Annons

”Klimatpolitiken har gjort det billigare att köra bil”

Från miljöhåll har det ofta sagts att för att vi ska klara miljömålen måste det bli dyrare att köra bil. Om detta har varit målsättningen för politiken kan man konstatera att blivit ett fiasko, skriver Magnus Nilsson, miljökonsult och forskare.

Under strecket
Publicerad
Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 2

Magnus Nilsson.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1
Foto: Pontus Lundahl/TT

DEBATT | DRIVMEDELSPRISER

I den debatt som utlösts av Facebookgruppen ”Bensinupproret 2.0” tycks alla deltagare utgå från att de prishöjningar på drivmedel som klimatpolitiken orsakat har gjort det allt dyrare att köra bil.

Att pumppriserna på bensin och diesel har stigit är uppenbart. Vid sekelskiftet kostade bensinen 10 kronor litern, dieseln 8,50. I dag ligger priserna kring 16–17 kronor litern.

Men det väsentliga för bilisten är rimligen inte vad soppan kostar per liter utan drivmedelskostnaden per kilometer eller mil. Räknar man på denna kostnad går det dock inte att dra någon annan slutsats än att det numera, tvärtemot den gängse uppfattningen, är billigare än någonsin förr att köra bil.

Bakom denna utveckling ligger klimatpolitiskt motiverade åtgärder som mycket framgångsrikt har lyckats driva fram en allt energisnålare bilpark. De bensinbilar som nyregistrerades 2000 hade i genomsnitt en certifierad bränsleförbrukning på 0,83 liter per mil, motsvarande dieselbilar 0,65 liter per mil. 18 år senare, 2018, hade den certifierade förbrukningen sjunkit till 0,58 (bensin) respektive 0,51 (diesel) liter per mil. Samtidigt ökade andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen från 6 till 40 procent.

Annons
Annons

Sammantaget innebär utvecklingen att trots att priset på bensin respektive diesel mellan 2000 och 2018 steg från i snitt 9,56 till 15,37 kronor per liter respektive 6,33 till 15,55 kronor per liter – 61 respektive 146 procent! – så ökade drivmedelskostnaden för att köra en nyregistrerad personbil endast från 7,96 till 8,47 kronor per mil, en ökning med bara 6 procent. Under samma period uppgick inflationen till 26 procent, det vill säga i fast penningvärde föll drivmedelskostnaden för att köra bil i genomsnitt med över 20 procent.

Beräkningarna baseras på statistik från oljebolagens organisation SPBI, bilindustrins branschorgan Bilsweden samt från Trafikverket och Transportstyrelsen.

Tre viktiga förbehåll måste göras:

  • För äldre bilar är siffrorna inte lika förlåtande. Att köra en tio år gammal dieselbil var 2000 betydligt billigare än i dag, men mellan 2008 och i dag har den genomsnittliga drivmedelskostnaden för en tio år gammal bil inte stigit mer än drygt 20 procent, det vill säga bara aningen mer än inflationen.
  • I takt med att det införts tuffare energikrav och utsläppsbaserade fordonsskatter har fordonstillverkarna blivit allt bättre på att bluffa testcyklerna, det vill säga certifieringsvärdena har alltmera avvikit från bränsleanvändningen i verklig trafik (företagens fifflande avslöjades i den så kallade dieselgate-skandalen). Det betyder mest för de nyaste bilarna.
  • Under de senaste åren består nybilsförsäljningen till en allt större del av bilar som helt eller delvis drivs med el; med hjälp av synnerligen frikostiga skattesubventioner erövrar laddhybrider och rena elbilar en snabbt växande andel av nybilsmarknaden. För dessa fordon är drivmedelskostnaden per mil kring en tredjedel av motsvarande kostnad för bensin- och dieselbilar. Deras växande andel av fordonsflottan kommer att ytterligare dramatiskt trycka ned drivmedelskostnaden per kilometer.
Annons
Annons

Från miljöhåll har det ofta sagts att för att vi ska klara miljömålen måste det bli dyrare att köra bil. Om detta har varit målsättningen för politiken kan man konstatera att blivit ett fiasko. I Sverige kör vi tvärtom mer bil än någonsin tidigare.

Enligt Trafikanalys, den statliga myndighet som ansvarar för tranportstatistiken, var den samlade körsträckan för landets personbilar under 2018 6,8 miljarder mil – nytt rekord. En viktig förklaring är rimligen att det har blivit allt billigare att köra bil.

Utvecklingen har inte kommit spontant utan drivits fram av EU-regler om maximala snittutsläpp från nya bilar, av att fordonsbeskattningen kraftigt gynnat bränslesnåla fordon och elfordon – och av allt högre drivmedelsskatter!

I dag är drivmedelskostnaden alltså strax under 10 kronor milen, för elbilar och laddhybrider 3–4 kronor. Samtidigt får den som bilpendlar till jobbet göra ett skatteavdrag på 18,50 kronor milen, vilket betyder en allt kraftigare skattestimulans till bilpendling – samtidigt som vi uppmuntrar befolkningen att resa kollektivt, bland annat genom att ösa in miljardsubventioner i kollektivtrafiken. För förmånsbilar är bonusen ännu högre.

Samtidigt har politiken lagts om på ett sätt som innebär att drivmedelsskatterna betyder allt mindre för klimatpolitiken. Den 1 juli 2018 slopades skatterabatten för låginblandning av förnybara drivmedel. I stället infördes den så kallade reduktionsplikten, som innebär att oljebolagen är skyldiga att successivt öka andelen förnybart i pumparna. I dag måste 2,6 procent av energin i en liter bensin vara av förnybart ursprung, i diesel 20 procent. Parallellt sänktes drivmedelsskatterna. I dag har sex EU-länder högre bensinskatt än Sverige, tolv högre dieselskatt.

Annons
Annons

Magnus Nilsson.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Att fortsätta att höja drivmedelsskatterna kan bidra till att hålla nere bilåkandet och därmed den samlade drivmedelskonsumtionen och växthusgasutsläppen, men det som numera i första hand avgör hur stora de klimatpåverkande utsläppen blir är hur snabbt vi skruvar åt reduktionsplikten.

För bilisterna blir dock konsekvensen densamma, det vill säga dyrare soppa, eftersom de förnybara drivmedlen är dyrare än de fossila. Om det politiska målet att trafikens koldioxidutsläpp 2030 ska vara 70 procent lägre än de var 2010 ska nås, måste reduktionsplikten skärpas avsevärt. Energimyndigheten väntas inom kort presentera hur det ska gå till.

För att glesbygdsbor och låginkomsttagare även i framtiden ska kunna köra bil till rimliga kostnader är det angeläget att snabbt ytterligare skärpa den lagstiftning som driver fram snålare fordon, inte minst för att påskynda elektrifieringen. EU har beslutat om skärpningar i tre steg, 2021, 2025 och 2030.

Bensin och diesel kommer i framtiden att bli dyrare, eventuellt mycket dyrare, än i dag. Inte därför att skatterna stiger, utan därför att förnybar bensin och diesel är dyrare än fossil.

Ju snabbare vi anpassar oss till detta läge, desto mindre konfliktfylld blir omställningen.

Magnus Nilsson
miljökonsult, forskare, författare till ”EU, Sverige och klimatet – en guide för politiker och andra till EU:s nya klimatpolitik” (Arena idé 2019)

Magnus Nilsson.
Magnus Nilsson. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons