Annons
Krönika

Tove Lifvendahl:Klarar journalistiken sin examen?

Foto: Joanna Andreasson
Under strecket
Publicerad

Söndagskrönika | Journalistik

Det blev en kalldusch. Valet av Donald Trump som president och britternas beslut att lämna EU beskrevs av stora delar av journalistkåren som en chock. En ärlig men genant bekännelse av oförmågan att läsa av stämningar och rörelser i samhället bortom opinionsmätningarna.

Den läxan måste man lära sig något av. Och politiken och journalistiken sitter nu i samma gungiga båt; traditionella partier och medier utmanas av alternativa. Mycket obehagligt för de etablerade, men konkurrensen är nyttig eftersom makthavare, oavsett plattform, mår bra av att påminnas om att förtroende är något man förtjänar och inte kan kräva.

Politiken är ett kapitel för sig. Nuvarande turer i Sveriges riksdag lär inte göra underverk för tilliten. Men även journalistiken behöver steppa upp, som det sägs i sportsammanhang, för att inte tappa i anseende. I en tid då nyhetsrapporteringens professionalitet ifrågasätts, oavsett om det sker på lös eller saklig grund, är bibehållen objektivitet och konsekvensneutralitet avgörande.

Det är ett kontinuerligt examensprov. Den journalist i GT som intervjuade SD:s förstanamn på Gotland inför valet, och som inte kunde låta bli att efter flera av sina ställda frågor sätta både frågetecken och utropstecken, för att verkligen markera sitt avståndstagande och ifrågasättande, skulle jag säga bommade provet (GT 8/8).

Annons
Annons

Och under förra årets Almedalsvecka lyssnade jag till alla partiledartal i radion. Det fick mig att gnissla tänder. Inte åt talen, som alla klarade godkänt, utan över hur uppenbart olika förväntningar den programledare som påannonserade talarna, hade. I somliga fall gavs lyssnaren känslan av folkfest, medan andra tydligt betraktades som något i förruttnelsestadiet som katten släpat in på hallmattan. Att visa sina känslor på det sättet är oprofessionellt, och därför blev jag glad när jag för en tid sedan fick höra att man på Sveriges Radio ibland diskuterar och utvärderar tonen i ett inslag, inte bara vad som sagts.

Orden har förstås också betydelse. I veckan som gick avslog riksdagen övergångsregeringens budgetförslag för 2019, varpå den antog det förslag som inlämnats av Moderaterna och Kristdemokraterna. SVT Aktuellts reporter Mats Knutson kommenterade den förestående omröstningen i måndagssändningen (mina kursiveringar):

”Ja, det är naturligtvis ett stort bakslag för Stefan Löfven – igen – som tvingas regera på en moderat budget. Och visst, en ny regering kan riva upp mycket i en sådan, men den kan inte riva upp de inkomstskattesänkningar som finns i den här budgeten. De kommer att ligga fast i alla fall till år 2020 och äta utrymme från varje regering som vill in och genomföra reformer, det lägger de här skattesänkningarna då beslag på, vilket gör att en ny statsminister kommer ändå att vara bunden av denna budget, i ganska stor omfattning.”

Så kan man ju beskriva sambandet mellan skatter och reformer: antingen väljer man skattesänkningar eller reform. Men även om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet torgför den tanken, bygger den på en falsk dikotomi som bortser från flera ekonomiska teorier som komplicerar bilden.

Annons
Annons

För det första: högre skatter genererar inte automatiskt högre skatteintäkter. Ekonomerna Keynes, Khaldun och Laffer har alla beskrivit det faktum att staten kan maximera skatteinkomsterna genom att finna den optimala nivån: uppfattas skatterna i medborgarnas ögon för höga, ökar incitamenten att undvika skatt eller minska förvärvsarbetandet.

Dessutom har skattetrycket betydelse för många andra processer, som närings- och investeringsklimatet, vilket i sin tur påverkar välståndet och samhällsutvecklingen.

För det andra: Välfärd eller reformutrymme avgörs inte enkom av storleken på statsbudgeten. Ideologi spelar en tämligen avgörande roll. Vore regeringsinnehavet enbart en fråga om budget, skulle frågan om statsminister efter onsdagens omröstning uppfattas oviktig. Det gör den inte.

Det är problematiskt om public service förmedlar en vinklad och inkorrekt bild av hur politik och ekonomi hänger ihop. Om tittarna inte blir mer insatta efter att ha tagit del av rapporteringen, utan mindre kunniga.

Det kan påverka deras förmåga att rätt utvärdera de förtroendevalda, liksom deras politiska preferenser. Man kan tänka sig att den med mindre kunskap är mer benägen att falla för förenklade budskap.

Ett annat återkommande ordval i förment objektiv rapportering med slagsida åt vänster är ”utförsäljning”. I Dagens Samhälle gick i januari 2017 att läsa artikeln ”Rekord i kommunala utförsäljningar”. Slår man i ordboken är ordet realisation synonym till utförsäljning.

I artikeln finns emellertid inte något som tyder på att kommunerna har reat ut fastigheter; tvärtom anges huvudmotivet till försäljningarna vara att få in pengar för att bygga nytt, och få in fler aktörer på marknaden.

Annons
Annons

Men för ideologiska vänsterintressen är artikelns rubricering en seger eftersom det befäster bilden av förflyttningen av kommunalt ägande till privat som något omoraliskt; ordet utförsäljning signalerar att något oriktigt sker.

Nu är förvisso Dagens Samhälle ägd av Sveriges kommuner och landsting, men den torgför sig trots allt som en nyhetstidning och journalistisk produkt. En stor maktkamp ägde rum för några år sedan i vilken frågan om objektivitet var en komponent). Det slutade med att den dåvarande chefredaktören Mats Edman fick lämna. Ovan nämnda rubrik från 2017 tycks analog med utgången av striden.

Parentetiskt: rubriken ”Rekord i kommunala utförsäljningar” hade däremot kunnat vara en lämplig rubrik på avslöjandet som Kommungranskarna/SVT Uppdrag granskning gjorde i april 2017 om att det uppstått något av en budgivning 2002 mellan M och S rörande en bit kyrkomark till syrisk-ortodoxa församlingen i Märsta.

Socialdemokraterna lade lägstabudet: en krona. Anders Johansson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande, som i och med valet 2002 vann med 438 rösters övervikt, tillfrågades vad han trodde att beslutet hade haft för betydelse för röststödet för Socialdemokraterna i den berörda gruppen: ”Jag antar att det var en stor fördel.”

Ord och ton, perspektiv och vinklar. Det är många delmoment i examensprovet. Journalistiken har inte råd att kugga ett enda.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons