Annons

Linda Bakkman:Kosttillskott kan förknippas med risker

Illustration: Thomas Molén
Illustration: Thomas Molén

För vissa är kosttillskott nödvändigt. Men för friska personer utan någon brist är det ofta effektlöst och onödigt att komplettera maten med koncentrerade näringsämnen. Ibland kan det till och med vara riskfyllt.

Under strecket
Publicerad

Näringsbrist anses ovanligt i Sverige. För den som äter bra mat och inte lider av någon brist eller befinner sig i en riskgrupp är tillskott överflödigt, menar Livsmedelsverket. Samtidigt är det, för att ta ett exempel, bara 17 procent av svenskarna som uppfyller myndighetens rekommendation att äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen.

För vissa grupper, och under vissa skeenden i livet, är det nödvändigt att komplettera kosten för att undvika brister. Exempelvis ges alla barn en injektion av K-vitamin i samband med födseln för att kompensera att tarmfloran, som står för en betydande del av vår K-vitaminförsörjning, inte finns på plats. K-vitamin behövs för att blodet ska koagulera.

D-vitamin i form av D-droppar rekommenderas till alla barn upp till två års ålder och även personer över 75 rekommenderas tillskott av D-vitamin. Låga D-vitaminnivåer kopplas till ökad risk för benskörhet och en rad sjukdomar, och bara en av tre svenskar får i sig tillräckligt genom kosten.

Annons

Tillskott av folsyra, som bland annat behövs för normal fosterutveckling, rekommenderas till alla kvinnor som kan tänkas bli gravida. Vitamin B12 finns uteslutande i animaliska livsmedel och den som äter helt växtbaserat behöver ta tillskott. Dessutom kan det behövas komplement av enskilda vitamineraler eller mulitivitamintabletter vid olika former av allergier, intoleranser eller restriktivt ätande.

Som jag var inne på i min förra text är förutsättningen för att ett vitamin- eller mineraltillskott ska ge positiv effekt att vi faktiskt lider brist av något ämne. Samma slutsats drog kanadensiska forskare i en forskningsgenomgång som publicerades 2018. Artikeln vägde samman resultaten från 179 olika studier om hur kosttillskott påverkar sjukdomsrisk och risken att dö i förtid för friska personer utan näringsbrist.

Genomgången visade ett marginellt stöd för att folsyratillskott kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Tillskott av D-vitamin, C-vitamin, betakaroten, kalcium, selen och multivitamin tycks däremot inte ha någon effekt alls – varken positiv eller negativ – vad gäller hjärt- och kärlsjukdom eller förtida död.

Antioxidantpreparat var till och med associerade med en måttligt ökad risk att dö i förtid.

Du får mycket goda förutsättningar för ett bra näringstillstånd bara genom att äta varierat, näringsrikt och tillräckligt mycket.

Flera vitaminer och mineraler kan också överdoseras. Det kan handla om toxiska effekter av stora doser men också om att höga nivåer av vissa näringsämnen kan hämma upptaget av andra näringsämnen. Skadligt höga intag är osannolikt att nå upp i genom att äta vanlig mat, men koncentrerade kosttillskott ökar risken.

Naturligtvis innebär inte tillskottens höga koncentration enbart en risk. Exempelvis kan en tablett innehålla lika mycket järn som 2,3 kilo broccoli. Hållbarheten på tabletterna är ofta överlägsen färskvaror och möjligheten att isolera den verksamma substansen kan vara praktisk i samband med allergier och andra kostrestriktioner. En mjölkproteinallergiker kan få i sig kalcium i isolerad form och en vegan kan få i sig koncentrerat D-vitamin från skogssvamp.

Sammanfattningsvis: Du får mycket goda förutsättningar för ett bra näringstillstånd bara genom att äta varierat, näringsrikt och tillräckligt mycket. För vissa åldersgrupper, vid vissa dieter samt vid brister eller förhöjda behov, är det bra att komplettera kosten med vitamin- och mineraltillskott. Men följ doseringsanvisningarna.

Fotnot: Linda Bakkman bloggade om mat och hälsa för Mittval, ett företag som säljer kosttillskott, innan hon våren 2018 började skriva för Svenska Dagbladet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons