Annons

Kinesiska flottan i Östersjön: ”Skickar signal till USA”

Kinesiska krigsfartyg styr mot Östersjön för att delta i en gemensam militärövning med Ryssland nästa vecka. Vad gör egentligen Kinas flotta utanför Sveriges kust? SvD ber tre säkerhetspolitiska analytiker reda ut saken.

Under strecket
Publicerad

Kinesiska jagaren Changsha som kommer att passera Sveriges kust.

Foto: IBL

Kinesiska flottan i Ogden Point Pier i den kanadensiska provinsen British Columbia vid stillahavskusten i december förra året.

Robotfregatten Yuncheng.

Foto: IBL

Kinesiska jagaren Changsha som kommer att passera Sveriges kust.

Foto: IBL
Kinesiska jagaren Changsha som kommer att passera Sveriges kust.
Kinesiska jagaren Changsha som kommer att passera Sveriges kust. Foto: IBL

Det handlar om sammanlagt tre kinesiska fartyg som anländer till Östersjön. Jagaren Changsha, robotfregatten Yuncheng och servicefartyget Luoma Lake som kommit för att delta i den ryss-kinesiska marinövningen ”Joint Sea 2017”.

Fartygen tillhör de mest avancerade krigsfartygen i den kinesiska flottan och tillsammans med den ryska flottan ska de öva räddningsoperationer och skydd av fraktfartyg, skriver den kinesiska statliga tidningen Global Times.

Ryssland och Kina har de senaste åren genomfört årliga gemensamma övningar med sina flottor. Enligt Kinas försvarsdepartement så är övningarna inte riktade mot någon specifik tredje part, utan bara ett sätt att stärka banden mellan länderna och förbättra båda sidornas förmåga att hantera hot på haven.

Annons
Annons

Kinesiska flottan i Ogden Point Pier i den kanadensiska provinsen British Columbia vid stillahavskusten i december förra året.

Det är ett nära samarbete men fortfarande med en stark misstro, och den misstron är ömsesidig.

Ian Anthony, chef för forskningsinstitutet Sipris program i europeisk säkerhet, säger att övningen i sig inte är särskilt anmärkningsvärd ur ett rent militärt perspektiv. Han ser det som högst osannolikt att man skulle kunna tänka sig ett riktigt militärt scenario där kinesiska krigsfartyg skulle verka i Östersjön.

– Jag tror inte det specifika i övningen är det som är intressant, utan det är den politiska kontexten och signalverkan från Kina. Kina visar att man nu har en flotta som når runtom i världen.

Kinesiska flottan i Ogden Point Pier i den kanadensiska provinsen British Columbia vid stillahavskusten i december förra året.
Kinesiska flottan i Ogden Point Pier i den kanadensiska provinsen British Columbia vid stillahavskusten i december förra året.

Ian Anthonys kollega Lora Saalman, som leder programmet för Kina och global säkerhet vid Sipri, delar den uppfattningen och säger att det dessutom är ett sätt för Kina att demonstrera sitt ”expanderande militära fotavtryck som legitimerar landets anseende och inflytande.”

Saalman lägger också till att övningen skickar en signal till USA och Europa om att länderna fortsätter att knyta närmare band till varandra. Dessutom kan det faktum att övningen i år förlagts till Östersjön tolkas som en gentjänst från Kina till Ryssland efter förra årets övning, som genomfördes i Sydkinesiska havet.

– Den fungerar som ett tack för den ryska medverkan i och stödet till kinesiska marinövningar som sker i anslutning till Kinas territoriella intressen i Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet, säger Lora Saalman.

Annons
Annons

Robotfregatten Yuncheng.

Foto: IBL
Robotfregatten Yuncheng.
Robotfregatten Yuncheng. Foto: IBL

Att övningen är ett sätt för de två stormakterna att visa upp en enad front tror även Jerker Hellström, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI. Att man först övar i Sydkinesiska havet och sedan Östersjön är också ett sätt för länderna att visa att man ställer upp för varandra även i regioner där man inte har några direkta intressen.

Men han lägger till att även om samarbetet mellan Kina och Ryssland utvecklats under senare år så är det ett samarbete mellan två länder som egentligen inte har så mycket gemensamt.

– Det är ett nära samarbete men fortfarande med en stark misstro, och den misstron är ömsesidig, säger Jerker Hellström.

Hellström säger att det finns ett antal områden där Ryssland och Kina inte drar jämt. Exempelvis har man potentiellt konkurrerande ekonomiska intressen i Centralasien och Kaukasusregionen och det finns historiska motsättningar mellan länder som kan spåras till Sovjettiden. Det som förenar de två nationerna är egentligen framförallt att man är överens om hur man ser på USA:s inflytande i världen och att man är emot Natos utbredning.

– Det som Kina och Ryssland samarbetar kring internationellt är sådant som har att göra med att utmana USA och västliga normer, säger Jerker Hellström.

Även om övningen i sig inte är särskilt stor tycker Ian Anthony vid Sipri att sättet den uppmärksammas på är ett tecken på hur spänningarna kring Östersjöområdet har ökat det senaste decenniet.

– De finns en tendens att tolka all militär aktivitet på ett mer olycksbådande sätt än man kanske gjort för tio år sedan på grund av den här spända situationen.

Det är dock inte bara att övningarna synas noggrannare, lägger Ian Anthony till. Både storleken på övningarna och frekvensen i området har ökat. Den situation som har utvecklats de senaste åren kännetecknas enligt Anthony av en alltmer reaktiv miljö där allt tolkas som en aktion och därför leder till reaktioner, ofta i form av andra militärövningar. Den situationen gör att vi också höjer på ögonbrynen mer än vi gjort tidigare.

– Folk frågar sig, varför nu och varför just denna plats. För tio år sedan hade man kanske inte ställt sig den frågan.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons