Aktivister i gruppen Extinction Rebellion blockerade vägar i Berlin. Under protestveckan lyckades rörelsen få igenom att samtliga städer i C40-nätverket – de som har gått samman för att stoppa klimatförändringarna – följer Storbritanniens exempel och deklarerar klimatnödläge: "climate emergency".
Aktivister i gruppen Extinction Rebellion blockerade vägar i Berlin. Under protestveckan lyckades rörelsen få igenom att samtliga städer i C40-nätverket – de som har gått samman för att stoppa klimatförändringarna – följer Storbritanniens exempel och deklarerar klimatnödläge: "climate emergency". Foto: Christophe Gateau/TT

Kontroversiell klimatgrupp etablerar sig i Sverige

Extinction Rebellion, en kontroversiell klimataktivistgrupp, håller just nu på att etablera sig i Sverige. SvD besökte rörelsen under en massaktion i Tyskland och möttes av en blandning av civil olydnad och performancekonst.

Publicerad

I Berlin har tusentals klimataktivister från hela världen samlats för att genomföra en blockad av trafikflödet. Samtidigt som den uppåtgående solens strålar rör vid den förgyllda ängeln ovanpå Segerpelaren i Tiergarten börjar aktivisterna bygga en jättelik båt, en symbol för Noaks ark. Trafiken blockeras i fem olika riktningar.

Aktionen vid en av Berlins största rondeller, i oktober 2019, utgör upptakten för en vecka av globalt uppror med blockader och protestaktioner i London, Sydney, Hongkong, Indien, Chile och en rad andra länder. Alltsammans iscensatt av klimatrörelsen Extinction Rebellion.

Extinction Rebellion håller demonstration på Potsdamer Platz i Berlin.
Extinction Rebellion håller demonstration på Potsdamer Platz i Berlin. Foto: Paul Zinken/TT

300 personer från Sverige har åkt buss till Tyskland för att delta i klimatmanifestationen. Under veckan tältar de tillsammans med tusentals människor utanför Bundestag i Berlin. Atmosfären präglas mer av karnevalsyra än klimatångest. I tältstaden anordnas yogaklasser, workshops kring civil olydnad och juridiska frågor. Det finns även ett slags pysselhörnor där flaggor med rörelsens symbol, ett uppochnervänt sandur inuti en cirkel, tillverkas.

Extinction Rebellion. Som namnet antyder – ”Uppror mot utrotningen” – vill rörelsen varna för konsekvenserna av det som kallas den sjätte massutrotningen. FN:s expertpanel för biologisk mångfald varnar för att en miljon arter riskerar att utrotas till följd av mänsklig påverkan. Mottot som förs fram i sånger, konstverk och texter lyder ”This is an emergency”: detta är en krissituation.

Annons

Regelrätt aktivism sker. Många av svenskarna deltar exempelvis i en blixtaktion utanför ett av Vattenfalls koleldade kraftverk utanför Berlin, där de limmar fast sig vid grindarna innan de förs bort av polis. Men alternativa metoder diskuteras också. Hur kan klimatkrisen gestaltas på ett sätt som berör människor på ett känslomässigt plan?

Svenska Extinction Rebellion i Berlin, till höger Samuel Jarrick.
Svenska Extinction Rebellion i Berlin, till höger Samuel Jarrick. Foto: Privat

– Aktionen med arken vid rondellen var ett jättevackert ögonblick, säger Samuel Jarrick, en operasångare som är på plats i Berlin.

– Vi insåg plötsligt vidden av det vi var på väg att göra. Det skrivs mycket om klimatkrisen, men insikten om vad som står på spel har inte nått fram till alla. Att våra egna barn kan komma att dö. Att människor redan nu dör på grund av klimatkrisen.

Annons

Jarrick snuddar därmed vid Extinction Rebellions dilemma: hur kommunicera ett bistert budskap till medmänniskor och politiker på ett sätt som leder till handlingskraft snarare än depression och lamslagenhet?

Roger Hallam, grundare av Extinction Rebellion.
Roger Hallam, grundare av Extinction Rebellion. Foto: Nigel Dickinson/TT

Den var precis den frågan som fick den brittiske odlaren och miljöaktivisten Roger Hallam att grunda rörelsen. Varför misslyckades miljörörelsen med att nå fram till politikerna? Hallam inspirerades av forskarna Erica Chenoweth och Maria J. Stephans forskningsrapport ”Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict”. Istället för att skriva en doktorsavhandling om civil olydnad, vilket var ursprungstanken, omsatte Hallam det han lärt sig i en handbok för aktivister, antologin ”This is not a drill”. Budskapet: politiskt genomslag fås endast genom att bryta mot lagen, men utan att använda våld.

Annons

Extinction Rebellions första aktion var en blockad vid Oxford Circus i London 31 oktober 2018. Den och efterföljande insatser har gett resultat. När det brittiska parlamentet utlyste nödläge, ”climate emergency”, i maj i år tackade Labour-ledaren Jeremy Corbyn Extinction Rebellion för att rörelsen tvingat honom och andra politiker att lyssna. Sporrade av framgången har Extinction Rebellion sedan dess etablerat lokala fraktioner i en rad olika länder. Enligt uppgift finns nätverket i dag i 54 nationer, bland annat i Sverige.

Rörelsen är dock inte okontroversiell. Blockaderna i London kring regeringshögkvarteret, London City Airport och Bank of England i oktober 2019 hindrade massor av londonbor från att ta sig till jobbet i morgonrusningen och kostade Londonpolisen 24 miljoner pund. 1 800 aktivister greps. Vid tunnelbanestationen Canning Town slet förargade pendlare ned Extinction Rebellion-demonstranter från tågens tak.

Efter reklamen visas:
Vilka är Extinciton Rebellion?

Espen Geelmuyden Rød vid Institutionen för freds- och konfliktforskning på Uppsala Universitet konstaterar att civil olydnad som bygger på fredliga principer ofta lyckas åstadkomma större förändringar än kamper som förs med våld och vapen. ”Färgrevolutionerna” och den arabiska våren är färska exempel.

Annons

Men att förhindra människor att ta sig till jobbet, är det en klok strategi?

– Den sortens civil olydnad kan vara ett effektivt sätt att få till stånd förändringar, i och med att det genererar uppmärksamhet som lägger press på myndigheter och företag. Det är ännu mer effektivt om man har en bred social förankring. Om en rörelse uppfattas som alltför radikal är det inte säkert att det är en framgångsrik taktik.

Varför sker det här just nu?

– De som griper till icke-våldsrelaterad civil olydnad har förlorat tilliten till att problemen kan lösas genom de formella politiska kanalerna. De ger uttryck för att de officiella institutionerna inte kan nås på normalt sätt. När mer legitima sätt inte når fram använder man civil olydnad istället.

Ockupationen av Hambach-skogen i Nordrhein-Westfalen.
Ockupationen av Hambach-skogen i Nordrhein-Westfalen. Foto: Nigel Dickinson/TT
Annons

I Tyskland, som har en lång tradition av starka medborgarrättsrörelser, finns tusentals Extinction Rebellion-aktivister utspridda. För den radikala tyska klimatrörelsen blev ockupationen av Hambach-skogen en katalysator. Den 12 000 år gamla skogen i Nordrhein-Westfalen har krympt avsevärt sedan elbolaget RWE ökat brytningen av brunkol. När protesterna nådde sin kulmen under hösten 2018 var 50 000 människor på plats för att protestera mot skövlingen av en värdefull biotop.

Antonia Messerschmidt i München startade upp lokala Fridays for the Future. ”Jag hoppas att det finns någon skog kvar när jag är färdigutbildad skogvaktare.”
Antonia Messerschmidt i München startade upp lokala Fridays for the Future. ”Jag hoppas att det finns någon skog kvar när jag är färdigutbildad skogvaktare.” Foto: Anna Westner

Antonia Messerschmitt, 17 år, och Georg Kurz, 25 år, bägge två från München, var med och byggde barrikader och trädkojor, men fick också se gruvan som har ödelagt skogen. För Antonia var mötet chockartat.

– Det var ett otroligt känslosamt ögonblick när jag stod vid kanten av gruvan och insåg hur enorm den var. Hur mycket man har förstört. När jag vände mig om såg jag ett rådjur springa in i skogen. Det var en sån kontrast mellan liv och död, säger hon.

Annons
”Vill jag åldras på den här planeten så krävs radikala förändringar. Men förändringarna måste genomföras på parlamentarisk nivå,” säger Georg Kurz från Grüne Jugend.
”Vill jag åldras på den här planeten så krävs radikala förändringar. Men förändringarna måste genomföras på parlamentarisk nivå,” säger Georg Kurz från Grüne Jugend. Foto: Privat

Georg Kurz, som är politiskt aktiv i tyska miljöpartiets ungdomsförbund ”Grüne Jugend,” menar att riktningen för den tyska klimatpolitiken avgjordes där och då.

– Striden handlar om när Tyskland ska sluta utvinna brunkol, eftersom kolet bidrar till merparten av våra koldioxidutsläpp. Blockaden i Hambach-skogen skapade en enorm solidaritet.

När Greta Thunberg inledde sin skolstrejk i Stockholm för ett år sedan såg Antonia Messerschmitt möjligheten att organisera ett liknande upprop i München. I december samlade hon 60 000 skolungdomar till en gemensam demonstration. Sedan dess går all hennes tid åt till att arbeta med klimatfrågan, bland annat genom nätverket som fått namnet Fridays for future.

Annons
Skolstrejk framför Ludwig Maximilian-universitetet.
Skolstrejk framför Ludwig Maximilian-universitetet. Foto: Georg Kurz

Den fredag då jag ser deras skolstrejk framför Ludwig Maximilian-universitetet står talarna på en brandbil som den lokala brandkåren lånat ut. Pride-flaggan vajar och talen ackompanjeras av kamprop. Just den här fredagen utlyser det nystartade student-nätverket en namninsamling: universitetet uppmanas att införa obligatorisk klimatundervisning för både grundskoleelever och högskolestuderande. Aktionen avslutas med att flera hundra demonstranter går i procession medan de drar en brandbil efter sig - utan påslagen motor.

– Brandbilen har blivit vår symbol. Vår slogan är ”Our house is on fire,” förklarar Antonia Messerschmitt.

– Genom att förflytta brandbilen utan att använda fossilt bränsle vill vi visa vad mänskligheten är kapabel att göra om vi bara samarbetar, säger Antonia Messerschmitt.

Annons

Hon har, likt Greta Thunberg, skjutit upp sina studier. Antonia arbetar för tyska Naturskyddsföreningen och vill utbilda sig till skogvaktare.

– Jag hoppas att det finns någon skog kvar när jag blir vuxen. Men jag är hoppfull, trots allt. säger hon.

I München, som på många andra platser, har Fridays for Future ett nära samarbete med Extinction Rebellion. Var de två rörelserna står politiskt är svårt att slå fast. Bägge är decentraliserade och kallar sig politiskt gränsöverskridande, men klimatrörelsen i Tyskland står överlag närmast det tyska miljöpartiet, Die Grünen (De gröna). I Bayern fick Die Grünen så mycket som 20 procent av rösterna i Europa-valet, i München hela 30 procent.

Katrin Habenschaden, De grönas lokala språkrör och kandidat till posten som Borgmästare (Oberbürgermeister), medger att de nya väljarna har föryngrat partiet avsevärt.

Katrin Habenschaden kandiderar till Oberbürgermeister i München för Die Grünen. Hon genomför delar av sin kampanj på cykel.
Katrin Habenschaden kandiderar till Oberbürgermeister i München för Die Grünen. Hon genomför delar av sin kampanj på cykel. Foto: Marcel Rohrlack
Annons

– Vi har Fridays for Future att tacka för senaste tidens framgångar, säger hon.

Men samtidigt som Habenschaden tackar sina unga väljare, så försvarar hon sig mot den generella kritik som klimataktivisterna riktar mot politikerna.

– Jag förstår att ungdomarna är otåliga. Samtidigt kan vi politiker inte gå så snabbt fram som de önskar. Åtminstone inte just nu, säger hon.

Den 22-årige Georg Kurz blir vald till språkrör för tyska miljöpartiets ungdomsförbund samma vecka som jag träffar honom. Enligt honom finner sig hans generation inte längre i att vänta. Det räcker inte heller med att vara politiskt aktiv, anser han. Man måste också vara aktivist. Vid sidan om protesterna i Hambach-skogen var Kurz själv med och blockerade ingången till Bilmässan i Frankfurt i september. Tumultet ledde till ett kännbart ekonomiskt avbräck för mässan, vars framtida existens nu bedöms vara hotad.

På ena sidan av torget Max-Joseph-platz ligger Münchens pampiga operahus som är byggt som ett grekiskt tempel. Från en sidogata närmar sig en grupp Röda rebeller: de stumma, rödklädda prästinnegestalterna, som har blivit ett visuellt emblem för Extinction Rebellion, stannar upp för att gruppera sig i en frusen pose med knutna nävar. Bakom processionen går ungdomar med färgglada fanor. En kvinna i civilkläder tar fram en megafon och läser upp en kungörelse som ekar över torget.

Annons
Extinction Rebellion-manifestation i München.
Extinction Rebellion-manifestation i München. Foto: Thomas Vonier

– Vi står inför den sjätte massutrotningen. Inför en kris som kommer att förstöra allt som vi älskar. Under den korta tid som återstår måste vi alla agera. Om vi inte handlar nu, kommer vi alla att dö.

När hon kommer till sista meningen rasar en grupp individer till marken och lägger sig som döda. De rödklädda gestalterna sätter sig ner och vidrör dem så som man rör vid sjuka eller döende människor. En ung man spelar säckpipa under den drygt tjugo minuter långa ritualen. Vid aktionens slut reser sig de ”döda” upp, väckta till liv av de Röda rebellerna, och fortsätter i procession bort till Marienplatz, framför Rådhuset. Samma procedur upprepas där, och nu har åskådarskaran vuxit till flera hundra.

Annons

Aktivisternas röda skrudar för tankarna till tv-serien ”Tjänarinnans berättelse” (The Handmaid’s Tale), där de förslavade kvinnorna i miljökatastrofpräglade Gilead skrider fram kuvade och tysta, samtidigt som de väntar in rätt ögonblick för att göra uppror. Aktionen framför Bayerska Statsoperan är precis som den vid Segerpelaren i Berlin en politiskt laddad konstperformance. Samtidigt som den spektakulära aktionen pågår håller ett par ungdomar upp en banderoll som med stora bokstäver protesterar mot den tyska regeringens kritiserade klimatpaket.

Extinction Rebellion i München. En "die-in”, vilket ungefär betyder dödsstrejk, hör till signaturaktionerna och är ett sätt att gestalta hotet om massutrotning.
Extinction Rebellion i München. En "die-in”, vilket ungefär betyder dödsstrejk, hör till signaturaktionerna och är ett sätt att gestalta hotet om massutrotning. Foto: Thomas Vonier

Många stannar och fotograferar, andra funderar på att själva bli aktivister. Angelika Full har kommit hit med sin man Robert, bägge pensionärer sedan många år. Deras son bor i Berlin och är medlem i Extinction Rebellion där.

Annons

– Vi har varit engagerade i miljörörelsen sedan 1960-talet, berättar Robert Full.

– Då var Die Grünen en perifer, ifrågasatt politisk organisation som ingen riktigt tog på allvar.

Sedan dess har partiet blivit mainstream, åtminstone i storstadsregioner som München och Berlin. Men de gör för lite tycker Robert. Hans hustru Angelika instämmer.

– Politikerna är rädda för att tala om att den omställning som krävs kommer att svida. Att vi måste göra uppoffringar och avstå från bekvämligheter som vi vant oss vid.

Extinction Rebellion behövs, menar de, för att knuffa politikerna i rätt riktning.

Familjen Zehe, som är på besök från Dresden, är av en annan åsikt. De snappar upp att demonstrationen är riktad mot det klimatpaketet den tyska regeringskoalitionen nyss lagt fram. Visst är det bra att fler uppmärksammar bristerna i politiken, tycker Martin Zehe och hans hustru Nicola, men samtidigt anser de inte att samhället kan ställa om för snabbt.

– Den tyska ekonomin bygger på bilindustrin. Om man avvecklar den hux flux så brakar alltihop samman. Ingen av oss vill avstå från den levnadsstandard vi uppnått. Hur blir det då för honom? säger Martin Zehe, som själv jobbar inom just bilindustrin.

Annons

Han pekar på sonen Moritz, 8 år gammal.

– Vi är inte glada över Greta Thunbergs påhitt, fortsätter han.

– Hon måste skruva ner sitt tonfall. Hon kan inte kritisera sådana som vi som arbetat hårt och bidragit till stora samhällsförändringar. Vem ska betala mina lån om allt brakar ihop? Greta kommer inte att göra det.

Ett par servitörer från ett närliggande café betraktar spektaklet med pannorna lagda i djupa veck. De förstår inte vad det hela går ut på. Jag förklarar att det är en aktion för att ge uppmärksamhet åt klimatkrisen, och en protest mot regeringens klimatpaket.

– Vilken klimatkris? Vem säger att det är en kris? frågar Nikolaus retoriskt.

– Värmen under de senaste åren är cykliskt betingad. Det var såhär för 10 000 år sedan också. Det finns ingen kris.

Manifestation i München.
Manifestation i München. Foto: Thomas Vonier
Annons

Nästa dag träffar jag Gitte Günther, 50 år, som leder arbetet med de Röda rebellerna i München. Hon jobbar till vardags med grafisk design, och håller på fritiden workshops för att utveckla nya aktioner åt Extinction Rebellion.

Aktionen på torget påminde om en religiös rit. Är det så det är tänkt?

– Andlig, möjligtvis, säger hon fundersamt.

– Människans liv består inte bara av materialism och konsumtion. Hur kan man inte bli berörd av insikten att allt det vackra på jorden som tagit sådan tid att utvecklas ska förstöras? Vi försöker att utveckla olika sätt att gestalta det här.

Den uppseendeväckande performance som har blivit aktivistgruppens visuella signum har skapats av den brittiske teaterkonstnären Doug Francisco från gruppen Invisible Circus. Den röda färgen på kostymerna symboliserar blodet som kommande generationer kommer att utgjuta. Rörelserna bygger i sin tur på Butoh, ett slags stum dansteater som utförs av nakna, vitsminkade dansare. Butoh uppstod i Japan efter andra världskriget, som en konstnärlig reaktion mot Hiroshima-bomben.

Annons
Gitte Günther (längst fram) leder arbetet med de Röda rebellerna i München. ”Vi verkar ha träffat en nerv. Människor kommer fram och tackar oss efter våra aktioner,” säger hon.
Gitte Günther (längst fram) leder arbetet med de Röda rebellerna i München. ”Vi verkar ha träffat en nerv. Människor kommer fram och tackar oss efter våra aktioner,” säger hon. Foto: Thomas Vonier

Kritikerna kallar er för en domedagssekt som sprider alarmism.

– Jag fick frågan av en journalist från Süddeutsche Zeitung om sanduret på vår logotyp betyder att tiden håller på att rinna ut eller om den istället vill visa på tiden som vi har kvar för att förhindra en katastrof. Jag var tvungen att tänka efter. Men jag tror att den handlar om hoppet som vi ändå bär på.

Manifestation i München.
Manifestation i München. Foto: Thomas Vonier

En del av optimismen kan härledas till det stöd rörelsen har fått av vetenskapen. I mitten av oktober skrev över tusen forskare och vetenskapsmän under ett manifest till stöd för icke-våldsam civil olydnad av det slag som Extinction Rebellion och Fridays for Future förespråkar.

Claire Wordley, aktivist och forskare knuten till Cambridge University, arbetar med bevarandet av biologisk mångfald och deltog själv i aktionen med Extinction Rebellion i Berlin. Hon anser att det inte räcker med att forskarna berättar sanningen; de måste också driva frågan, tvinga politikerna till handling

Annons

– Trots att lidandet ökar för varje dag, och trots att vi försett politikerna med all tänkbar kunskap om de katastrofala klimatförändringarna, verkar världens regeringar vara handlingsförlamade. Då är civil olydnad den enda fungerande strategin för att protestera och väcka uppmärksamhet för klimatfrågan.

Att engagera sig för klimatet innebär, vilket Greta Thunberg kan vittna om, att ställa sig i skottlinjen. 16-åriga Hanna Blitz, en av talespersonerna för Fridays for Future i Berlin, utsattes för sexistiska trakasserier och uppmanades att ”gå och städa”. Efter att dessutom ha blivit uthängd på en högerextremistisk sajt trappade hon ned sitt engagemang.

– Jag har skyddad adress nu eftersom jag uppmanades att begå självmord. Hoten väckte så mycket känslor och distraherade från skolarbetet. Det är ingen lek. Efter Halle vet vi att de är kapabla att handla.

Morden utanför synagogan i Halle i oktober har skakat om Tyskland rejält. På samma sätt som extremhögern tidigare riktat sitt hat mot kommunister och judar, betraktar de nu klimatrörelsen som en del av en global konspiration, den stora judiska ”klimatbluffen”, vars mål sägs vara att tjäna pengar på andras olycka.

Annons
Extinction Rebellion håller möte på Södermalm i Stockholm.
Extinction Rebellion håller möte på Södermalm i Stockholm. Foto: Tomas Oneborg

När SvD hälsar på hos nystartade Extinction Rebellion i Stockholm pågår ett intensivt arbete med att förbereda kommande aktioner. Medlemmarnas mentala och fysiska hälsa står i fokus.

– Varje aktion har ett ”safe space”, någonstans att ta vägen om man mår dåligt eller känner sig hotad, berättar 19-årige Emil Vagland, som arbetar med HR-gruppen.

Den 18–24 november planerar Extinction Rebellion en global hungerstrejk där över hundrafemtio personer i sexton länder deltar. I Stockholm ska den svenska gruppen strejka framför Riksdagshuset under en veckas tid.

Sofia Hölaas Borén, 19 år, leder arbetet med att bygga en struktur för strejken i Stockholm. Hon diskuterar riskerna med Emil Vagland. Alla som deltar i strejken genomgår en hälsoundersökning och har kontakt med en husläkare. Men hur ska man hålla värmen? Kanske förlägga delar av strejken inomhus, föreslår någon. Bibliotek, eller gallerior?

En hungerstrejk är en ganska radikal åtgärd. Hur långt är ni beredda att gå?

– Det här är ett rop på hjälp, ett sätt att säga att vi måste handla nu. Vi låter våra kroppar vara den tickande klockan, säger Sofia Hölaas Borén, och fortsätter:

– Den psykiska och emotionella smärta som jag vaknar upp med varje morgon, eftersom jag vet vilken framtid som väntar för att politikerna inte agerar... den är mycket värre än känslan av hunger.

Sofia Borén.
Sofia Borén. Foto: Tomas Oneborg

Extinction Rebellion håller demonstration på Potsdamer Platz i Berlin.

Foto: Paul Zinken/TT Bild 1 av 15

Svenska Extinction Rebellion i Berlin, till höger Samuel Jarrick.

Foto: Privat Bild 2 av 15

Roger Hallam, grundare av Extinction Rebellion.

Foto: Nigel Dickinson/TT Bild 3 av 15

Ockupationen av Hambach-skogen i Nordrhein-Westfalen.

Foto: Nigel Dickinson/TT Bild 4 av 15

Antonia Messerschmidt i München startade upp lokala Fridays for the Future. ”Jag hoppas att det finns någon skog kvar när jag är färdigutbildad skogvaktare.”

Foto: Anna Westner Bild 5 av 15

”Vill jag åldras på den här planeten så krävs radikala förändringar. Men förändringarna måste genomföras på parlamentarisk nivå,” säger Georg Kurz från Grüne Jugend.

Foto: Privat Bild 6 av 15

Skolstrejk framför Ludwig Maximilian-universitetet.

Foto: Georg Kurz Bild 7 av 15

Katrin Habenschaden kandiderar till Oberbürgermeister i München för Die Grünen. Hon genomför delar av sin kampanj på cykel.

Foto: Marcel Rohrlack Bild 8 av 15

Extinction Rebellion-manifestation i München.

Foto: Thomas Vonier Bild 9 av 15

Extinction Rebellion i München. En "die-in”, vilket ungefär betyder dödsstrejk, hör till signaturaktionerna och är ett sätt att gestalta hotet om massutrotning.

Foto: Thomas Vonier Bild 10 av 15

Manifestation i München.

Foto: Thomas Vonier Bild 11 av 15

Gitte Günther (längst fram) leder arbetet med de Röda rebellerna i München. ”Vi verkar ha träffat en nerv. Människor kommer fram och tackar oss efter våra aktioner,” säger hon.

Foto: Thomas Vonier Bild 12 av 15

Manifestation i München.

Foto: Thomas Vonier Bild 13 av 15

Extinction Rebellion håller möte på Södermalm i Stockholm.

Foto: Tomas Oneborg Bild 14 av 15

Sofia Borén.

Foto: Tomas Oneborg Bild 15 av 15