Annons

Olof Ehrenkrona:Kommunen bevakar sina sopor som Katla

Kommunal sopkontroll.
Kommunal sopkontroll. Foto: Henrik Montgomery/TT

Kommunen snodde idén – resultatet blev nya kommunala kostnader och en avsevärt sämre tjänst.

Under strecket
Publicerad

När vi bestämde oss för att sluta med egen bil gjorde vi en del överväganden. Ett av dessa gällde vårt behov av transporter till återvinningen i Bromma. Det är en bra anläggning. I USA hyr man utrymmen för att lagra gammalt skräp och amerikanerna tittar förvånat på oss som åker till en kommunal anläggning för återvinning.

Att hyra transporttjänsten går bra, men om man inte följer med själv som någon slags gisslan för att garantera att det inte är företagssopor, kostar det extra.

I veckan berättade Catarina Kärkkäinen om appen som samordnar våra soptransporter. En digitaliseringstjänst som är typisk för den moderna delningsekonomin. Den sparar resurser och gör livet lättare särskilt för den som inte har egen bil och inte är överdrivet rik. Utvecklingen av tjänsten har inte kostat kommunen en krona, men den effektiviserar hanteringen av grovsopor och leder följaktligen också till lägre utsläpp.

Den är en samhällsnyttig app som bidrar till att optimera samhällsekonomin samtidigt som den något litet minskar jordens uppvärmning.

Annons
Annons

Men initiativet blev uppenbarligen för mycket för sopbyråkratin som likt draken i Katlagrottan vaktar sitt revir. Appen måste förbjudas och kommunen ta hand om saken själv. Man snodde idén och försökte göra någonting liknande men ändå lite annorlunda för att göra plagiatet mindre uppenbart. Resultatet blev nya kommunala kostnader och en avsevärt sämre tjänst.

Nästa bransch för rakning är nätläkarna. Sedan sjukvårdens digitalisering har kantats av misslyckanden försöker man nu stoppa eller försvåra utvecklingen som sker privat. Här är situationen mer komplicerad. Det handlar också om ersättningsvillkoren från den allmänna sjukförsäkringen i en digital miljö och om jämförbarheten mellan den vård som erbjuds digitalt och analogt och hur kostnaden ska beräknas för de bägge alternativen.

En utredare har nu kommit fram till att det är osmart att förbjuda den digitala vården. Bättre då att funktionssocialisera de komparativa fördelarna. Tvinga nätläkarna och vårdföretagen att också jobba analogt så upphör den obehagliga konkurrensen. I stället för att tacka och ta emot när några innovatörer erbjuder en populär digitaliseringslösning, som den offentliga vården på 30 år inte har klarat av att utveckla, så tar staten till regleringshammaren enligt principen att har jag en hammare i handen är allting omkring mig spikar.

Trots att ett barn kan räkna ut att en vård, som alla i riket har tillgång till oberoende av hemvist, är mer jämlik än den analoga, så tar utredaren det Orwellska greppet och döper betänkandet till ”Styrning för en mer jämlik vård”. En samhällsekonomisk lösning som bidrar till att använda vårdresurserna mer effektivt, minska kötiderna och vistelsetiderna i akutmottagningarnas väntrum, ska bromsas. Inte för att förbättra vården utan för att bygga potemkinkulisser som det står jämlikhet på.

Finns det ingen klok människa i systemet som kan upplysa politiker och byråkrater att uppgiften för det allmänna är digitalisera de analoga tjänsterna, inte att analogisera de digitala?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons