Annons

Klotternotan ökar – nära 300 000 kronor per dag

Cirka 100 miljoner om året betyder 365 000 kronor om dagen. Så mycket kostar det att ta bort klottret och åtgärda skadegörelsen i SL:s kollektivtrafik.

– Det kan börja med ett tuschstreck på en vägg, säger Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd.

Under strecket
Publicerad

Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd på besök i Högdalendepåns klotterhall.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 3

Tryckluft och vatten gör sitt för att få bort klottret sedan en kemisk blandning sköljts mot ytan.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 3

Ett nedklottrat tåg på väg att saneras i Högdalendepåns klotterhall.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 3

Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd på besök i Högdalendepåns klotterhall.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd på besök i Högdalendepåns klotterhall.
Kristoffer Tamsons (M), trafiklandstingsråd på besök i Högdalendepåns klotterhall. Foto: Tomas Oneborg

Vattenstrålen med trycklyft träffar långsidan på tunnelbanevagnen. Dessförinnan har en kemisk blandning sköljts mot den heltäckande graffitimålningen. Olika färglager hänger ändå kvar i plåten. Mannen med trycklyftsprutan fortsätter enträget sitt jobb.

– Det tar två man fyra timmar att helt rengöra en vagn. Häromveckan tog sig ett gäng klottrare in på middagsrasten och sprejade ner ett helt tåg. De hade helt klart varit här och rekat tidigare. Då ska du veta att det bara kan ta en kvart att klottra ner ett helt tåg – de kör med båda händerna, säger Klas Frid, chef vid tunnelbanedepån i Högdalen och suckar.

Tåget som vi bevittnar rengöras upptäcktes nedklottrat i Rissne. Efter sanering i klotterhallen i Högdalen ska det bli farbart igen.

Annons
Annons

Tryckluft och vatten gör sitt för att få bort klottret sedan en kemisk blandning sköljts mot ytan.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Tryckluft och vatten gör sitt för att få bort klottret sedan en kemisk blandning sköljts mot ytan.
Tryckluft och vatten gör sitt för att få bort klottret sedan en kemisk blandning sköljts mot ytan. Foto: Tomas Oneborg

Enligt landstingsledningen uppgår prislappen för skadegörelse och klotter i kollektivtrafiken till cirka 100 miljoner kronor. Utslaget på ett år blir det 365 000 kronor om dagen.

– Vanligt hederligt folk drar sig för att besöka områden, förutom att klottret är förknippat med stora kostnader som bara ökar. Trenden är tydlig för alla trafikslag även om tunnelbanan är värst, säger Kristoffer Tamsons.

Polisanmälningar fortsätter strömma in. Redan innan februari är slut har 6 194 anmälningar för skadegörelse och klotter lämnats in. Under 2017 gjordes totalt 45 756 polisanmälningar. Fem år tidigare, 2012, noterades bara 14 000 anmälningar, i samma veva som polisens klottergrupp lades ner.

– Klottret står för en klar majoritet. Ändå går bara någon promille av alla polisanmälningar till åtal och böter. Man möter inget motstånd i systemet. Det finns även fängelse i straffskalan, upplyser Kristoffer Tamsons.

Antalet kvadratmeter borttaget klotter i tunnelbanan har fördubblats på de senaste tio åren. Kristoffer Tamsons kräver tuffare tag.

– Det har funnits åklagare specialiserade på klotter – varför har de försvunnit? Ordningsvakter borde få större befogenheter när det gäller att ta folk på bar gärning och kunna samverka med polisen vid misstanke om klotterattacker. Det kan börja med ett tuschstreck på en vägg och leda in i grövre brottslighet, säger Kristoffer Tamsons.

Annons
Annons

Ett nedklottrat tåg på väg att saneras i Högdalendepåns klotterhall.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Ett nedklottrat tåg på väg att saneras i Högdalendepåns klotterhall.
Ett nedklottrat tåg på väg att saneras i Högdalendepåns klotterhall. Foto: Tomas Oneborg

Jimmy Lundqvist-Kuusinen har jobbat med klottersanering sedan 2004. Han uppskattar antalet klottrare till cirka 1 000 i varierande åldrar i stockholmsområdet. Samtidigt patrullerar 60-talet kontrollanter dagligen t-banans över 100 stationer.

– Det börjar som ett bus i en katt-och-råtta–lek. Man får en kick och status. Efter hand blir det mer organiserat. Men det är ingen ekonomisk vinning inblandad, säger Jimmy Lundqvist-Kuusinen.

Han särskiljer de som bara ritar dit sin speciella signatur, ”tag”, mot de som uttrycker mer konstnärliga motiv i större graffitimålningar.

– På stationer rör sig mer folk och man har mindre tid att klottra. Då blir det mest ”tags”. Mjuk betong kan vara det allra svåraste att få rent. Det är huvudsakligen tågen som drabbas av större målningar, säger han.

Ristningar och syra på rutor lämnar också spår. Här hjälper relativt lättutbytt laminat och folie till att rengöra insidan på vagnarna.

– Men det drabbar ju resenärerna med förseningar när vi ideligen tvingas ta tåg ur trafik. De som utför sånt här utsätter sig också för stora risker genom att vistas på spårområden. Det skapar en väldig otrygghet för våra tunnelbaneförare, säger Amanda Grände, facilitets manager på entreprenören MTR.

Sedan 1994 finns den så kallade 24-timmarsregeln. Allt klotter på SL:s område ska tas bort inom denna tid.

– Klotter smittar. Vi vill inte ge någon chansen att känna fylla ut en redan nedklottrad yta, säger Amande Grände.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons