X
Annons
X
Recension

Searching Klockrent grepp – främsta skälet att se ”Searching”

"Searching" utspelar sig uteslutande på datorskärmar. Till en början är greppet klockrent och tillräckligt elegant för man kan ha överseende med den allt mer urspårade intrigen.

John Cho i ”Searching”. Foto: Sebastian Baron/UIP
Läs mer om Veckans biofilmer
Efter reklamen visas:
Searching

Searching

Regi
Aneesh Chaganty
Genre
Thriller
Manus
Aneesh Chaganty, Sev Ohanian
Medverkande
John Cho, Debra Messing, Michelle La

1 tim 42 min. Från 11 år.

Betyg: 4 av 6

Nöden är ju uppfinningarnas moder. Varför det ibland kan löna sig att uppfinna lagom mycket nöd, begränsningar som kanaliserar kreativiteten. Man tillverkar sina egna fjättrar och blir sin egen utbrytarkung. Man skapar sin egen frihet i det självpåtagna tvånget.

Georges Perec skrev en hel roman – "La disparition" ("Försvinna") – som helt saknade bokstaven e, vilket onekligen är en bedrift. Av något slag. Julie Schumacher har skrivit en rolig roman – "Dear committee members" – som bara består av rekommendationsbrev från en godhjärtad universitetslärare. Och så vidare. Från filmens värld minns vi Hitchcocks "Repet" som simulerar en enda lång, obruten tagning och "Fönstret mot gården" där en James Stewart i rullstol klarar ut ett mord genom att kika i smyg på en mystisk granne.

Med "Searching" sällar sig nu även Aneesh Chaganty till den skola där man gör en grej av att göra det svårt för sig och gör själva det formella greppet till det huvudsakliga skälet att se filmen, det vill säga: om man nu lockas av den sortens utmaningar (och det gör man ju i regel om man är intresserad av hur ett medium kan användas).

Annons
X

Grejen här är att all speltid är skärmtid. Berättelsen utspelar sig på de skärmar där mer och mer av våra liv utspelar sig: datorer och mobiltelefoner. Först är det pappa Davids (John Cho) dator, sedan dottern Margots (Michelle La) laptop och slutligen vilken dator som helst där man kan se nyhetssändningar. Det vi ser av skeendet är vad olika mobila kameror väljer att visa, vilket erbjuder utmärkta möjligheter att hushålla strategiskt med informationen.

Till en början är det klockrent uttänkt och utfört. Via videoklipp från sociala medier får vi de familjemässiga förutsättningarna. Mamma, pappa, barn blir bara pappa och barn på grund av cancer. I berättelsens nutid kommunicerar pappa och dotter via Facetime; hon ska plugga sent tillsammans med kompisar, han går och lägger sig, vilket vi alltså inte ser utan det är vad vi sluter oss till när hans skärmsläckare startar. Och sedan ser vi hur dottern gång på gång försöker höra av sig igen, men han svarar inte, eftersom han sover.

David försöker hitta sin försvunna dotter i ”Searching”. Foto: Elizabeth Kitchens/UIP

Därefter är hon försvunnen. Han gör en anmälan, en polisutredare (Debra Messing) hör av sig, ber honom att gräva fram information. Och i köket står dotterns dator. Pappan listar ut lösenordet och ger sig ut i en digital värld som till stora delar är helt okänd för honom. Vem är hon egentligen? Vad gör hon och var är hon?

Så långt är formen både snygg och funktionell, även om vissa närbilder på vissa utsnitt av skärmen tangerar det övertydliga. Det är tillräckligt elegant för att många med mig nog överser med att intrigen snart spiller ut över den strama korsetten, som dessutom går upp i sömmarna.

Annons
X
Annons
X

John Cho i ”Searching”.

Foto: Sebastian Baron/UIP Bild 1 av 2

David försöker hitta sin försvunna dotter i ”Searching”.

Foto: Elizabeth Kitchens/UIP Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X