Foto: Malin Hoelstad

Anders Hansen: Jag hör till halvan som har mer ångest

Hans bok om hjärnan har sålt i en halv miljon exemplar, sommarpratet slog lyssnarrekord och SVT-serien ”Din hjärna” blev en tittarsuccé. Folket kan inte få nog av Anders Hansen. Själv anser han sig vara ganska ointressant.

Uppdaterad
Publicerad

Anders Hansen skymtar mellan modellerna av våra gemensamma förfäder. De är små, håriga och har, berättar museets marknadsansvariga, i vissa fall fått kritik för att vara för lättklädda. Var går gränsen mellan människa och djur? Kanske där höftskynket plötsligt börjar kännas otillräckligt.

Det är mitt förslag att vi ska ses på Naturhistoriska riksmuseet. Men Anders Hansen, som har spelat in delar av tv-serien ”Din hjärna” här, nappar genast. Han tillbringade många helger på museet som barn. I sina hittills fyra böcker anlägger Anders Hansen ett evolutionärt perspektiv på våra hjärnor och vårt mående. Utgångspunkten är att vi, som i ett historiskt perspektiv har det unikt bra, tycker att vi borde må bättre än vad vi gör.

Anders Hansen på Naturhistoriska museet, en plats han gärna hämtar inspiration på. När tv-serien ”Din hjärna” började sändas var han rädd att genomslaget skulle påverka relationen till patienterna. “Jag tänkte att det skulle kunna bli obekvämt på något vis, men så har det inte blivit. Det är faktiskt helt lugnt.“
Anders Hansen på Naturhistoriska museet, en plats han gärna hämtar inspiration på. När tv-serien ”Din hjärna” började sändas var han rädd att genomslaget skulle påverka relationen till patienterna. “Jag tänkte att det skulle kunna bli obekvämt på något vis, men så har det inte blivit. Det är faktiskt helt lugnt.“ Foto: Malin Hoelstad

Varför gör vi inte det? Ska man tro Anders Hansen beror det på att vi aldrig har utvecklats för att må bra. Våra inre signalsystem är kalibrerade för överlevnad. Då är stress, ångest, oro, hög riskbenägenhet (som vid adhd) och ett lättaktiverat immunförsvar tillgångar. Mycket av det som upplevs som problematiskt i dag är sådant som genom årtusendena har hjälpt oss att överleva som art. Bara att känna till det kan skänka viss tröst, menar Anders Hansen.

Det är egentligen konstigt att det finns människor som inte har ångest.

Annons

– Ett vetenskapligt synsätt på människan är inte det enda synsättet. Men det kan ge en del kunskap som vi inte har haft tillgång tidigare. Jag tror att den kunskapen kan göra gott, ärligt talat. Om man förstår att ångest och stress är ett system som har kalibrerats i en värld som har varit livsfarlig, för så har det varit i 99,9 procent av människans historia, och för in det i vår värld som är helt säker... då är det egentligen konstigt att det finns människor som inte har ångest. När jag säger till patienter med svår ångest att det är en helt normal skyddsmekanism, som vi kan fixa med medicin eller terapi, då ser jag att vissa stärks. Inte alla, men kanske hälften, ser ett värde i det. De känner sig inte längre trasiga. Jag tror att vi behöver förstå våra grundförutsättningar.

Att höra ännu en person som inte har ens har en intressant historia... jag ville inte tråka ut lyssnarna med det.

Museet har hunnit öppna för besökare, och eftersom det är höstlov är de många. Vi får låna ett konferensrum. Caroline Borgudd, marknadsansvarig på Naturhistoriska, och Anders Hansen var klasskamrater på Handelshögskolan. Hon minns honom som stark och stabil redan som nittonåring, berättar hon medan vi hämtar kaffe. De har inte setts på över 20 år, men hon har följt Anders Hansen i tidningar, tv och böcker. 

Annons

– Han håller distansen i det han gör. Det upplever jag som skönt, och jag tror att många gör det. Det gör att det blir lättare att ta till sig det han skriver, säger Caroline Borgudd. 

Anders Hansens bok ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” har sålt i en halv miljon exemplar. Var tjugonde svensk har köpt den.
Anders Hansens bok ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” har sålt i en halv miljon exemplar. Var tjugonde svensk har köpt den. Foto: Malin Hoelstad

Som författare och folkbildare sprider Anders Hansen kunskap om hur människan fungerar på generell nivå. Det är också så han framställer sig själv, som en del av en lång utvecklingslinje: ”det är märkligt att mitt medvetande landade i en blond apa”. Det framkommer, i hans böcker, att Anders Hansen reagerar med skräck när han tror sig vara nära att trampa på en orm, och han bjuder läsarna på informationen att hans tankar skärps efter en löptur.

Delar av tv-serien ”Din hjärna” är filmade i Anders Hansens lägenhet. Det är talande att bilden är klippt rakt genom det inramade fotografi av honom själv som skymtar i bokhyllan. Mer personligt än så blir det inte.

Annons

– Jag är inget intressant! Det är vetenskapen som är det intressanta!, säger Anders Hansen när frågan kommer upp. 

Frågan är ingalunda ny. Den ställdes på sin spets när han skulle sommarprata. 

– ”Du måste vara personlig!” ”Ska du prata om mig, eller om pappa?”, frågade mamma. Men jag ville inte vara personlig. Jag har en normal, trygg medelklassuppväxt, jag hade inga trauman, det gick bra i skolan, jag tyckte om att plugga, jag hade kompisar, det var inget speciellt. Att höra ännu en person, som inte har ens har en intressant historia, berätta sin historia – jag ville inte tråka ut lyssnarna med det. 

I stället bestämde sig Anders Hansen för att prata om det han jobbar med och lever för. Om hjärnan, och hur den precis som övriga kroppen mår bra av att vi regelbundet får upp pulsen. Ett exempel: Hos äldre som börjar motionera ökar antalet celler i hippocampus i stället för att minska. 

– ”Det är ingen som vill lyssna på det”, sa mamma. Det har hon fått äta upp! Det får hon äta upp varje vecka. 

Anders Hansens sommarprat, som över två miljoner har lyssnat på i efterhand, blev psykiatrikerns breda publika genombrott. Anders Hansen har goda möjligheter att påminna om framgången. Varje söndag äter han och den yngre brodern middag i barndomshemmet i Täby. Modern är pensionerad sjuksköterska. Pappan, som dog i december 2011, var jurist och arbetade med säkerhetspolitiska frågor inom civilförsvaret. Förlusten skakade Anders Hansen i grunden.

Annons
Foto: Jessica Gow/TT

– Han var sjuk länge så det var väntat, men det är ändå ofattbart. Det är existentiellt. Jag har varit hyfsat nära döden i mitt yrke som läkare, men att se någon nära gå bort – det är då man inser att man själv är dödlig. Vi har kort tid här på jorden. Det låter som en klyscha, men den insikten fick jag och den förändrade mig i grunden. Jag bestämde mig för att försöka att inte gräva ner mig för mycket, jag fortsatte att jobba efter ett par veckor, men det var tufft. Jag tänker på honom varje dag. Jag skulle ha önskat att han hade fått se ”Din hjärna”, han var väldigt populärvetenskapligt intresserad och älskade många av de författare som jag intervjuar. 

Det är konstigt att det finns människor utan ångest sa du tidigare. Vad har du själv för erfarenheter?

Annons

– Jag hör definitivt till den halva av befolkningen som har mer ångest, men det är inte så att jag har haft sjuklig ångest. Gudskelov. Jag har haft ett par perioder som i efterhand nog skulle kunna karaktäriseras som lättare depressioner. När pappa dog var det en rejäl smäll, men det var sorg. Jag är överlag rätt förskonad. Gudskelov. 

Anders Hansen ser ut som någon som åker slalom, snabbt. Blont hår med ordentlig utväxt, lugg som faller ner, ett par handknutna armband, fräscha gympaskor. Han har hunnit fylla 45, är överläkare, en framgångsrik föreläsare och fackboksförfattare, men det intryck han förmedlar är inte utan ungdomlig slängighet. Det handlar inte bara om det yttre. Som samtalspartner varvar han snabbt upp. Den lätt raspiga och något nasala rösten tar fart. Som när tillfället uppenbarar sig att se ”spritsamlingen” i museets källare; då är entusiasmen påtaglig.

Jag har inget behov av att ha människor omkring mig 24 timmar om dygnet.

I tusentals behållare av varierande storlek förvaras insekter, kräftdjur, maneter, fiskar och även en del däggdjur. En liten sälunge har fortfarande navelsträngen kvar. Vissa exemplar i det allra innersta, bakom en tung metalldörr märkt ”Omistliga samlingar”, är insamlade av Carl von Linné. Vid åsynen av ett kapat vithajshuvud berättar Anders Hansen att han har dykt med vithajar två gånger, i Sydafrika. 

Annons

– Då känner man verkligen att man är på deras domän. 

Anders Hansen är ensamstående och har inga barn. Han tjänar bra och lever ett liv där hans intressen kan stå i centrum. Utöver jobbet tränar han fem dagar i veckan, umgås med vänner, sin mamma och sin bror, och säger sig vara ”grym på att bara softa”. Det senare är förvisso något han får schemalägga, men väl i soffan är det inget som stör hans planerade Netflixzappande. 

– Jag har ett stort behov av att vara själv. Jag trivs väldigt bra i mitt eget skinn. Jag har inga problem att vara själv en eller ett par dagar. Jag sjunker ner i böcker. Jag kan läsa i timmar, dagar. Våra sociala behov skiljer sig mycket åt. I grund och botten är jag väldigt introvert. Jag har lätt att ta folk, men jag har inget behov av att ha människor omkring mig 24 timmar om dygnet.

”Jag tror att evolutionen byggde in upplevelsen av lycka i steget. När man strävar mot någonting. Det var det som hjälpte oss att överleva. Därför är de flesta inte utpräglade njutningsmänniskor. Vi behöver känna att vi gör något, att vi bidrar.”
”Jag tror att evolutionen byggde in upplevelsen av lycka i steget. När man strävar mot någonting. Det var det som hjälpte oss att överleva. Därför är de flesta inte utpräglade njutningsmänniskor. Vi behöver känna att vi gör något, att vi bidrar.” Foto: Malin Hoelstad
Annons

Som psykiatriker är Anders Hansen verksam vid Sophiahemmet i Stockholm. Forskarbanan prövade han kort, men gav upp redan innan han var klar med läkarstudierna vid Karolinska Institutet. I stället började han skriva om börs och medicin för Dagens Industri.

Man ska inte skönmåla det vi kommer ifrån. Det var ett helvete som formade oss.

Skrivandet gav en inkomst. Det gav också rutin i att läsa och tolka medicinska studier, grundläggande för att han ska kunna skriva de böcker han gör i dag. Framöver hoppas Anders Hansen kunna jobba på en psykosavdelning.

– Ur ett psykiatriskt perspektiv finns det i mina ögon inget mer intressant än psykoser. Det är fascinerande att hjärnan är ett organ som kan funka mer eller mindre bra, och när det inte funkar blir det fullkomlig pannkaka. Vid psykos hör man saker som inte finns, man ser saker som inte finns, man tror sig vara utsatt för komplotter… Det är så uppenbart att det är sjukt. Och det är enormt givande att behandla. Att se någon som tillfrisknar ur en psykos, som väcks ur ett slags bisarr mardröm, det är både spännande och givande. Men psykoser innebär också ett fruktansvärt lidande. Som läkare får man se saker som inte går att drömma om. Det tär på en. 

Annons

Det är dock den normalfungerande hjärnan som står i centrum för Anders Hansens böcker ”Träning på recept”, ”Hjärnstark”, ”Skärmhjärnan” och, jo, även ”Fördel adhd”; kriterierna för adhd utgörs nämligen av en uppsättning egenskaper vi alla har, i högre eller lägre grad. Alla befinner sig någonstans på skalan.

Två hörnstenar för Anders Hansen är att hjärnan är plastisk och att den, precis som resten av kroppen, behöver näring, vila, motion och ett socialt sammanhang - saker många människor får för lite av i dag.

Människan är utvecklad för fysisk aktivitet, betonar Anders Hansen. ”I ett folkhälsoperspektiv ligger utväxlingen i att få de som gör ingenting att göra lite, inte att de som redan gör mycket ska göra mer.”
Människan är utvecklad för fysisk aktivitet, betonar Anders Hansen. ”I ett folkhälsoperspektiv ligger utväxlingen i att få de som gör ingenting att göra lite, inte att de som redan gör mycket ska göra mer.” Foto: Izabelle Nordfjell/TT

En aktuell studie vid Borås högskola visar exempelvis att 55 procent av svenska ungdomar sover mindre än åtta timmar. Enligt den svenska läkarkårens rekommendationer bör barn ägna minst en timme om dagen åt pulshöjande aktiviteter. Enligt en studie från Centrum för idrottsforskning når 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna upp till den nivån. Det här gäller inte bara barn och unga, vuxna är knappast bättre.

Annons

Anders Hansen har fått kritik för att vara för generaliserande, både när det gäller skärmtid - som han menar att vi bör begränsa främst därför att den knaprar på annat vi behöver bättre - samt i sina evolutionsbiologiska antaganden. Det evolutionsbiologiska perspektivet tenderar att provocera eftersom det kan användas till att ”påstå i stort sett vad som helst,” betonar han.

I evolutionens namn görs ofta logiska felslut, där de beteenden man uppfattar som för stunden önskvärda motiveras med hur det en gång kan ha varit. Ändå menar Anders Hansen att vårt förflutna rymmer viktiga nycklar till hur vi mår i dag. Det förflutna sträcker sig i denna mening betydligt längre tillbaka än de 200 000 år som just vi, Homo Sapiens, har funnits. Våra stressystem är resultatet av många miljoner år av evolution.

– Man ska inte skönmåla det vi kommer ifrån. Det var ett helvete som formade oss. Hälften av alla barn dog innan de nådde puberteten. Var tionde person blev ihjälslagen av en annan människa. Och så vidare. Anledningen till att jag vill lyfta fram det evolutionsbiologiska perspektivet är bara för att på ett lite djupare sätt förklara att vi nog har vissa behov som vi inte kommer ifrån. Vi måste sova, äta, röra på oss, träffa andra. Att vara isolerad, ofrivilligt, från mänsklig kontakt – det var undergång. Det överlevde man inte. Det gjorde att vi utvecklade de här enormt starka sociala drifterna att läsa av varandra. 

Annons

Sverige har blivit dubbelt så rikt, och vi mår ändå inte bättre. Då måste man ställa sig frågan, vad är det vi gör fel?

Anlägger man ett betydligt snävare perspektiv, och zoomar in på hjärnforskningens popularisering i Sverige under 2000-talet så har scenen dominerats av två personer. Hjärnforskaren Martin Ingvar, professor vid Karolinska Institutet, är typen som kastar ur sig saker som att ”systematisk dumhet irriterar mig” och som skriver, i boken ”Hjärnkoll på vikten”, att ”övervikt skadar dig själv och smittar dina närmaste”. Psykiatrikern David Eberhard gjorde sig å sin sida rikskänd när han högljutt sågade Anna Odells konstprojekt ”Okänd, kvinna 2009–349701”, där konstnären rekonstruerade en psykos. Eberhard har inga problem med att kallas för besserwisser eftersom han ”råkar vara bättre på att argumentera för [sin] sak”. Hans senaste bok utgår från att pojkar som grupp är mer aggressiva, riskbenägna och tävlingsinriktade än flickor – egenskaper som Eberhard anser att den svenska skolan är alltför dålig på att premiera. 

Annons

Det är som att själva föremålet för diskussionen, hjärnan, bjuder in till tuppfäktning. Anders Hansen vägrar deltaga. Han har kritiserats för att vara för svepande i sina slutsatser, men kan inte anklagas för att driva några ideologiskt motiverade teser.

”Jag har full förståelse för att...” är en betydligt mer vanlig hansensk sägning än ”jag retar mig på”.

– Är man insatt i en fråga vet man vilka argument som finns för och emot. Då måste man vara ärlig nog att ta upp hela bilden. När det gäller psykisk ohälsa till exempel. Är det verkligen så att vi mår sämre? Det är en superkomplicerad fråga. Det är inte alls säkert. Självmordstalen går ner, till exempel. Sedan finns det vissa saker som talar för att vi mår sämre, som att självskadebeteende och inläggningar för självskadebeteende ökar, säger Anders Hansen.

Han fortsätter: 

– Men den mest relevanta frågan i sammanhanget är: Mår vi sämre än vad vi borde göra? Vi mår nog inte bättre än på 1990-talet, och då har ändå BNP dubblats. Sverige har blivit dubbelt så rikt, och vi mår ändå inte bättre. Då måste man ställa sig frågan, vad är det vi gör fel?

Annons
Foto: Karin Törnblom/TT

Under 2010-talet har lycka eller välmående i högre grad kommit att räknas som ett utvecklingsmått, vid sidan av bruttonationalprodukten. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD lanserade 2011 Better Life Index. FN publicerar sedan 2012 World Happiness Report, där rankningen baseras på variabler som inkomst, socialt skyddsnät, generositet, frånvaro av korruption, tillit och förväntad livslängd. 2019 hamnade Sverige på sjunde plats. Förenade Arabemiraten har sedan 2016 en minister för lycka och Storbritannien inrättade 2018 en ministerpost med uppdraget att motverka ofrivillig ensamhet.

Den typ av stress som man utsätts för om man inte vet om man får stanna i ett land, eller om man inte vet var man ska sova, den kan man inte trilla bort med några floskler om att tänka positivt.

Annons

Nya Zeelands nationella budgetmål inkluderar från och med 2019 välmående – vilket bedöms utifrån hela 61 faktorer, från vattenkvalitet till social gemenskap. I en intervju med Forbes säger landets finansminister Grant Robertson att utvecklingen i Nya Zeeland, trots stark tillväxt, har rört sig i fel riktning. Hemlöshet, barnfattigdom och ojämlikhet har ökat. 

Det samma gäller Sverige. BNP ökar. Men från att ha varit världens mest jämlika land för 40 år sedan har vi i dag blivit den nation i västvärlden där klyftorna ökar snabbast. Det borde kunna skapa en utbredd stress. Anders Hansen instämmer.

– Ja. Jag tror att det gör det. 

I hur hög grad vill du ta in politiska och socioekonomiska förklaringsmodeller i det du gör?

– Jag känner att jag är på djupt vatten där. Jag kan bara forskningen om hur ojämlikhet driver stress översiktligt, men det verkar ha gjorts en hel del intressanta fynd som nog borde få en annan tyngd i debatten kring de här frågorna. Vi är inte rationella varelser som bara utgår från oss själva, vi jämför oss med varandra. Det driver en stress att se någon köra runt i en Tesla eller Ferrari. 

Annons

Vad har du själv för bil?

– Jag har en gammal Audi som jag delar med mamma och brorsan. 

I ”Hjärnstark” återger Anders Hansen några patientmöten. De han träffar är en affärsjurist, en it-utvecklare och en kvinna utan angivet yrke, men bosatt i Stockholm och med resurser nog att ägna sig åt ridning. Alla tre har drabbats av utmattningssymptom. I ”Skärmhjärnan” är det ”du” som tilltalas någon som har svårt att hinna med jobbdeadlines, sprängfyllda mejlkorgar, och badrumsrenoveringar. Det är privilegierade personer vars stress är självförvållad. På biologisk nivå må processerna vara likvärdiga, men att plåga sig själv med kakelval måste ändå sägas vara något helt annat än att exempelvis vänta i åratal på besked om uppehållstillstånd, utlämnad till någon annans beslut. Jag frågar Anders Hansen hur han har valt sina exempel.

Foto: Malin Hoelstad
Annons

– Den typ av stress som man utsätts för om man inte vet om man får stanna i ett land, eller om man inte vet var man ska sova, den kan man inte dribbla bort med några floskler om att tänka positivt. Det är en ofattbar stress. I jobbet har jag sett många helt ofattbara omständigheter. Jag ville inte ta upp sådana exempel. Dels ville jag att fler skulle kunna identifiera sig, men framför allt ville jag inte exploatera de personerna. Det känns inte rätt. Men jag håller med om att det är medelklass- och västvärldsproblem jag tar som exempel.

Människor med lyxproblem?

– Jag ville studera ångest av lättare och självorsakat slag. Med det sagt innebär utmattningsdepressioner ett fruktansvärt lidande för de som är drabbade. Civilingenjören som inte kan sin pinkod längre, personer som inte kommer upp ur sängen, sådant ser man. Det är något som har hänt med dem. Det är intressant. Det skulle kunna vara naturliga försvarsmekanismer som spelar in, på så sätt att gener som ökar risken för depression också drar i gång immunförsvaret. 

Annons

Händer det att du blir irriterad på patienter som inte förstår att de måste ta det lugnt?

– Nej. Jag blir inte irriterad. Men om någon som har haft en utmattningsdepression börjar visa symptom på nytt säger jag ifrån. ”Jag måste, jag måste, jag måste” – du måste inte göra ett skit, ärligt talat. Vi lever en gång. Du är här kort tid. Allt som spelar roll är egentligen hur du mår och hur du tar hand om de som är närmast dig. Inget annat. Skit i att renovera badrummet, skit i resan, skit i om middagen blir svamprisotto eller något från McDonalds. Det är inte svårare än så. 

Du lever ensam och har inga barn. Är det en stress?

– Nej. Inte alls. Jag har ett rätt rikt socialt liv, jag har mycket kompisar jag hänger med, jag känner mig inte ensam. 

Inte ens utifrån det evolutionära perspektivet? Utöver en strävan att själv överleva handlar det ju om att föra arten vidare. 

– Jo, någon gång vill jag det. Jag inser att mina gener håller på att orkestrera sin undergång. Någon gång vill jag absolut ha barn, det borde rimligtvis vara det evolutionen byggde in som det djupaste värdet i oss. Så borde det vara. 

Men man måste väl ändå inte vilja som evolutionen i varje givet läge? 

– Nej. Det är vi som bestämmer. Det finns inget imperativ. Att vara så megaloman att man tror att man måste föra sina gener vidare för att andra ska få det bättre i framtiden, då är man inte klok. Evolutionen ger inget imperativ åt något håll. Vi bestämmer. Men jag vill inte missa det. 

Anders Hansen på Naturhistoriska museet, en plats han gärna hämtar inspiration på. När tv-serien ”Din hjärna” började sändas var han rädd att genomslaget skulle påverka relationen till patienterna. “Jag tänkte att det skulle kunna bli obekvämt på något vis, men så har det inte blivit. Det är faktiskt helt lugnt.“

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 7

Anders Hansens bok ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” har sålt i en halv miljon exemplar. Var tjugonde svensk har köpt den.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 7
Foto: Jessica Gow/TT Bild 3 av 7

”Jag tror att evolutionen byggde in upplevelsen av lycka i steget. När man strävar mot någonting. Det var det som hjälpte oss att överleva. Därför är de flesta inte utpräglade njutningsmänniskor. Vi behöver känna att vi gör något, att vi bidrar.”

Foto: Malin Hoelstad Bild 4 av 7

Människan är utvecklad för fysisk aktivitet, betonar Anders Hansen. ”I ett folkhälsoperspektiv ligger utväxlingen i att få de som gör ingenting att göra lite, inte att de som redan gör mycket ska göra mer.”

Foto: Izabelle Nordfjell/TT Bild 5 av 7
Foto: Karin Törnblom/TT Bild 6 av 7
Foto: Malin Hoelstad Bild 7 av 7