Annons

Konflikten mellan Iran och väst – på 3 minuter

Den brittisktflaggade, och svenskägda, oljetankern Stena Impero beslagtogs den 19 juli.
Den brittisktflaggade, och svenskägda, oljetankern Stena Impero beslagtogs den 19 juli. Foto: Morteza Akhoondi/TT

Brutna avtal, konfiskerade oljefartyg och fientliga utspel. Konflikten mellan Iran på den ena sidan och USA och Storbritannien på den andra intensifieras. SvD ger bakgrunden.

Under strecket
Publicerad

Vad har hänt?

De ökade spänningarna mellan Iran och USA/Storbritannien grundar sig i en rad faktorer och skiljer sig åt mellan länderna. Men det finns vissa händelser den senaste tiden som har bidragit särskilt till de konfliktfyllda relationerna.

En central plats för konflikten är Hormuzsundet dit omvärldens blickar har riktats efter en rad incidenter.

Bland annat beslagtog Iran det brittisktflaggade, och svenskägda, tankfartyget Stena Impero den 19 juli. Storbritannien kallade handlingen ”fientlig” och menar att Iran har brutit mot internationella lagar.

Irans förklaring är att fartyget ignorerat flera varningar och kallade beslaget för en ”rättslig åtgärd”. Men handlingen ses som ett direkt svar på att en iransk oljetanker stoppades, och fortfarande hålls kvar, utanför det brittiska territoriet Gibraltar tidigare i juli.

Något som har bidragit till konflikten mellan Iran och Storbritannien är situationen med den brittisk-iranska hjälparbetaren Nazanin Zaghari-Ratcliffe som har suttit fängslad i Iran i tre år. Hon är dömd till ett femårigt fängelsestraff efter bland annat påstådd uppvigling vid massprotester 2009.

Annons
Annons

Har konflikten pågått länge?

Både USA och Storbritannien har haft en komplicerad relation till Iran under lång tid. Statskuppen 1953, då Irans folkvalda premiärminister störtades, genomfördes av amerikansk och brittisk underrättelsetjänst.

Enligt Mellanösternexperten Rouzbeh Parsi var Storbritannien fram till 1953 en av Irans viktigaste allierade. En roll som togs över av USA fram till 1979 då radikala iranska studenter intog den amerikanska ambassaden i Teheran.

Gisslandramat på ambassaden skedde i kölvattnet av den iranska revolutionen som inleddes året innan, där shah Mohammad Reza Pahlavi störtades och ersattes med en islamistisk regim. Händelserna resulterade i att alla diplomatiska relationer mellan USA och Iran avslutades.

I och med kärnenergiavtalet från 2015, mellan Iran och de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd plus Tyskland, fick Iran och väst bättre relationer. Avtalet gick ut på att sanktionerna mot Iran skulle lättas om landet begränsade sina kärnaktiviteter.

Men USA drog sig ur avtalet 2018 och president Donald Trump beslutade om utökade sanktioner mot Iran. Ett år senare, våren 2019, backade även Iran från delar av det internationella avtalet.

Vad kan det leda till?

Officiellt vill inget av länderna ha krig utan vill lösa situationen vid förhandlingsbordet. Samtidigt har ledande personer gjort anmärkningsvärda utspel.

Storbritannien utrikesminister Jeremy Hunt har sagt att det kommer få ”allvarliga konsekvenser” om situationen med tankern Stena Impero inte löser sig snabbt. Landet kommer nu att öka den militära närvaron i Hormuzsundet.

President Donald Trump har gjort en rad utspel gällande konflikten. "Om Iran vill kriga, kommer det att bli det officiella slutet för Iran. Hota aldrig USA igen", skrev Trump på Twitter i maj.

Experter som SvD har pratat med varnar för en oroande utvecklingen som kan leda till en militär konflikt.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons