Annons

Föryngring: de har valt årets Nobelpristagare

Foto: Tomas Oneborg

För att återupprätta sitt anseende har Akademien plockat in utomstående experter i Nobelkommittén som väljer ut pristagare i litteratur. Men vilka är dessa personer, och hur har de hamnat där?

Under strecket
Publicerad

1 / 10

Förra hösten meddelade Svenska Akademien att kommittén som utser Nobelpristagare i litteratur skulle förnyas. Den nya Nobelkommittén skulle inte bara bestå av fem akademiledamöter utan också av fem utomstående experter. Strax därefter lämnade emellertid Horace Engdahl kommittén, så de utomstående experterna har under arbetet varit fem och akademiledamöterna fyra.

Nyordningen innebär inte minst en drastisk föryngring av kommittén. Medan genomsnittsåldern bland akademiledamöterna i kommittén är 75 år är den bland de utomstående 47. Värt att notera är också att fyra av fem externa sakkunniga har belönats av Akademien med priser och stipendier.

Under året har kommittén träffats vid flera tillfällen och diskuterat de kandidater som nominerats både utifrån och av Akademien. Enligt ständige sekreteraren Mats Malm väger allas röster – såväl de externas som akademiledamöternas – lika tungt. Men några omröstningar har inte behövts under kommittéarbetet. En person med insyn i arbetet berättar att en enig kommitté har lagt fram två namn till Akademien, vars ledamöter fattar det slutgiltiga beslutet om dessa som 2018 och 2019 års Nobelpristagare i litteratur.

Annons
Annons

Gun-Britt Sundström.

Foto: Dan Hansson Bild 1 av 1

2 / 10

Gun-Britt Sundström

Gun-Britt Sundström.
Gun-Britt Sundström. Foto: Dan Hansson

Född 1945. Författare och översättare. Tog examen vid Journalisthögskolan i Stockholm 1969, och arbetade mellan 1970 och 1983 som kulturjournalist på Dagens Nyheter och Stockholms-Tidningen. Hon debuterade som författare redan 1966 med ”Student -64” och 1976 kom den roman hon är mest känd för, ”Maken”. 1980 till 2000 medverkade hon som svenskexpert i Bibelkommissionen.

Under många år skrev hon litteraturkritik för Svenska Dagbladet, men i en intervju i Dagens Nyheter berättar hon att hon slutade eftersom hon var en alltför långsam läsare. Hon brinner för språkvård och konstaterar i samma intervju att en ny generation läsare och skribenter verkar sakna intresse för språklig korrekthet.

Gun-Britt Sundström har tilldelats dussintals priser, och hon belönades 2009 av Svenska Akademien med ett stipendium på 60 000 kronor ur Lena Vendelfelts minnesfond.

Annons
Annons

Kristoffer Leandoer.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 1 av 1

3 / 10

Kristoffer Leandoer

Kristoffer Leandoer.
Kristoffer Leandoer. Foto: Staffan Löwstedt

Född 1962. Författare, översättare och kritiker i Svenska Dagbladet. Debuterade som poet 1984 med ”Dykarklocka” och har gett ut 27 egna böcker samt en stor mängd översättningar.

I en omfattande meritförteckning är det som främst sticker ut Leandoers intresse för skräck, fantasy och science fiction. Han uppmärksammades själv för skräcknovellsamlingen ”Svarta speglar” 1994 och återkommer ständigt till dessa genrer i sitt skrivande. 2004 var han dessutom en av dem som startade science fiction- och fantasyförlaget Onsdag.

Bland författare Leandoer har översatt på senare år märks bland andra Elizabeth Strout, Michel Houellebecq, Neil Gaiman och Virginie Despentes. I en artikel i SvD förklarade han 2016 varför varken Adonis eller Haruki Murakami skulle kunna tilldelas Nobelpriset.

2017 belönades Leandoer av Svenska Akademien med Karin Gierows pris om 80 000 kronor.

Annons
Annons

4 / 10

Rebecka Kärde

Född 1991. Kritiker och krönikör i Dagens Nyheter och FLM, baserad i Berlin. Har gått författarskolan på Biskops Arnö, samt vikarierat som kulturredaktör på Arbetaren.

Rebecka Kärde är en etablerad litteraturkritiker, inte minst av poesi. Samtidigt problematiserade hon i våras den svenska poesins roll och angelägenhet, skrev i DN att den ”beter sig som en lismande underhuggare på jakt efter finlitterär bekräftelse” och frågade sig om den inte blivit till en ofarlig “hobby för medelklassen”.

Under Akademiens stridigheter i maj 2018 tilldelades hon Svenska Akademiens kritikerpris på 100 000 kronor. Tillfrågad av DN om hon övervägt att tacka nej till priset från den omstridda församlingen svarade hon nej: ”Akademien får gärna köpa min tystnad fler gånger.” Senare samma år valdes hon in som utomstående sakkunnig i Nobelkommittén.

Annons
Annons

5 / 10

Mikaela Blomqvist

Född 1987. Stridbar litteratur- och teaterkritiker i Aftonbladet och Göteborgs-Posten. I våras kritiserade hon i hårda ordalag Göteborgs stadsteaters konstnärliga ledning, och strax dessförinnan deltog hon i debatten om svensk poesi. I samband med den anklagade hon i GP Rebecka Kärde för ”implicit kulturförakt”, och menade att det kanske snarare är kritiken än poesin som är problemet.

2018 tilldelades Mikaela Blomqvist också Svenska Akademiens kritikerpris om 100 000 kronor, och i april i år tilldelade Akademien henne ett pris från Kurt Aspelins minnesfond. Motiveringen kan läsas även som en förklaring till varför hon handplockades till Nobelkommittén: "Hennes skarpsynta analyser på lustfylld och tillgänglig kritikerprosa har säkerheten hos en kritiker som obekymrad av trender och lojaliteter urskiljer kvalitet och ger sina omdömen slagkraftiga och tydliga uttryck."

Annons
Annons

6 / 10

Henrik Petersen

Född 1973. Översättare, kritiker och förlagsredaktör. Har varit kritiker i Sydsvenskan under många år, och även skrivit för tidningar som Göteborgs-Posten och Vagant där han engagerat sig i den metakritiska debatten.

Petersen har översatt bland andra Joseph Conrad och Knut Hamsun, men även Nobelpriskandidaten Cormac McCarthy. För att undvika jävssituationer hoppade han av sitt jobb på förlaget Modernista när han tog uppdraget som sakkunnig i Nobelkommittén.

Hos spelbolagen är den kanadensiska poeten, författaren och professorn i klassiska språk Anne Carson favorit till att tilldelas litteraturpriset. Det är ingen dålig gissning med tanke på att Carson delar sin vurm för antiken med Jesper Svenbro, att Rebecka Kärde har översatt henne till svenska, att Per Wästberg citerar henne i sin inledning till boken ”Klasskamraten och andra berättelser” från 2018, och att Henrik Petersen i Sydsvenskan beskrivit hennes prosa som ”vild”, ”ytterst läsvärd” och ”briljant”.

Annons
Annons

Anders Olsson.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

7 / 10

Anders Olsson

Anders Olsson.
Anders Olsson. Foto: Jessica Gow/TT

Född 1949. Invald i Svenska Akademien 2008. Tog i somras över som ordförande i Nobelkommittén. Poet, författare och professor i litteraturvetenskap. Höll sig relativt neutral i konflikterna under Akademiens kris, och kunde därför fungera som tillförordnad ständig sekreterare efter att Sara Danius avgått. Gunnar Ekelöf och Gunnar Björling är de två författare som Olsson fördjupat sig mest i.

Annons
Annons

Per Wästberg.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1

8 / 10

Per Wästberg

Per Wästberg.
Per Wästberg. Foto: Anders Wiklund/TT

Född 1933. Invald i Svenska Akademien 1997. Romandebuterade 1949 med ”Pojke med såpbubblor”. Per Wästberg var ordförande i kommittén fram till i somras. Han läser en bok om dagen, och har själv publicerat omkring 80. I akademifejden tog han ställning för Sara Danius-falangen, men sällade sig inte till dem som hoppade av Akademien. Skribent i SvD.

Annons
Annons

Kristina Lugn.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

9 / 10

Kristina Lugn

Kristina Lugn.
Kristina Lugn. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Född 1948. Invald i Svenska Akademien 2006. Debuterade med diktsamlingen ”Om jag inte” 1972. Det publika genombrottet kom 1982 med ”Bekantskap önskas med äldre bildad herre”. Lugn är också dramatiker, och var under 14 år konstnärlig ledare för Teater Brunnsgatan Fyra.

Under Akademiens kris stod hon lojalt vid Horace Engdahls sida och var en av dem som röstade mot uteslutningen av Katarina Frostenson.

Annons
Annons

Jesper Svenbro.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 1 av 1

10 / 10

Jesper Svenbro

Jesper Svenbro.
Jesper Svenbro. Foto: Pontus Lundahl/TT

Född 1944. Invald i Svenska Akademien 2006. Poet och litteraturforskare med antikens Grekland som specialitet.

Svenbro bor utanför Paris och är forskningsdirektör vid Centre National de la Recherche Scientifique. 1966 debuterade han som poet med diktsamlingen ”Det är nu det sker”, och i hans karriär som poet och forskare har han förenat det svenska, franska och grekiska.

Annons
Annons
Annons
Annons