Annons

Konkursen som sänkte Sverige

20 september 1992. Regeringens Bildts krispaket presenteras. Närvarande från vänster är Olof Johansson, Bengt Westerberg, Carl Bildt, Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och Allan Larsson.
20 september 1992. Regeringens Bildts krispaket presenteras. Närvarande från vänster är Olof Johansson, Bengt Westerberg, Carl Bildt, Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och Allan Larsson. Foto: Jurek Holzer/TT

Under ett glittrigt 1980-tal ökar svenska fastighetspriser med närmare 800 procent. Men sedan kommer vändningen för Sverige – och den blir djup.

I SvD Näringslivs historiska serie skriver vi om 1990-talets bank- och valutakris – och Riksbankens räntehöjning till fantastiska 500 procent.

Under strecket
Publicerad

SvD den 17 september 1992 sedan Riksbanken tagit beslutet att höja marginalräntan till 500 procent.

Foto: SvDBild 1 av 3

Kjell-Olof Feldt.

Foto: Björn Larsson AskBild 2 av 3

Tidigare centralbankschefen Bengt Dennis.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 3 av 3

Svenska bank- och valutakrisen på 1990-talet

Det är sent 1980-tal och goda tider i Europa. 1989 faller Berlinmuren och i Sverige har ett finansbolag, Nyckeln, levt gott på att låna ut pengar till fastighetsaffärer i utbyte mot så kallade marknadsbevis, som innehåller aktier i fastighetsbolag. Nyckeln lovar höga räntor och kalkylen bygger på fortsatt stigande fastighetspriser och hyror.

1985 har den svenska kreditmarknaden dessutom avreglerats av Riksbanken. Resultatet blir en kraftig ökning av bankernas utlåning följande år. Samtidigt råder hög inflation vilket gör att lånen mer eller mindre betalar sig själva. Realräntorna är låga och tidvis negativa.

Men under 1980-talet har svenska fastighetspriser rusat med över 700 procent. Det finns längre ingen koppling mellan värderingarna på fastigheterna och de hyresintäkter de kan inbringa. En bubbla har uppstått.

Devalvering finns överhuvudtaget inte på dagordningen

Allt tar slut i september 1990 då finansbolaget Nyckeln plötsligt redovisar finansiella problem. Bankerna blir nervösa och säger nej till fler lån. Nyckeln ställer in betalningarna.

Annons
Annons

En finanskris är född.

Nu går det snabbt utför. Gotabanken hamnar i akut kris av Nyckelns förluster på 3 miljarder kronor. Fastighetspriserna börjar rasa och på två år går över tusen svenska fastighetsbolag i konkurs. Staten tar över Nordbanken, nuvarande Nordea, som köper konkursmässiga Gotabanken.

Parallellt med bankkrisen kastas Sverige in i en valutakris. Kronan är låst till ett fast värde som det är Riksbankens uppgift att försvara. Men hösten 1992 ökar pressen på kronan, en press delvis driven av George Soros valutaspekulationer mot den svenska valutan. Regeringen Bildt, som tillträtt året före, uppfattas av marknaden som oförmögen att hantera situationen. Budgetunderskottet rusar och statens finanser försämras raskt.

Kronor flödar ut ur landet. Ingen vill investera i Sverige. Riksbanken med centralbankschef Bengt Dennis vid spakarna höjer centralbankens marginalränta (föregångaren till dagens reporänta) till 25 procent, sedan 75 procent.

Men räntehöjningarnas effekt blir kortvarig – valutaflödet fortsätter. Någon vecka senare hösten 1992 drämmer Dennis till med oöverträffade 500 procents ränta.

– Devalvering finns överhuvudtaget inte på dagordningen, säger en pressad Dennis till SvD den 17 september 1992.

Annons
Annons

SvD den 17 september 1992 sedan Riksbanken tagit beslutet att höja marginalräntan till 500 procent.

Foto: SvDBild 1 av 2

Kjell-Olof Feldt.

Foto: Björn Larsson AskBild 2 av 2
SvD den 17 september 1992 sedan Riksbanken tagit beslutet att höja marginalräntan till 500 procent.
SvD den 17 september 1992 sedan Riksbanken tagit beslutet att höja marginalräntan till 500 procent. Foto: SvD
Svenska Dagbladets historiska arkivsvd.se

Men inte heller 500 procents ränta räcker. 19 november tvingas Riksbanken kapitulera. Kronan flyter. I praktiken ger det en devalvering på 10 procent.

– En flytande växelkurs innebär en sänkning av hushållens levnadsstandard, analyserar finansminister Anne Wibble i SVT:s nyhetssändning.

Och svensk ekonomi är förvisso på väg ned i källaren. Arbetslösheten rusar och Sveriges BNP ska komma att falla i tre år.

Regeringen Bildt gör upp med oppositionsledaren Ingvar Carlsson om ännu ett krispaket – höjd moms på mat, slopade semesterdagar och sänkta avdrag ska rädda finanserna och minska budgetunderskottet.

Arbetslösheten rusar för att, som det verkar, parkera på en nivå väl över 1970- och 80-talets låga nivåer på under 5 procent.

Kjell-Olof Feldt.
Kjell-Olof Feldt. Foto: Björn Larsson Ask
Annons
Annons

Tidigare centralbankschefen Bengt Dennis.

Foto: Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

Men vad ledde egentligen till 90-talskrisen?

Flera kritiker har genom åren beskyllt avregleringen av finansmarknaden 1985, den så kallade novemberrevolutionen, som genomförs av främst Bengt Dennis, finansminister Kjell Olof-Feldt och Erik Åsbrink i Riksbankens fullmäktige. Planerna är hemliga även för delar av regeringen.

Feldt informerar statsminister Olof Palme bara fem dagar innan avregleringsbeslutet ska tas hos Riksbanken.

– Gör vad ni vill, säger en irriterad och ointresserad Palme enligt Feldts memoarer.

Tidigare centralbankschefen Bengt Dennis.
Tidigare centralbankschefen Bengt Dennis. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Den 21 november det året meddelas plötsligt i tv-nyheterna att Riksbanken tagit bort lånetaket för banker, bostadsinstitut och finansbolag. Det gör det lättare att låna pengar.

Riksbankschef Dennis får frågan i Aktuellt om han ser någon risk i att det nu är fritt fram att skuldsätta sig.

– Jag tror inte att bankerna kommer att uppleva det på det sättet, svarar Riksbankschefen lätt svävande.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons