Annons

Kommer du ihåg cash-fiaskot?

I dag är bankappen en självklarhet. Men många andra har misslyckats med mobila betallösningar.
I dag är bankappen en självklarhet. Men många andra har misslyckats med mobila betallösningar. Foto: Jessica Gow/TT

När mobila betalningar är en självklarhet och alla kan betala räkningarna med några klick är det lätt att glömma att vägen dit varit skakig.

Här är några satsningar som blev fiaskon.

Under strecket
Publicerad
Foto: Pontus Lundahl / TT Bild 1 av 1

1 / 5

Foto: Pontus Lundahl / TT

Kontantkort

Cash-kortet lanserades 1997 och var för sin tid ultramodernt. I stället för magnetremsa hade det ett chip som stoppades in i en läsare när man skulle handla.

Tanken var att kortet skulle vara ett praktiskt alternativ till kontanter (därav namnet) för små köp, till exempel för att köpa en tidning eller betala parkering.

Men det var krångligt och dyrt. Både användare och handlare tvingades betala avgifter. Kortet behövde dessutom laddas med pengar i en speciell apparat.

Cash-kortet blev heller ingen succé. Bara ett fåtal butikskedjor hakade på och satsningen lades ner 2004.

Annons
Annons

Tjänsten Wywallet stängde förra året.

Foto: Pontus Lundahl Bild 1 av 1

2 / 5

Tjänsten Wywallet stängde förra året.
Tjänsten Wywallet stängde förra året. Foto: Pontus Lundahl

SMS-plånbok som inte flög

Flera år innan Apple Pay och Google Pay försökte de svenska mobiloperatörerna lansera sin egen lösning för mobila betalningar. Tanken att användarna vill betala med mobilen i stället för med plånboken var rätt. Med Wywallet, som lanserades 2012, skulle användarna till exempel kunna betala med SMS och göra köp på internet.

Bakom satsningen stod de fyra mobiljättarna Telia, Tre, Telenor och Tele2. Men trots den tunga uppbackningen blev tekniken för krånglig. När globala jättar som Apple och Google lanserade sina egna mobila betallösningar, var det kört för Wywallet.

Tjänsten stängdes förra året.

Annons
Annons

Seqr säkrade aldrig betalningarna. Här tillsammans med Samsung Pay, som fortfarande finns i en version.

Foto: Samsung Bild 1 av 1

3 / 5

Seqr säkrade aldrig betalningarna. Här tillsammans med Samsung Pay, som fortfarande finns i en version.
Seqr säkrade aldrig betalningarna. Här tillsammans med Samsung Pay, som fortfarande finns i en version. Foto: Samsung

Krångliga QR-koder

Kinnevik-backade Seamless hade stora planer på att lansera en helt egen betallösnig. Styrkta av en framgångsrik mobil betallösning för den afrikanska marknaden skulle det svenska företaget ta hemmamarknaden. 2011 lanserades Seqr, en teknik där kunden scannade en QR-kod med sin mobil för att betala.

Med stor kedjor som Ikea och Hemköp med på tåget såg framtiden ljus ut för Seqr.

Seamless styrka var att man kunde kringgå kortföretagens dyra system för betalningar. Det innebar kraftigt sänkta kostnader för handlarna. Problemet var att konsumenten inte tjänade en krona på att använda Seqr, samtidigt som de var ganska krångligt att ansluta sig till tjänsten. Därmed var det försvinnande få konsumenter som kunde betala med Seqr

Seqr lades ned 2018.

Annons
Annons
Foto: Robert Henriksson Bild 1 av 1

4 / 5

Sveriges dyraste bokprojekt?

Foto: Robert Henriksson

Bankboken skulle vara början till Sveriges största portal för privatekonomi, enligt skaparen Elisabeth ”Pyttan” Ström. Hon var då, 1999, kommunikationsdirektör och vice vd på Swedbank. I tryckt form skickades Bankboken, en tegelsten på 400 sidor, till 1,7 miljoner hushåll.

På nätet var den 800 webbsidor lång. Tanken var att informera om ekonomi och bankens tjänster. Projektet tog två år att genomföra och kostade 175 miljoner kronor. Det floppade.

Annons
Annons
Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

5 / 5

Foto: Jessica Gow/TT

Telia skulle ha en egen bank

I början av 2000-talet hade Telia stora planer på betaltjänster. 2003 var tanken att abonnenterna skulle använda mobilportalen MyDOF bland annat för att betala räkningar och ha koll på till exempel aktiekurser och valutor. Strax efter millennieskiftet hade Telia till och med planer på att lansera en egen bank,

MyDof gick samma öde till mötes som de flesta andra portaler som mobiloperatörerna runtom i världen startade – den lades ner.

2019, när miljontals kunder gör sina bankaffärer med mobilen, är det med bankernas egna appar och inte via Telias portal.

Annons
Annons
Annons
Annons