Annons

”Kompetenskris kostar 34 miljarder per år”

Företagen skriker efter arbetskraft och Sverige har nu en rekordhög kompetensbrist. Vi har därmed gått från kompetensbrist till kompetenskris. Enligt nya beräkningar innebär notan för att lämna kompetenskrisen olöst omkring 34 miljarder kronor i utebliven ekonomisk tillväxt på årsbasis, skriver Stefan Westerberg, Stockholms Handelskammare.

Under strecket
Publicerad

Stefan Westerberg.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Stefan Westerberg.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1
Stefan Westerberg.
Stefan Westerberg. Foto: Pressbild

DEBATT | EKONOMISK POLITIK

I dag vittnar många företag om att de är tvungna att tacka nej till affärer för att man inte hittar personal. En stor mängd jobb tillsätts aldrig. I SCB:s statistik uppgår antalet vakanser nu till 36 000 tjänster. Det motsvarar nästan tre fullsatta Globen av icke tillsatta jobb. De tomma stolarna är i praktiken utebliven produktion. Sverige tappar tillväxt när jobb inte tillsätts.

Bristen på arbetskraft är bara delvis kopplad till konjunkturen. Problemet är större än så – det är strukturellt. Statistiken påvisar att den relativa arbetskraftsbristen, i termer av så kallade vakansgrader, är allra störst inom it-branschen och andra kunskapsintensiva näringar. Så är det i dag och så var det under den finansiella krisen 2009. Prognoser pekar på att det behövs runt 70 000 fler som jobbar med it eller andra digitala verksamheter inom ett fåtal år.

Annons
Annons

Svenska företag pressas av en sylvass global konkurrens. Vi måste ligga i framkant beträffande nya tekniska lösningar och digitalisering. Den inhemska kompetensförsörjningen har dessvärre inte anpassats till den digitala transformationen.

Bristen på arbetskraft, specifikt inom it-branschen och andra kunskapsintensiva näringar, är ett särskilt stort problem för huvudstadsregionen eftersom dessa näringar utgör betydande inslag i regionens näringsliv. Stockholm har hälften av alla jobb inom it och kommunikation i Sverige. Men även om kompetenskrisen slår hårt mot huvudstadsregionen så är problemet rikstäckande och finns i Sveriges alla hörn. Antalet vakanser är nu på nivåer som aldrig uppnåtts tidigare.

När vi beräknar svenska regioners genomsnittliga produktion per anställd, och matchar dessa beräkningar med respektive regions kompetensbrist, får vi fram att kompetenskrisen totalt kostar Sverige åtminstone 34 miljarder kronor i ekonomiskt läckage per år.

Mot bakgrund av det akuta läget måste en ny regering prioritera att tackla kompetenskrisen. Det krävs framåtlutade åtgärder för att öka Sveriges konkurrenskraft och göra huvudstadsregionen till Europas bästa.

  • Stoppa kompetensutvisningarna. Det behövs en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring så att det blir enklare att anställa och behålla internationella talanger. Dagens regelverk fungerar inte och gör Sverige mindre attraktivt.
  • Reformera bostadsmarknaden. En femtedel av företagen i Stockholms län har misslyckats med en rekrytering på grund av bostadsproblemen. Den dysfunktionella bostadsmarknaden behöver reformeras på djupet i en bred bostadspolitisk överenskommelse. Dagens bostadsmarknad förvärrar kompetenskrisen.
  • Locka talangerna. Inför ett talangvisum för personer med relativt färsk examen på avancerad nivå från något av de 100 högst rankade universiteten i världen. Ta fram ett ”etableringskort” för internationella studenter med särskilt efterfrågade kompetenser. Sänk tröskeln för att ta del av expertskatten och förläng den tillåtna perioden från tre till minst fem år.
  • Tydliggör Arbetsförmedlingens primära ansvarsområden. Renodla myndighetens arbete mer till kontroll och uppföljning. Låt en större del av matchningen och förmedlingen skötas av privata aktörer, proffsen.

Kompetenskrisen är ett problem som inte ”kommer gå över” av egen kraft. Det innebär att tillväxtläckaget kommer att fortsätta eller förvärras om man från politiskt håll inte agerar.

Förblindas inte av högkonjunkturen som varit. I skuggan finns flera strukturella utmaningar att ta i tu med och som inte fått rättmätig uppmärksamhet. Utan kvalificerad arbetskraft hämmas företagens konkurrenskraft, produktivitet och förutsättningar att växa i sin egen takt. Den rådande situationen riskerar att tidigarelägga den konjunkturavmattning som nu börjat skönjas.

Nästa statsminister måste förstå att kompetenskrisen kostar landet mycket pengar, ta ett nytt grepp på frågorna och genomföra reformer som leder till fler jobb, högre tillväxt och mer välfärd.

Stefan Westerberg
seniorekonom, Stockholms Handelskammare

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons