Annons

Økokrim tar sig an Rollén: ”Nio av tio fälls”

Den norska ekobrottsmyndigheten, Økokrim, har under de senaste åren haft flera högt profilerade rättsfall. Men den har också gått på svidande nederlag. Ola Rollén kan bli ett varningsexempel för de utlänningar som handlar på Oslo Börs – eller också är det Økokrim som bränner sig på fingrarna.

Under strecket
Publicerad

Marianne Bender, till vänster, framhåller att den norska ekobrottsmyndigheten har en mycket god statistik när det gäller fällande domar.

Foto: Thomas Winje Øijord/TT

Marianne Bender, till vänster, framhåller att den norska ekobrottsmyndigheten har en mycket god statistik när det gäller fällande domar.

Foto: Thomas Winje Øijord/TT
Marianne Bender, till vänster, framhåller att den norska ekobrottsmyndigheten har en mycket god statistik när det gäller fällande domar.
Marianne Bender, till vänster, framhåller att den norska ekobrottsmyndigheten har en mycket god statistik när det gäller fällande domar. Foto: Thomas Winje Øijord/TT

OSLO Marianne Bender, första statsadvokat vid Økokrim i Oslo, säger till SvD att den norska motsvarigheten till Ekobrottsmyndigheten har en mycket god statistik.

– Vi har ungefär 20 mål om året. Vi tar bara de största fallen. Nio av tio fälls, säger hon.

Jag skulle ta deras statistik med inte bara en, utan flera nypor salt.

Men hon nämner inte att de mål som Økokrim inte lyckats få en fällande dom i har varit de största och mest prestigefyllda. Det gäller till exempel skattemålet mot det amerikanska riggbolaget Transocean som efter elva års efterforskning slutade med att företaget vann på alla punkter. Åklagaren som höll i fallet ska granskas.

– Man kan räkna fall på så många olika sätt. I Transocean-målet handlade det om fem helt åtskilda åtalspunkter, där Økokrim förlorade alla fem. Men om de hade vunnit en av dem skulle de säkert ha hävdat att de vann det målet också, säger Sverre E Koch, som är en av Norges främsta skatteadvokater.

Annons
Annons

– I hälften eller två tredjedelar av fallen spelar Økokrim mot öppet mål. Jag skulle ta deras statistik med inte bara en, utan flera nypor salt, säger han.

Under åtta år kämpade han mot ett åtal om tre års fängelsestraff och ett skattekrav på 1,8 miljarder kronor, som skattemyndigheterna och Økokrim ansåg att Transocean år 2001 hade smitit undan när det överförde tolv borriggar från sitt norska verksamhet till olika företag som upprättats på Cayman Island. Sammanlagt handlade det om en affär på elva miljarder kronor. Koch frikändes helt och fick också en ersättning.

Chefen för Økokrim, Trond Eirik Schea, beklagade ”den olägenhet de anklagade hade utsatts för” och bad själv om att hela rättsfallet skulle granskas för att se vad ekobrottsmyndigheten ”kunde lära sig av fallet.”

– Det sätt som Økokrim organiserar sin verksamhet på kommer troligen att ändras. I det ordinarie polisarbetet är det så att polisen efterforskar ett misstänkt brott och att en åklagare sedan tar ställning till om efterforskningen håller.

– I Økokrim har man valt den amerikanska metoden. Där leder åklagarna också efterforskningen. Risken är att det då går prestige i målet eftersom de inte har den nödvändiga distansen, säger Sverre E Koch, som poängterar att det förstås också arbetar många kompetenta personer på Økokrim.

På samma sätt som i Sverige är det ett problem att den ekonomiska brottsligheten är så komplicerad att efterforska. Just nu pågår det en rättegång mot flera direktörer i gödselbolaget Yara, som anklagas för att ha betalat mutor i Libyen. Att bevisa vad som skett är inte lätt.

Annons
Annons

Tidigare i år gick den norske riksåklagaren Tor Axel Busch ut och varnade för att Økokrim, trots att myndigheten har 150 anställda, tvingas lämna över många ekobrottsmål till lokala polismyndigheter, som inte har den spetskompetens som behövs för att kunna efterforska ekonomisk brottslighet.

Efter att Økokrim upprättades för 30 år sedan har det norska näringslivet blivit mer internationellt, med komplicerade företagsstrukturer i utlandet. Ett fall som Ola Rollén kan vara en lägre hängande frukt, som inte blir lika svår att bevisa. Köpet av 280 000 aktier i Next Biometrics ska ha skett den 6 och 7 oktober 2015, bara några dagar innan företaget skickade ut ett meddelande om att Ola Rollén och Melker Schörling skulle bli delägare i företaget. Nyheten gjorde att aktiekursen steg med 198 procent på sju dagar.

Ola Rollén häktades den 26 oktober och enligt en dom i tingsrätten i Oslo ska han sitta häktad fram till den 5 november. Häktningen kan komma att förlängas om Økokrim begär det. Ola Rollén förnekar att han gjort något olagligt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons