Annons

Klyftan mellan fattig och rik ökar – oavsett regering

Sverige blir alltmer delat mellan fattig och rik. Trenden har pågått i decennier och oavsett vilket parti som styrt. Både antalet rika och fattiga hushåll har ökat i en stor majoritet av landets kommuner de senaste fem åren, visar en granskning som Dagens Samhälle gjort. Samtidigt krymper medelklassen.

Under strecket
Publicerad

Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) och den nuvarande – Stefan Löfven (S). Oavsett regeringen har kyftan växt mellan rik och fattig i Sverige.

Foto: TTBild 1 av 1

Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) och den nuvarande – Stefan Löfven (S). Oavsett regeringen har kyftan växt mellan rik och fattig i Sverige.

Foto: TTBild 1 av 1
Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) och den nuvarande – Stefan Löfven (S). Oavsett regeringen har kyftan växt mellan rik och fattig i Sverige.
Tidigare statsministern Fredrik Reinfeldt (M) och den nuvarande – Stefan Löfven (S). Oavsett regeringen har kyftan växt mellan rik och fattig i Sverige. Foto: TT

I början av februari gav sig statsminister Stefan Löfven ut på turné genom ett bortglömt och delat Sverige, pressat av ekonomisk stagnation och utflyttning.

"Alla ska känna sig delaktiga i samhällsbygget, oavsett om du bor i en storstad eller på landsbygden, bruksort eller förort”, deklarerade statsministern i ett pressmeddelande inför avresan.

Och statistiken visar att regeringen står inför en svår uppgift att utjämna inkomstklyftorna. Trenden är inte unik för Sverige. Och den har pågått i över tre decennier, oavsett vilken regering som styrt.

Det visar en omfattande granskning av inkomstsiffror från landets samtliga kommuner som tidningen Dagens Samhälle gjort och som SvD Näringsliv tagit del av.

– Från 1980 ser vi ett trendbrott, att skillnaderna ökar, säger Jesper Roine, docent i nationalekonomi som forskar om inkomstfördelning vid Handelshögskolan i Stockholm, till tidningen.

Annons
Annons

– Under 50- och 60-talet minskade inkomstskillnaderna, och under den ekonomiska nedgången på 70-talet fortsatte det.

Den inkomstmässiga utvecklingen under enbart de fem senaste åren visar en stadig tillväxt av extremerna – de fattigaste respektive de rikaste hushållen – samtidigt som medelklassen krymper. Samma utveckling syns i inte minst USA.

I 286 av 290 svenska kommuner minskar antalet hushåll som befinner sig i mellanskiktet, som varken kan betraktas som låginkomsttagare eller höginkomsttagare, visar Dagens Samhälles granskning. I stället ökar ytterligheterna. Mest dramatisk var utvecklingen under 2014 och 2015.

Kartläggningen visar även att 30 av de 50 kommuner där inkomsterna minskar mest också finns bland de 50 kommuner där mottagandet av flyktingar varit högst de senaste fem åren, enligt tidningen.

Av de 20 kommuner som istället har högst andel hushåll över 200 procent av medianinkomsten finns 14 i Stockholms län. Två utanför Malmö (Vellinge och Lomma) och en utanför Göteborg (Kungsbacka).

Extremen är Danderyd strax norr om Stockholm där var tredje hushåll har minst dubbla medianinkomsten, visar Dagens Samhälles analys.

Vad som främst driver värdeökningen hos rika hushåll är en stigande börs och allt högre bostadspriser. Låginkomsthushåll hamnar på efterkälken, konstaterar Jesper Roine.

– Generellt sett har inte löneskillnaderna ökat så mycket. De skillnader som har ökat beror framförallt på kapitalinkomster. Och för de med låga inkomster på att inkomst- och socialförsäkringarna inte ökat i samma takt som lönerna, säger forskaren till tidningen.

Annons
Annons

Siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, bekräftar trenden. 1995 stod kapitalinkomsterna för 3 procent av hushållens totala disponibla inkomst. 2015 svarade de för 15 procent. Och nästan 90 procent av kapitalinkomsterna hamnade hos den tiondel av befolkningen som har högst inkomst.

Ändå är inte inkomstklyftona historiskt höga i Sverige, enligt Roine.

– Inkomstskillnaderna i Sverige är lägre i dag än i början av 1900-talet, vilket är en skillnad mot till exempel USA där de är högre. Och jämför vi med 60-talet är Sverige kanske på ungefär samma nivå i dag som då, säger han till Dagens Samhälle.

LO-ekonomen Anna Almqvist släppte i höstas rapporten ”Regional inkomstojämlikhet i Sverige”. Hon noterar att den största andelen relativt fattiga finns i inlandskommuner och glesbygd, långt bort från storstäder.

– Undantaget är Malmö, som också har en hög andel relativt fattiga jämfört med andra storstäder. Men ojämlikheten ökar mest i inom storstadslänen. Det beror på att personer i botten av inkomstfördelningen halkat efter och på att många med höga inkomster dragit ifrån i toppen. Försäkringssystemen är inte lika utjämnande längre, vilket framförallt slår igenom under 2000-talet, säger Anna Almqvist till Dagens Samhälle.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons