Annons

Kraftig ökning av asylsökande från Turkiet till Sverige

Ny statistik från Migrationsverket visar på en kraftig ökning av asylsökande från Turkiet.
Ny statistik från Migrationsverket visar på en kraftig ökning av asylsökande från Turkiet. Foto: Marcus Ericsson/TT

Antalet asylsökande i Sverige har minskat kraftigt för nästan alla nationaliteter det senaste året – med ett undantag. Utrensningarna inom statsapparaten efter kuppförsöket i Turkiet har lett till en ökning på närmare 200 procent av turkiska medborgare som söker asyl här.

Under strecket
Publicerad

Mellan 2015 och 2016 har antalet asylsökande från Turkiet ökat med närmare 200 procent i Sverige.

Foto: SvDBild 1 av 1

Mellan 2015 och 2016 har antalet asylsökande från Turkiet ökat med närmare 200 procent i Sverige.

Foto: SvDBild 1 av 1

Relationen mellan Turkiet och EU har de senaste veckorna försämrats rejält, sedan turkiska politiker försökt kampanja i flera länder inför en folkomröstning som kan öka president Recep Tayyip Erdogans makt.

Samtidigt visar ny statistik från Migrationsverket att antalet asylsökande från Turkiet ökat kraftigt.

Den grupp asylsökande som ökade mest i Sverige förra året är turkiska medborgare – från 253 året innan till 738 personer år 2016. Det är en ökning på närmare 200 procent, som innebär att Turkiet nu hamnar på plats åtta över de vanligaste ursprungsländerna hos asylsökande i Sverige. Det handlar alltså om turkiska medborgare som söker asyl i Sverige, inte om flyktingar från andra länder som kommer via Turkiet.

Mellan 2015 och 2016 har antalet asylsökande från Turkiet ökat med närmare 200 procent i Sverige.
Mellan 2015 och 2016 har antalet asylsökande från Turkiet ökat med närmare 200 procent i Sverige. Foto: SvD
Annons
Annons

Migrationsverket uppger för SvD att siffrorna inte varit så höga förut. Från att ha legat på runt två personer per vecka så handlar det i dag om runt 20 personer per vecka.

Tiotusentals människor har gripits och uppemot 150 000 människor har förlorat jobbet.

Hur många av förra årets ansökningar som blir beviljade asyl går inte att säga än, då ett beslut kan dröja och asylskälen från ärende till ärende är sekretessbelagt.

Enligt Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, kan ökningen med all sannolikhet kopplas till de stora utrensningarna som den turkiska staten genomfört efter kuppförsöket den 15 juli förra året.

– Tiotusentals människor har gripits och uppemot 150 000 människor har förlorat jobbet på ett eller annat sätt, säger Paul Levin.

De människor som lämnar Turkiet just nu kan delas in i fyra kategorier, enligt honom.

Den allra största gruppen är människor med koppling till den så kallade Gülenrörelsen, utpekade av regimen som de som låg bakom kuppförsöket och ansedda som statens ”fiende nummer ett”.

– Sedan finns det ett antal till olika grupper av människor som söker sig bort från landet, men jag är inte säker på om de söker asyl just i Sverige, säger Paul Levin.

Bland annat har många turkiska Nato-officerare sökt asyl i andra länder.

En annan identifierad grupp på ett par tusen personer som flyr är akademiker som skrivit på ett upprop för fred. Det betraktades av regeringen som ett uttryckt stöd för det kurdiska partiet PKK. Många av de som skrev på upproret har förlorat sina jobb och ett antal har fängslats.

Annons
Annons

Det här är en reaktion på Erdogans politik.

Utrensningarna har även drabbat de som är allmänt regimkritiska och därför känner sig hotade, och yrkesutövare som inte känner att de får uttrycka sig fritt, som akademiker och forskare.

– Det här är en reaktion på Erdogans politik. Human Rights Watch och Amnesty har vid flertal tillfällen påtalat att det finns indikationer om att det förekommer tortyr. Man är rädd att man inte ska kunna få en rättvis rättegång, man har förlorat förtroendet till rättsväsendet och upplever att det pågår en häxjakt på dem som är kritiska mot regimen, säger Paul Levin.

I april hålls en folkomröstning som kan leda till att presidenten Recep Tayyip Erdogans makt utökas kraftigt. Inför den har turkiska politiker fört flera omdiskuterade kampanjer i utlandet, bland annat i Sverige.

Hur är stämningen bland turkar i Sverige nu med anledning av alla uppmärksamhet kring Erdogans kampanj?

– Polariseringen mellan turkar och kurder, och de som är för eller emot Erdogan, finns här med. Det som jag kan se är att de turkar som stödjer Erdogan, vilket är ganska många, känner sig alienerade från rapporteringen i svenska medier. Det sorgliga vore om de skulle känna sig fjärmade från det offentliga samtalet i Sverige, och kanske välja att isolera sig. Något som skulle bli ett problem för integrationen.

Största nationaliteterna bland asylsökande till Sverige

LandAntal asylsökande 2016:
Syrien5459
Afghanistan2969
Irak2758
Somalia 1646
Statslös1339
Iran1279
Eritrea1151
Albanien785
Turkiet738
Georgien737
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons