Annons

Peter Alestig:Klimatkompensation är enkelt – i teorin

Foto: Terje Pedersen/TT

Flyg- och resebolag tävlar just nu i klimatkompensation. Träd planteras, spisar byts ut och förnybar energi ska byggas. Men fungerar det verkligen – eller är allt bara en bluff?

Under strecket
Publicerad

Det är onekligen en angenäm tanke. Du kan fortsätta resa som tidigare, ta den där långhelgen i New York eller åka till Thailand över jul, men slippa flygskammen. Allt du behöver göra är att betala lite extra, kanske 1 500 kr för flygresan till Thailand, så är dina utsläpp neutraliserade.

Och du. I vissa fall behöver du inte ens betala för det. Till exempel SAS klimatkompenserar för alla sina Eurobonus-kunder. Flygbolaget Bra klimat-över-kompenserar till och med för alla sina resenärer, till 110 procent.

Kan det till och med vara bra för klimatet att flyga?

Nej, det är det såklart inte. Och skälet är enkelt: dina utsläpp sker här och nu. Men de utsläppsminskningar du betalar för sker utspritt över väldigt lång tid. Om de sker över huvud taget.

I teorin är klimatkompensation ganska enkelt. För varje ton CO2-utsläpp som du orsakar satsar flygbolaget, genom en extern partner, pengar på projekt som skapar utsläppsminskningar eller suger ner CO2 i samma mängd, oftast i utvecklingsländer. Det kan handla om trädplantering, att investera i energieffektiva spisar till fattiga familjer eller att ersätta fossil energi med förnybar dito.

Annons
Annons

Inget ont om de projekten, de har oftast stora klimatvinster (även om transparensen kring dem kunde vara bättre, som Dagens Nyheter konstaterar).

Men det största problemet är detta: de tar tid.

Först ska de pengar som du lägger på klimatkompensation upphandlas från resebolagen via externa parter. SAS upphandlar till exempel just nu klimatkompensationen för utsläpp som gjordes 2018.

Därefter ska projekten bli verklighet. Om det handlar om trädplantering, vilket inte sällan är fallet, ska sedan träden växa så mycket att de suger i sig så mycket koldioxid som du gjort av med under din flygresa. Hur lång tid det tar varierar, men det handlar inte sällan om decennier.

Därefter kommer frågan: vad händer med träden när de har vuxit klart? Kommer de verkligen att få stå kvar där – eller kommer de att attackeras av skadedjur och dö? Ruttna? Brinna upp i en skogsbrand? Huggas ned? Det ska inte hända, garanterar många av projekten. Men risken finns trots allt att kompensationen uteblir.

Nu ska det sägas: att klimatkompensera är förstås bättre för klimatet än att inte göra något alls. Men vetenskapen pekar på att världen måste nå CO2-neutralitet till 2050 för att det ska vara möjligt att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader till 2100. Utsläppsbudgeten – alltså de utsläpp som vi fortfarande kan orsaka till dess – är extremt tajt, i praktiken måste utsläppen halveras till 2030. Genom att klimatkompensera din flygresa kan man säga att du tar du från den lilla budget som finns kvar – och betalar tillbaka lånet när det redan kan vara för sent.

Finns det då inget sätt att flyga klimatsmart? Möjligtvis kan biobränslen vara en väg framåt, även om de så kallade höghöjdseffekterna ändå finns kvar (alla utsläpp försvinner alltså inte). Vissa bolag erbjuder också kunderna att betala extra för att få ”flyga på biobränsle”.

En annan väg skulle kunna vara att betala för så kallad Direct Air Capture, där CO2 verkligen sugs ner ur atmosfären omedelbart (SvD har tidigare skrivit om tekniken i serien Klimatskiftet).

Men båda alternativen är ännu mycket dyra. Bra räknar med ett enhetspris på 300 kronor/flygtimme för biobränsle. Direct Air Capture för en flygning till Bangkok kostar runt 12 000 kronor. Båda teknikerna är också i sin linda.

Och i slutändan finns det nog bara ett helt säkert sätt att se till att din flygresa inte orsakar några utsläpp.

Stanna på marken.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons