Annons

Göran Eriksson:Klockan tickar – för både arbetarrörelsen och första maj

Det är spänt mellan Socialdemokraterna och facket på årets första maj. Men om arbetarrörelsens ideologer har rätt, kan det bli mycket, mycket värre om bara några år.

Under strecket
Publicerad

Peter Schilling (S i Sundbyberg), finansminister Magdalena Andersson (S) och Sara Kukka Salam (S) i tågade till Tornparken i Sundbyberg inför finansministerns första maj-tal.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1

Peter Schilling (S i Sundbyberg), finansminister Magdalena Andersson (S) och Sara Kukka Salam (S) i tågade till Tornparken i Sundbyberg inför finansministerns första maj-tal.

Foto: Stina Stjernkvist/TTBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Mellan Raderna Dags för första maj-tågen, vad händer med arbetarrörelsens dag?

”Det här är den värsta dagen i mitt liv” utbrister Bart Simpson efter att han tvingats åka skateboard naken, genom hemstaden Springfield.

”Den värsta dagen HITTILLS”, rättar hans pappa Homer.

Stefan Löfven är ingen tecknad figur, och åkte inte skateboard genom Umeå på första maj. Men kanske hade också han en tuff dag? För hur är egentligen stämningen mellan Socialdemokraterna och LO-facken på arbetarrörelsens högtidsdag 2019?

Så här svarar Transportarbetarnas ordförande Tommy Wreeth när SvD frågade inför första majfirandet:

”Jag förstår vad Socialdemokraterna har gjort. Men jag tror att man betalar ett väldigt högt pris för att behålla makten.”

Och Wreeth fortsatte:

”Jag blir rädd för nästa val.”

När finansminister Magdalena Andersson talade i Sundbyberg på förmiddagen pekade också hon på nästa val. ”Ju fler som röstar på Socialdemokraterna, desto mer socialdemokratisk politik blir det i Sverige”, sa finansministern.

Peter Schilling (S i Sundbyberg), finansminister Magdalena Andersson (S) och Sara Kukka Salam (S) i tågade till Tornparken i Sundbyberg inför finansministerns första maj-tal.
Peter Schilling (S i Sundbyberg), finansminister Magdalena Andersson (S) och Sara Kukka Salam (S) i tågade till Tornparken i Sundbyberg inför finansministerns första maj-tal. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Annons
Annons

Både Wreeth och Andersson sätter fingret på vilka det är som nu avgör framtiden. Både för den experimentella svenska regeringslösningen och för Socialdemokraternas relation till facket – nämligen väljarna.

Stefan Löfven ägnade sitt tal i Umeå åt att tala om högerextremism, och beskrev Moderaterna och Kristdemokraternas position på ett sätt som fick M-ledaren Ulf Kristersson att säga att Löfven ”skämde ut sig”.

I Sundbyberg försvarade Magdalena Andersson regeringsuppgörelsen med Centern och Liberalerna så här:

”Får inget block majoritet, då måste man faktiskt välja. Samarbete över blockgränsen eller samarbete med Sverigedemokraterna”.

Men samarbetet innehåller mycket som är provocerande för fackföreningsrörelsen. Dit hör förstås förändringarna i arbetsrätten. Men också nedläggningen av Arbetsförmedlingen, den nedtrappade A-kassan och den slopade värnskatten på högre inkomster.

Så här sa Kommunals ordförande Tobias Baudin om arbetsrätten, när han talade i Enköping.

”Vänner – blir detta verklighet förs svenska löntagares rättigheter 50 år bakåt i tiden. Det skulle försvaga den svenska modellen.”

Ökade klyftor och ökad otrygghet är förklaringen till att högerpopulismen får fler anhängare.

I Kalmar uppmanade LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson Löfvenregeringen att inleda nya förhandlingar med Centerns Annie Lööf, om mer pengar till välfärden – och om hon då hotar med en regeringskris ”får hon göra det”.

Men även om spänningen är uppskruvad, så håller den fackliga sidan i grunden med om att det var rätt att kompromissa och bilda en S-ledd regering.

Annons
Annons

”Alternativet – en svag, djupt konservativ regering i beroendesställning till Sverigedemokraterna – är inte acceptabelt”, sa Tobias Baudin.

Det argumentet gör att partiet och LO ändå kan tåga tillsammans på första maj. Argument ”stoppa Sverigedemokraterna” fungerar i dag på ”politikernivå” – bland fackliga förtroendevalda.

Teorin kanske inte stämmer.

Men till sist är det som sagt väljarna som avgör, och den dominerade teorin bland socialdemokratins ideologer säger att ökade klyftor och ökad otrygghet är förklaringen till att högerpopulismen får fler anhängare.

Det måste förstås inte bli så. Teorin kanske inte stämmer. Eller så lyckas Socialdemokraterna i regeringen hantera uppgörelsen med C och L så att varken klyftor eller otrygghet – enligt Socialdemokraternas definitioner – växer.

Men om innehållet i januariöverenskommelsen, vilket många inom fackföreningsrörelsen är oroade för, leder till större klyftor och mindre trygghet kommer regeringsuppgörelsen inte att stoppa Sverigedemokraterna, utan tvärtom få partiet att växa.

I så fall finns inget argument kvar som dämpar det fackliga missnöjet. Klockan tickar nu mot nästa val, och väljarna avgör. Rör de sig åt höger, så kommer rosorna att vara i fullt krig på första maj om några år.

Och då är det här inte den värsta första maj i Stefan Löfvens liv. Bara den värsta HITTILLS.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons