Annons

Hugo Selling:Kontroversiellt men nödvändigt

Uppsala tingsrätt.
Uppsala tingsrätt. Foto: Henrik Montgomery/TT
Under strecket
Publicerad

Av de 843 gärningsmän som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt de senaste fem åren är 58 procent födda utomlands. Tittar man enbart på överfallsvåldtäkter är överrepresentationen ännu större: 85 procent. Det visar en kartläggning av SVT:s Uppdrag granskning som sändes i onsdags kväll.

Över hälften av de dömda gärningsmännen är födda utanför Europa och nästan 40 procent är från i Mellanöstern eller Afrika. Vidare visas att 40 procent av de utlandsfödda enbart har hunnit befinna sig i Sverige i ett år eller kortare innan brottet begicks.

Granskningen berör specifikt fällande dom i tingsrätten, det är alltså möjligt att vissa senare friats av högre instans. Granskningen tittar inte heller på de cirka 6 000 anmälningar som sker årligen. Ytterligare en fotnot är att de som är födda i Sverige, men med utomeuropeiskt ursprung, räknas som svenskar.

Eftersom det råder brist på officiell statistik om utlandsföddas representation inom brottsligheten betraktas förklaringar till desamma som spekulationer. Senast Brottsförebyggande rådet, Brå, gjorde en granskning var år 2005. Mellan 1974 och 2005 genomfördes dock 24 sådana undersökningar. Därefter blev det politiska samtalet för ängsligt för att anses kunna hantera officiell statistik. Trots att det är legitimt att forska om kopplingar till ursprung inom andra områden: bostadspolitik, socialpolitik, utbildning med mera.

Annons
Annons

Jerzy Sarnecki, kriminolog vid Stockholms universitet sade i SVT:s Morgonstudio att inslaget från Uppdrag granskning inte borde sändas eftersom ”programmet bygger på en gammal högerextrem konspirationsteori som går ut på att främmande män kommer till Sverige och våldtar svenska kvinnor och att etablissemanget, pk-eliten, försöker dölja detta”.

Bristen på officiell statistik riskerar dock till att bidra till de konspirationsteorier som Jerzy Sarnecki ser. Om det inte finns systematiskt sammanställd fakta trots att andra faktorer talar för en företeelse kommer ryktesspridning och mindre tillförlitliga granskningar ta över. Då vore det bättre om Brå hade fått utreda fenomenet tidigare, något som Jerzy Sarnecki tidigare uttalat sig emot.

Om polis, rättsväsende och beslutsfattare inte vet varför något sker är det svårt att sätta in rätt åtgärder och presentera relevanta reformer för att förebygga och hantera problemet. Ny forskning skulle kunna ligga till grund för politiska reformer, dra undan mattan för desinformation och hjälpa till att nyansera debatten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons