejder. Många böcker låg någonstans i trakten mellan rykten och verklighet, enligt det amerikanska magasinet. Och många var förbjudna i Fastlandskina.

Kinesen Gui Minhai studerade i Sverige, stannade kvar och blev svensk medborgare. Senare flyttade han till Hongkong. Hösten 2015 försvann han från sin semesterlägenhet i Thailand. Ytterligare fyra från bokhandeln Causeway Bay Books försvann också.

Gui Minhai dök upp i Kina där han dömdes till fängelse i två år för ett gammalt, påstått, trafikbrott. Kort efter att han hade släppts från fängelset tillfångatogs han igen när han åkte tåg med två svenska diplomater mot Peking. Nu anklagades han bland annat för att samla in hemlig information om Kina, enligt vad Gui Congyou tidigare har sagt. Något som bland andra Gui Minhais dotter, Angela Gui, upprepade gånger har förnekat.

Annons

Sunt förnuft säger att den svenska sidan ska respektera att den kinesiska polisen hanterar fallet.

Sverige har länge försökt få Gui Minhai fri. Även svenska näringslivstoppar har försökt hjälpa till, bland andra Jacob Wallenberg. Och den tidigare svenska ambassadören i Kina, Anna Lindstedt, står åtalad för egenmäktighet i förhandling med främmande makt i frågan.

Fallet har länge varit infekterat och inte blev det bättre då Sveriges Radios program ”Konflikt” sommaren 2018 berättade om hur den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst.

När Gui Congyou satte sig i ”Konflikts” studio för att kritisera programmet uttalade han det första hotet:

– Vi hoppas att Sveriges regering inte ska utse Gui Minhai också till en människorättsaktivist, och på det viset sätta press på Kina. Om den svenska regeringen gör det, då kommer det tveklöst att åsamka allvarlig skada på de kinesisk-svenska vänskapliga samarbetsrelationerna.

Kulturminister Amanda Lind (MP) delar ut Svenska PEN:s Tucholskypris 2019 till Gui Minhai.
Kulturminister Amanda Lind (MP) delar ut Svenska PEN:s Tucholskypris 2019 till Gui Minhai. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Annons

Relationerna kretsar till stor del runt de båda Gui. Intressant nog är de nästan jämnåriga – Gui Minhai är ett år äldre – och har samma efternamn, Gui. Ett efternamn som tillhör de gamla hundra namnen som bärs av 90 procent av Kinas 1,4 miljarder invånare.

Konflikten runt bokförläggaren eskalerade när kulturminister Amanda Lind (MP) delade ut Svenska PEN:s Tucholskypris till Gui Minhai den 15 november 2019. Inför prisutdelningen hade Gui Congyou hotat med att förhindra kulturellt utbyte.

I början av december trappade Gui Congyou upp striden genom att säga till Göteborgs-Posten att Kina även kommer att begränsa utbytet och samarbetet inom ekonomi och handel. Hittills har dock ingenting hänt.

När nu Gui Congyou sitter i sin intervjufåtölj frågar SvD:

Vad tror du om möjligheten att lösa fallet Gui Minhai?

– Sunt förnuft säger att den svenska sidan ska respektera att den kinesiska polisen hanterar fallet i enlighet med lagstiftningen snarare än att lägga sig i Kinas rättsliga suveränitet, säger han.

Men även andra saker har fått ambassadören att reagera, som Taiwans nationaldagsfirande i Stockholm och en FN-konferens om mänskliga rättigheter på Fotografiska museet där en bild på Dalai Lama fanns i inbjudan. Firandet flyttades och konferensen ställdes in. Kinas idé om rikets enhet, inklusive Tibet och den demokratiska ön Taiwan, är i det närmaste helig.

Annons

Därtill kom hotellbråket 2018 då tre kineser hade bokat fel dag på ett hotell i Stockholm och blev bortförda av polisen.

På ambassadens hemsida blir det tydligt vilka frågor som är känsliga, gärna med värdeord som ”okunskapen”, ”vansinnigheten”, ”orimlig”, ”felaktig” och ”osann”.

Efter en debattartikel i SvD i höstas av författaren Kurdo Baksi uppmanades svenska medier att sluta ge Baksi utrymme – något som fick SvD:s ansvariga utgivare att betona att tidningen inte ger efter för påtryckningar att försöka tysta vissa röster.

Ambassadören själv säger att det inte är han som bråkar.

– Vi har aldrig tagit initiativ till att publicera några artiklar som kritiserar svenska medier eller politiker.

Han tillägger:

– Alla är publicerade som en reaktion på ogrundade anklagelser mot Kina av vissa medier och politiker i Sverige.

De intervjuer Gui Congyou ger läggs ut på ambassadens hemsida i sin helhet.
De intervjuer Gui Congyou ger läggs ut på ambassadens hemsida i sin helhet. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Vad beror då den eskalerande konflikten mellan Sverige och Kina på? Xi Jinpings mer offensiva linje generellt för diplomaterna eller Gui Congyou själv?

De tio Kinakännare som SvD har talat med anser att båda spelar en roll. De flesta experterna vill vara anonyma, vissa av dem av rädsla för repressalier – som att inte få visum eller att rent av fängslas.

En anledning till det höga tonläget kan vara Gui Congyous karriärplaner, enligt Kinaexperterna. Andra kinesiska ambassadörer runt om i världen som har lyckats göra karriär har haft en tuff framtoning.

Det främsta exemplet är Fu Ying, som tidigare var ambassadör i Storbritannien och uppfattades som aggressiv av britterna. Hon blev utnämnd till vice utrikesminister.

Den tidigare ambassadören i Kanada, Lu Shaye, var rätt påstridig och blev i somras befordrad till ambassadör i Frankrike, där han har fortsatt i samma anda. Även ambassadörerna i Storbritannien och Tyskland är högljudda.

– Det här beteendet börjar dyka upp på allt fler ställen, säger en Kinakunnig person.

Annons

I samband med coronavirusets utbrott har Kinas ambassad i Danmark i ett uttalande kritiserat tidningen Jyllands-Posten, för publicering av en skämtteckning om viruset och den kinesiska flaggan.

Men Fredrik Fällman, docent i sinologi och lektor i kinesiska vid Göteborgs universitet, säger att Sverige är ett testland.

– Frågan de kinesiska ledarna ställer sig är: hur kan vi få Sverige att anamma vår världsbild? Det handlar om propaganda, inte om vad som är sant eller falskt, säger han.

De intervjuer Gui Congyou ger läggs ut på ambassadens hemsida i sin helhet och Gui Congyou lägger mycket tid i varje intervju på att framhäva Kina och hårt gå emot svensk kritik av Kina. På så vis kan alla läsa vad han sagt, även Pekings politiker.

Stämningen på ambassaden har blivit betydligt kyligare, anser flera personer med goda kontakter där.
Stämningen på ambassaden har blivit betydligt kyligare, anser flera personer med goda kontakter där. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

– En kinesisk ambassadörs mål är inte i första hand att bli populär i Sverige, utan att få poäng i Peking. I det nuvarande läget är det att vara tuff som ger honom poäng, säger en Kinaexpert.

Klart är att Gui Congyous ankomst har markerat en förändring. Medan tidigare kinesiska ambassadörer pratade om de goda svensk-kinesiska relationerna och att Sverige var först i västvärlden med att upprätta diplomatiska relationer med Folkrepubliken Kina, 1950, ångar Gui Congyou på.

– Gui Congyou kör en dominant stil och uttrycker sig extremt kategoriskt. Han beter sig som högre kinesiska officerare, säger en Kinaspecialist.

Liksom många andra ambassadörer bjuder Gui Congyou gärna folk på middag på ambassaden och serverar brännvinet Maotai, som är en av Kinas statsbankettsdrycker och kan ha olika alkoholhalt.

– Att servera lågalkoholsprit, som sorter med lägre alkoholhalt kallas, anses osnyggt av traditionella män i ambassadörens kategori, säger en Kinaspecialist.

Gui Congyou låter ofta frustrerad över att omvärlden inte förstår att Kinas rättmätiga plats i världen är som stormakt.

Annons

De här personerna kanske har för höga tankar om sig själva.

På ambassaden, där Gui Congyou och hans kollegor både jobbar och bor, framhåller Gui Congyou gärna konfucianismen, särskilt den punkt som betyder att folket ska lyda partiet, enligt en Kinakännare.

Stämningen på ambassaden, som tidigare har varit svenskvänlig, har blivit betydligt kyligare, anser flera personer med goda kontakter där.

Gui Congyou reser inte hem under det kinesiska nyåret utan stannar i Stockholm.
Gui Congyou reser inte hem under det kinesiska nyåret utan stannar i Stockholm. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gui Congyou börjar se trött ut där han sitter rak i ryggen i knäppt tredelad kostym i sin fåtölj.

Han började intervjun med ett utfall mot en debattartikel i SvD där Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU) bland annat kräver att Gui Congyou utvisas.

– Att säga att Kina är ett hot mot Sverige, som vissa svenska personer gör, de här personerna kanske har för höga tankar om sig själva, sa han.

Annons

Han tillade:

– Kina vill inte hota Sverige, faktiskt är Sverige inte viktigt nog för Kina att hota.

Han vände sig även emot att SvD hade publicerat debattartikeln, eftersom han anser att den inte bara är osaklig utan också strider mot FN:s syn, genom att hävda Taiwans rätt till självbestämmande.

– Det är inte vad ett erkänt nyhetsmedium ska göra.

I FN representerar Kina både Fastlandskina och Taiwan och få länder erkänner Taiwan som ett eget land.

Men nu har det gått nästan en och en halv timme och Gui Congyou undrar, via tolken, hur många frågor det är kvar.

Att det tar tid beror på de långrandiga svaren och att det är mycket att fråga om. Gui Congyou talar en formell kinesiska med fasta uttryck och låsta formuleringar, vilket gör att det blir omständligt och, enligt personer som kan språket, låter som om han läser upp ett skrivet tal när han pratar.

Samma vecka som denna intervju gjordes började det kinesiska nyåret, då miljoner kineser reser hem. Men Gui Congyou stannar i Stockholm, enligt vad han säger under intervjun.

Han säger att ”vi saknar vår familj och våra familjemedlemmar som mest” under festivalen, men tillägger:

– Vår ambassad är precis som en stor familj.

Gui Congyou och hans hustrus enda barn, en 28-årig son, är gift, bor i Peking och kommer inte till Sverige över nyåret. Gui Congyous syskon bor alla kvar i hemprovinsen, de pluggade aldrig vidare, och alla har barn.

Till skillnad från sina syskon har han en stor arbetsbörda och är ofta på dåligt humör på grund av den ”lömska kritiken och attackerna på Kina i svenska medier”, berättar han.

– Helt ärligt, de lever ett mycket lyckligare liv än jag.

”Ibland bestämmer man inte själv saker här i livet”, säger Gui Congyou.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gui Congyou föddes 1965 i staden Tongcheng.

Renminuniversitetet i Peking är ett av Kinas främsta. Bild från 1950-talet.

Gui Congyou blev Kinas talesperson när Ryssland tog Krimhalvön från Ukraina 2014.

Foto: Sergii Kharchenko/TT

Andra kinesiska ambassadörer runt om i världen som har lyckats göra karriär har haft en tuff framtoning.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Xi Jinpings mål är att Kina ska bli en verklig stormakt.

Foto: Wang Kai/TT

Sverige har länge försökt få fängslade Gui Minhai fri.

Foto: Vincent Yu/AP

Kulturminister Amanda Lind (MP) delar ut Svenska PEN:s Tucholskypris 2019 till Gui Minhai.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

De intervjuer Gui Congyou ger läggs ut på ambassadens hemsida i sin helhet.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Stämningen på ambassaden har blivit betydligt kyligare, anser flera personer med goda kontakter där.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gui Congyou reser inte hem under det kinesiska nyåret utan stannar i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman