Annons

Catarina Kärkkäinen:Kommuner utan frihet och ansvar

SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog presenterar ekonomirapporten
SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog presenterar ekonomirapporten Foto: Claudio Bresciani/TT

Om kommunerna ska kunna effektivisera sig ur krisen behöver de få frihet att så göra.

Under strecket
Publicerad

Kommunernas svåra läge är i dag ett välkänt faktum. Problemet har varit annalkande länge, men förvärrades snabbt under flyktingkrisen 2015.

Nu bekräftas bilden av en ny ekonomirapport från SKL, Sveriges kommuner och landsting. Ett tjugotal kommuner och fyra regioner väntas vara tvungna att höja skatten nästa år. Skälet är att det demografiska trycket är högt. Barn, unga och äldre ökar snabbare än gruppen som är i arbetsför ålder. Därtill väntas Sverige under 2020 gå in i en lågkonjunktur.

Det finns, milt sagt, behov av att effektivisera. Det handlar bland annat om ny teknik och digitalisering. Det kan också innebära att inte till fullo kompensera för pris- och löneökningar och på så vis låta verksamheterna effektivisera successivt. Det borde också betyda att de administrativa uppgifterna blir enklare och färre.

Det kräver därtill att man anstränger sig för att få människor i arbete. Med den bakgrunden är det särskilt besvärande med utsagor som den från Filipstads integrationsansvarige i Uppdrag granskning (28/8) om att det är svårt att få nyanlända att pendla tjugo minuter för att arbeta i stället för att stanna hemma och leva på bidrag. Då har kommunerna ett ansvar att ställa krav.

Annons
Annons

Men ansvar kräver också ett visst mått av frihet. Det saknas i kommunerna i dag. Staten försvårar effektiviseringar genom att detaljstyra verksamheterna och ge riktade statsbidrag. Bidragen leder enligt SKL till att medlen nyttjas i verksamheten på sätt som ökar kostnaderna och minskar krismedvetenheten. När statsbidragen försvinner blir det ännu svårare att skära ned de kostnader som har byggts upp. Det gäller till exempel likvärdighetsbidraget inom skolan som gör att alla effektiviseringar inom skolan bestraffas med uteblivet bidrag.

Det liknar problemet med inkomstutjämningen inom det kommunala utjämningssystemet. Kommunerna straffas om de gör rätt, och kompenseras om de gör fel.

Talar man med kommunpolitiker av alla politiska färger är det svaret man får på frågan om ansvar. "Ge oss friheten att ta ansvaret då." Mycket av verksamheten är ålagd kommunerna av staten, och dessutom detaljstyrd av den. Om den ordningen kunde ändras till mindre styrning hade kommunerna själva kunnat få prova sig fram. Det hade dessutom konkurrensutsatt kommunerna och gjort det enklare för medborgare att ställa krav.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons