Annons

”Kirurgi är effektiv i kamp mot fetma”

I dag har cirka 17 procent av Sveriges vuxna befolkning fetma utan skillnader mellan kvinnor och män, skriver artikelförfattarna.
I dag har cirka 17 procent av Sveriges vuxna befolkning fetma utan skillnader mellan kvinnor och män, skriver artikelförfattarna. Foto: Obesity Canada

Sjukvårdens främsta och mest kostnadseffektiva behandling när det gäller fetma är kirurgi. Vi måste arbeta för att förhindra att fler utvecklar fetma. Men för dem som redan lider av fetmasjukdom behövs effektiv vård – och den finns, skriver företrädare för Svensk Förening för ObesitasKirurgi.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | FETMA

Vi uppskattar att SvD i artikelserien Viktens gåta satt fingret på viktiga aspekter av vikt, övervikt och fetma. I de pedagogiskt förklarande intervjuerna och texterna har kroppens inbyggda försvar mot viktnedgång beskrivits, vilket förklarar varför långtidseffekter av bantning tyvärr uteblir för de allra flesta. Detta är utomordentlig folkbildning vilket förhoppningsvis kan minska skuldbeläggandet av personer med fetma, som i själva verket lider av en kronisk progressiv sjukdom.

Det finns dock en vetenskapligt väldokumenterad behandling mot svår fetma som inte nämns i artikelserien, nämligen fetmakirurgi. De vanligaste kirurgiska metoderna som används i dag är gastric bypass och sleeve gastrektomi och i allmänhet kan patienter med minst fetma grad 2, det vill säga med Body Mass Index (BMI) över 35 kg/m² komma i fråga för operation. Även om alla mekanismer inte är fullt klarlagda så påverkar bägge dessa metoder flera av de fysiologiska system som styr hunger/mättnad och energiförbrukning, det vill säga precis de försvarsmekanismer mot viktminskning som tagits upp i SvD:s artikelserie och som medför att bantning inte fungerar på lång sikt. Ingreppen handlar alltså i första hand inte om att storleken på magsäcken minskas eller att näring inte tas upp. De viktiga effekterna av kirurgin är i stället att viktfysiologin, som framförallt koordineras i hjärnans hypotalamus, förändras.

Annons
Annons

Det råder bred vetenskaplig enighet om att fetmakirurgi i dagsläget är sjukvårdens främsta kliniskt bevisade och mest kostnadseffektiva behandlingsform vid svår fetma. Den bestående totala viktminskningen på i storleksordningen 25 procent ger förutom ökad livskvalitet uttalade hälsovinster, bland annat i form av bot eller uttalad förbättring av typ 2 diabetes och sömnapné, minskad risk för hjärtinfarkt och stroke samt halverad risk att drabbas av cancer hos kvinnor. Sammantaget reduceras risken att dö i förtid på grund av fetmarelaterad sjuklighet. Alla uppnår inte lika stor effekt av operationen, vilket är naturligt vid alla typer av behandlingar som interagerar med komplexa fysiologiska system.

Liksom vid alla typer av kirurgiska ingrepp förekommer komplikationer. Med förbättrad kirurgisk teknik och standardiserade vårdprogram har dock risken för allvarliga komplikationer kunnat minskas till cirka 2–3 procent av opererade patienter. Långtidskomplikationer, bland annat i form av tarmvred, har tidigare varit besvärande men förekommer allt mer sällan tack vare vidareutvecklad kirurgisk teknik.

I Sverige dokumenteras kvalitén på fetmakirurgin med dess följdeffekter i ett mycket välskött kvalitetsregister – SOReg – vilket ger god kontroll över resultaten (soreg.se).

I dag har cirka 17 procent av Sveriges vuxna befolkning fetma utan skillnader mellan kvinnor och män. Många kan inte vänta på eventuella framtida forskningsrön utan behöver effektiv hjälp nu. Måttligt effektiva läkemedel mot fetma har börjat komma i bruk, men dessa saknar läkemedelssubvention och har ofta otillräcklig effekt vid svår fetma. Däremot finns det alltså ett välbeprövat och effektivt behandlingsalternativ i form av fetmakirurgi.

Avslutningsvis vill vi igen ge en stor eloge till SvD för artikelserien som förhoppningsvis kan bidra till att myter och fördomar om fetma minskar. Vi behöver göra förebyggande insatser på bred front i samhället, särskilt bland barn och ungdomar, för att i första hand förhindra att fler utvecklar fetma. Dock hjälper detta inte personer med redan etablerad fetmasjukdom som redan nu behöver kunna erbjudas effektiv behandling.

Anders Thorell
professor, Karolinska Institutet, överläkare i kirurgi, Ersta sjukhus, Stockholm, sekreterare i Svensk Förening för ObesitasKirurgi (SFOK)
Carl-Magnus Brodén
gastroenterolog, internmedicinare, styrelsemedlem SFOK
Torsten Olbers
professor, överläkare i Kirurgi Linköping/Norrköping, ordförande SFOK

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons