Annons

Stefan Fölster:Konsten att utbilda för klassamhället

Högskolestudier
Högskolestudier Foto: Tor Johnsson
Under strecket
Publicerad

Kolumn | Utbildningsmyter

Det gick inte som planerat. Ojämlikheten i svenskars disponibla inkomster har ökat sedan förra valet, efter att ha legat stabilt under de borgerliga åren 2006 till 2014. Det var tydligen inte så lätt att utjämna genom att höja världens högsta marginalskatt ytterligare.

Bättre kanske då att se på ny forskning som visar hur utbildningsmyter helt i onödan vidgar klassklyftor. En sådan myt är att fler bör lockas till högskolor. Det kan vara lönsamt för dem som kan vifta med fina betyg. För alla som ger upp innan examen, ofta från studieovana hem, blir det mest en förlustaffär. Därför är barn till lågutbildade lika underrepresenterade på högskolorna som för tio år sedan.

En annan myt som krossas är nyttan av allt längre och mer reglerade utbildningar. Regeringen vill till exempel förlänga utbildningar för tandhygienister från två till tre år, inte för att det tar längre tid att lära sig, utan för att göra yrket mer ”attraktivt”. Den borgerliga regeringen införde legitimation för lärare, en byråkratisk mardröm helt utan stöd i forskningen. Ironiskt nog hotar nu Skolverket med att dra in undantaget för internationella lärare för den framgångsrika Internationella Engelska Skolan. Staten missköter alltså först sitt monopol på lärarutbildningarna, och förbjuder sedan lärare som på andra sätt blivit mer meriterade.

Annons
Annons

Nyare forskning visar tydligt att de flesta försök att göra utbildningar mer exklusiva med regleringar eller legitimeringar ökar klassklyftorna. De bidrar också till kompetensbristen. Yrkesgrupper hindras från att utföra arbetsuppgifter som de kanske har lärt sig, men inte är legitimerade för.

Ett bättre sätt att hejda både den uppfattade bristen på kompetens och vidgade klassklyftor är i stället att locka till kortare högskoleutbildningar. Dessa skall ge ett kvitto på kunskap som duger för vissa arbetsuppgifter. Sedan bör påbyggnadsmoduler erbjudas under hela arbetslivet.

Ett exempel på en sådan organisation är pilotutbildningar. De består av ett stort antal utbildningsmoduler och kunskapsbevis som byggs på varandra under hela arbetslivet. Av en händelse omkom inte en enda person i hela världen förra året till följd av olycka eller misstag i det kommersiella flyget.

Jämför det med läkarutbildningen. För få utbildnings- och praktikplatser skapar höga trösklar och många läkare måste rekryteras från andra länder. Samtidigt har vidareutbildning och kunskapskrav under arbetslivet mer eller mindre avskaffats, i motsats till vad som gäller i många länder. Därav onödigt många fel och extra kostnader i sjukvården.

Elever som lämnar skolan i år ska arbeta till år 2070. Kompetenskraven kommer att skifta många gånger under tiden. Långa och stelbenta utbildningar kommer gång på gång orsaka kompetensbrist och vara ett nålsöga för dem med sämre utgångsläge. Slakta heliga kor! Satsa på kortare utbildningsmoduler som pusslas ihop under hela livet. Det är också ett av de bästa sätten att bryta klassbarriärer.

STEFAN FÖLSTER är författare och docent i nationalekonomi. Läs fler av hans artiklar på: SvD.se/av/stefan-folster

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons