Annons

Kraftigt resultatfall för utrikesfödda elever

Andelen skolelever som kommit till Sverige efter sju års ålder och uppnått godkända skolresultat har kraftigt fallit sedan 1998. Allra värst är situationen för barn födda i Afrika liksom ensamkommande flyktingbarn, enligt en ny rapport.

Under strecket
TT
Publicerad

Flyktingboende för ensamkommande barn. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1

Flyktingboende för ensamkommande barn. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Flyktingboende för ensamkommande barn. Arkivbild.
Flyktingboende för ensamkommande barn. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Studien publiceras av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) och visar på en markant nedgång när det gäller studieresultat. När andelen elever som invandrat före sju års ålder och som fått godkänt i svenska, matematik och engelska i princip är oförändrad så är situationen betydligt värre gällande åldersgruppen sju år och äldre.

1998 var det 70 procent som klarade sig med godkända slutbetyg i årskurs nio, 2014 hade siffran minskat till hälften av eleverna, 50 procent.

– De som anlänt under senare år har varit betydligt äldre vid ankomsten, vilket betyder att de har mindre tid att uppnå målen i skolan, säger Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av två författare till rapporten.

Annons
Annons

I rapporten tas också geografiska skillnader upp. Barn och ungdomar födda i Afrika samt ensamkommande flyktingbarn löper en signifikant högre risk att inte klara skolan. Bara 20-30 procent av de ensamkommande barnen har de senaste åren fått godkänt i svenska, matematik och engelska.

– De här grupperna sticker ut i den bemärkelsen att de har en väldigt hög genomsnittlig ålder vid ankomst till Sverige. Bland ensamkommande är genomsnittsåldern strax under tolv år medan det är 8,5 år för gruppen utrikesfödda som helhet, säger Hans Grönqvist.

När det gäller skillnad mellan inrikes och utrikesfödda elever spelar samtidigt klasstorlek och lärarnas behörighet mindre roll enligt rapporten. Tungt vägande faktorer är i stället socioekonomiska bakgrunder och bostadsområde. Därför måste åtgärder riktas mot såväl barnens föräldrar som bostadssegregationen, skriver rapportförfattarna.

Däremot ser Hans Grönqvist mindre betydelse av Skolkommissionens förslag om lottning till attraktiva skolor.

– Det skulle ha viss effekt men jämför man med andra policys skulle det troligtvis spela mindre roll, säger han.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons