Annons

Kockums verksamhet hotas av orderbrist

I somras sjösattes ubåten HMS Uppland efter en rejäl uppgradering på Kockums varv i Karlskrona.
I somras sjösattes ubåten HMS Uppland efter en rejäl uppgradering på Kockums varv i Karlskrona. Foto: Glenn Pettersson Saab Kockums

Nya beställningar krävs nästa år – annars är dagens verksamhet hotad för Kockums. Det säger bolagets nye vd Micael Johansson. Men politikerna ger tummen ned. Det blir inga beställningar under 2020.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Saab försöker sälja flera olika typer av ubåtar. De byggs i moduler för att kunna anpassas till olika länders krav. Bilden är skapad i dator.

Foto: SaabBild 1 av 2

Micael Johansson, ny vd på Saab sedan slutet av oktober.

Foto: SaabBild 2 av 2

Saab försöker sälja flera olika typer av ubåtar. De byggs i moduler för att kunna anpassas till olika länders krav. Bilden är skapad i dator.

Foto: SaabBild 1 av 1

Just nu rullar försvarsindustriföretaget Saabs produktion av ubåtar och ytstridsfartyg på för fullt. Vid varvet i Karlskrona har bolaget nyligen blivit klart med att bygga om två av marinens ubåtar.

Dessutom arbetar man med att uppgradera två korvetter och bygga ett nytt signalspaningsfartyg. Och framför allt är två helt nya ubåtar på gång.

Men enligt Micael Johansson, vd för Saab, är det nu stort behov av nya order som kan hålla verksamheten vid Kockums igång även framöver.

– Får vi inga nya beställningar nästa år måste vi anpassa verksamheten, säger Micael Johansson i en intervju med SvD Näringsliv.

Saab är framför allt känt för att bygga stridsflygplan. Men sedan fem år bygger bolaget även ubåtar och ytstridsfartyg, en satsning som hittills knappast varit någon succé.

Det har tvärtom varit en dyrbar start. För Kockums varv var rejält nedslitet när svenska staten bad Saab att ta över.

Saab försöker sälja flera olika typer av ubåtar. De byggs i moduler för att kunna anpassas till olika länders krav. Bilden är skapad i dator.
Saab försöker sälja flera olika typer av ubåtar. De byggs i moduler för att kunna anpassas till olika länders krav. Bilden är skapad i dator. Foto: Saab
Annons
Annons

Micael Johansson, ny vd på Saab sedan slutet av oktober.

Foto: SaabBild 1 av 1

Alternativet då var att lägga ned men regeringen slog i sista stund fast att ubåtarna är ett prioriterat svenskt säkerhetsintresse. Kort sagt, lika viktiga som stridsflyget.

– Vi har på kort tid byggt upp från några hundra personer till 1 600 anställda som har bra förmåga att utveckla och leverera ubåtar. Nu är det viktigt att Sverige visar att det är ett viktigt område och att man fortsätter investera i kombinationen av ytförmåga och undervattensförmåga. För det är helt klart att vi behöver mer verksamhet i Kockums, säger Micael Johansson.

Micael Johansson, ny vd på Saab sedan slutet av oktober.
Micael Johansson, ny vd på Saab sedan slutet av oktober. Foto: Saab

Fast han verkar inte få något vidare gehör hos politikerna. De har ännu inte bestämt hur försvaret ska utformas framöver och försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill nu inte säga någonting om vilken ny utrustning som behövs.

Först någon gång under hösten 2020 ska regeringen lägga fram sitt förslag för perioden 2021–2025 i riksdagen.

Fram till dess ska regeringen förhandla med de andra partierna. Hos bland annat Liberalerna och Kristdemokraterna utesluter man i praktiken att Saab får några nya order den närmaste tiden.

– Jag har svårt att se att det blir några fler beställningar under nästa år. Det nuvarande försvarsbeslutet saknar utrymme för det, säger Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.

Annons
Annons

En del svar kring försvarets framtida ekonomi kommer ändå 15 november. Då ska Försvarsmakten redovisa hur de förslag Försvarsberedningen tidigare tog fram kan genomföras och vad de kostar. Beredningen vill bland annat ha två nya ytstridsfartyg som levereras om drygt fem år.

– De beställningarna har vi avsatt pengar för och de borde kunna läggas så snart som möjligt. Vi anser att den svenska försvarsindustrin ska prioriteras. Men någon beställning under 2020 blir det inte, säger Roger Richtoff, försvarspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Samtidigt pågår nu flera dragkamper. Företagen slåss om pengar till olika projekt och det finns olika syn på om det är armén eller de mer tekniktunga flygvapnet och marinen som behöver mest pengar.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, betonar att de till 2030 både vill ha fler ytstridsfartyg och ubåtar.

– Men vi kan inte nu göra beställningar till marinen på bekostnad av armén. Ska det bli ytterligare beställningar måste det också till mer pengar, säger Mikael Oscarsson.

Både han och Allan Widman betonar också att den svenska försvarsindustrin måste fortsätta sälja till utlandet när inte beställningarna från Sverige räcker till. Ett exempel är Saab där Micael Johansson bland annat hoppas sälja ubåtar till Nederländerna genom ett samarbete med det inhemska varvet Damen.

– Vi har god förmåga att under lång tid stötta den typen av program, säger Micael Johansson.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons