Annons

Klimatforskare: Detta står på spel vid mötet i New York

Klimatdemonstranter i London på fredagen.
Klimatdemonstranter i London på fredagen. Foto: Alastair Grant / AP

Minska utsläppen, förbereda samhällen för en varmare planet och hur man får makthavare att agera. Det är vad som avhandlas på FN:s klimattoppmöte på måndag. Men frågan är hur konkreta planer som läggs fram i praktiken, säger klimatpolitikforskaren Charles Parker till SvD.

Under strecket
Publicerad

Charles Parker, docent i statsvetenskap och forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet.

Bild 1 av 1

1 / 3

”Kom inte med ett tal – kom med en plan”

Charles Parker, docent i statsvetenskap och forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet.
Charles Parker, docent i statsvetenskap och forskare i klimatpolitik vid Uppsala universitet.

FN:s generalsekreterare António Guterres har bjudit in världsledare och ungdomar för att diskutera klimatpolitik vid årets så kallade FN-vecka i New York, då en ny generalförsamling öppnar.

Syftet med mötet är att ge Parisavtalet momentum, påskynda ländernas arbete och diskutera vad staterna kan göra för att höja ambitionerna.

FN har nio punkter som ska avhandlas på mötet. Det handlar sammanfattningsvis om hur man ska minska utsläppen och det ekologiska fotavtrycket, hur man ska förbereda samhällen för konsekvenserna av klimatförändringarna och hur man ska mobilisera människor och ledare för att åstadkomma detta.

Med inbjudan kom en uppmaning från Guterres: ”Kom inte med ett tal – kom med en plan”. I dessa sammanhang kan man dock ofta vänta sig ”vackra ord men väldigt lite konkret handling”, säger Charles Parker, forskare i klimatpolitik på Uppsala universitet, till SvD.

Samtidigt är han försiktigt optimistisk inför mötet och hoppas på att få höra konkreta planer presenteras. FN har drivit på för utökade samarbeten mellan stater, privata företag och ideella organisationer.

– Vad som troligen händer på mötet är att EU-stater som Frankrike, Tyskland och Storbritannien kommer med nya ambitiösa löften. USA närvarar inte – vilket är i linje med president Donald Trumps klimatpolitik. Vad Kina gör ska bli intressant att följa – om de blir EU:s partner i att leda klimatsamarbetet när USA:s ambitioner svalnat, säger Parker.

För två år sedan meddelade Trump att USA drar sig ur Parisavtalet. Men det är först i november nästa år som han har möjlighet att verkställa det beslutet, enligt Parker. Den slutliga domen om USA:s åtaganden och roll i klimatarbetet får vi därmed reda på vid nästa presidentval i november 2020.

– Frågan är hur väl Kina och EU kan leda klimatarbetet så länge Trump är president.

Annons
Annons

Demonstranter har samlats i Hamburg för en ”Fridays for future”-demonstration för klimatet på fredagen.

Foto: Axel Heimken / TT Bild 1 av 1

2 / 3

Ambitionerna måste höjas för att nå 2-gradersmålet

Demonstranter har samlats i Hamburg för en ”Fridays for future”-demonstration för klimatet på fredagen.
Demonstranter har samlats i Hamburg för en ”Fridays for future”-demonstration för klimatet på fredagen. Foto: Axel Heimken / TT

Det var först på 1990-talet som man började samarbeta internationellt med klimatarbetet, enligt Parker. Numera har nästan alla världens länder frivilligt åtagit sig det ambitiösa målet: att hålla den globala uppvärmningen till 1,5 grader och absolut inte låta den överstiga 2 grader.

– Problemet är att löftena inte ligger i fas med vetenskapen, säger forskaren.

Världens samlade löften från Parisavtalet skulle inte vara tillräckligt för att ens nå det mindre ambitiösa tvågradersmålet, enligt Parker. Uppvärmningen skulle sannolikt inte ens hållas under tre grader om alla skulle leva upp till sina nuvarande mål.

Detta känner FN till, säger Parker, och därför ingår det i avtalet att varje land ska höja sina ambitioner vart femte år. 2020 är nästa gång det ska ske.

Annons
Annons

Greta Thunberg talar på ett utskottsmöte i USA:s kongress i Washington den 18 september.

Foto: Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN Bild 1 av 1

3 / 3

Medborgerligt engagemang är avgörande

Greta Thunberg talar på ett utskottsmöte i USA:s kongress i Washington den 18 september.
Greta Thunberg talar på ett utskottsmöte i USA:s kongress i Washington den 18 september. Foto: Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN

Charles Parker tycker att uppmärksamheten runt Greta Thunberg är intressant och ser det som ett uttryck för ett uppdämt behov av ledarskap.

– Det är så lite som görs av världens ledare att världen desperat vänder sig till ett tonåring. Jag är imponerad av hennes förmåga att fånga politikernas uppmärkamhet. Hon ska tala på mötet och nu får vi se ifall ledarna lyssnar på henne och börjar agera, säger Charles Parker.

Greta Thunberg håller sitt tal i FN i New York på lördag under FN:s Youth Summit.

En del politiker vill agera men Charles Parker menar att medborgarna måste mobilisera och demonstrera för att skapa det politiska momentum som tvingar dem till det.

– De flesta politiker vet vad vetenskapen säger, men de frågar sig om de kommer att bli belönade eller straffade om de agerar. Ledare vill leda men politiker vill bli omvalda.

Annons
Annons
Annons
Annons