Annons

Krafttag mot sexualbrott på nätet – men EU-dom oroar

I snart ett år har Polisen region Mitt kraftsamlat för att klara upp fler nätbaserade sexualbrott mot barn. Och arbetet ger resultat. Men nu oroar man sig för att EU:s datalagringsdom sätter käppar i hjulen.

Under strecket

Regionspolischef Carin Götblad.

Foto: Tomas Oneborg

Kammaråklagare Pontus Melander och i bakgrunden Anders Pallin, gruppchef vid avdelningen för nätbaserade sexbrott vid polisen i Uppsala.

Foto: Tomas Oneborg

Avdelningen för nätbaserade sexbrott vid Uppsala polisen.

Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg

Regionspolischef Carin Götblad.

Foto: Tomas Oneborg
Regionspolischef Carin Götblad.
Regionspolischef Carin Götblad. Foto: Tomas Oneborg

Christian Andersson vadar bland kassar fyllda med elektronik. Inne i beslagsrummet ligger 21 högar med datorer, mobiltelefoner, usb-stickor och andra prylar som lagrar data.

– Det här är material som ännu inte är undersökt och som vi jobbar med. Varje hög är ett ärende som rör sexbrott mot barn på internet, säger han.
Han är en av fyra IT-forensiker på Polisens region Mitt som jobbar med nätbaserade sexualbrott mot barn. Regionen omfattar Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län.

Hans chef heter Carin Götblad, tidigare länspolismästare i Stockholm. Hon blev regionpolischef 2013 och har sedan dess skapat en för Sverige unik organisation med fokus på nätbaserade sexbrott mot barn.

– Jag blev häpen av hur mycket övergrepp mot barn som inte syns. När jag först kom till Uppsala hade vi precis haft en dom mot en pappa som förgripit sig på mycket små barn och som hade beställt direktsända våldtäkter från Filippinerna. Det blev startskottet, säger Carin Götblad.

Annons
Annons

Kammaråklagare Pontus Melander och i bakgrunden Anders Pallin, gruppchef vid avdelningen för nätbaserade sexbrott vid polisen i Uppsala.

Foto: Tomas Oneborg

Hon möter oss i sitt arbetsrum, ett hörnkontor med panoramafönster och utsikt mot domkyrkan. ”Vår region ligger i framkant”, förklarar hon och berättar om det regionen kallar ”modellen i Region Mitt”, eller ”Uppsalamodellen”.

Kammaråklagare Pontus Melander och i bakgrunden Anders Pallin, gruppchef vid avdelningen för nätbaserade sexbrott vid polisen i Uppsala.
Kammaråklagare Pontus Melander och i bakgrunden Anders Pallin, gruppchef vid avdelningen för nätbaserade sexbrott vid polisen i Uppsala. Foto: Tomas Oneborg

Under 2015 rekryterades 15 personer till en specialistgrupp med fokus på utredning av IT-baserade sexualbrott mot barn i region Mitt. Först på plats var chefen Andreas Pallinder, och det är han som satt samman gruppen med 10 specialistutredare och fyra IT-forensikerna.

– De här ärendena har tidigare inte blivit särskilt högt prioriterade. Det har att göra med straffskalan, men också att det har varit för tidskrävande. Men genom att samla flera olika kompetenser kan utredningarna gå betydligt snabbare, säger Andreas Pallinder.

Personalen rekryterades både internt och externt. Utöver kärngruppen är även två åklagare tätt knutna till gruppen. Målet är att man ska kunna arbeta offensivt och förebyggande, samtidigt som tid ska ges för identifieringsarbete. Att hitta barnen är högsta prioritet.

– Det som kallas barnpornografi är kopplat till många andra övergrepp som är nätbaserade. Bland annat groomingärenden, där barn utnyttjas att visa upp sina kroppar på webbkamera. Det handlar om helt vanliga barn. Mamma och pappa kan sitta i rummet bredvid och titta på tv. Och hittar man ett utsatt barn, då kan man hitta hundra till hos samma gärningsman, säger Götblad.

Annons
Annons

Avdelningen för nätbaserade sexbrott vid Uppsala polisen.

Foto: Tomas Oneborg

Gruppen har funnits i snart ett år och nu börjar resultat synas. Under 2016 gjorde man 62 tillslag, en ökning från 20 tillslag per år 2015. Och antal beslagspunkter, beslagtagna digitala enheter, ökade från 115 till 967.

– Varje enhet måste säkerhetskopieras innan vi kan börja arbeta med den. Vi jobbar aldrig mot originalet eftersom att vi inte ska kunna påverka beslaget. Bara kopieringen kan ta upp till en dag, säger Christian Andersson. 

Avdelningen för nätbaserade sexbrott vid Uppsala polisen.
Avdelningen för nätbaserade sexbrott vid Uppsala polisen. Foto: Tomas Oneborg

Några våningar ner i polishuset har specialistgruppen fått en egen korridor. IT-forensikerna sitter tillsammans och går systematiskt igenom pryl för pryl. Allt innehåll mappas upp i ett program. När hårddisken är färdigsorterad skickas den vidare till en granskare, som bedömer hur grovt materialet är.

– Vår arbetsuppgift är att ta fram bevismaterial som kan leda till åtal. Än så länge har vi hittat någon form av åtalsunderlag i varje ärende vi tittat på. De vanligaste sakerna vi hittar är bilder, filmer och chattloggar, säger Christian Andersson.

En lärdom gruppen redan kunnat dra är att för varje barn som hittas också går det alltid att knyta minst en gärningsman. Att leta efter offer bär alltså frukt. På internet kan en gärningsman upprätthålla hundratals kontakter med barn.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg

Som exempel kan man se titta på ett fall där en man i Boråstrakten hade utsatt hundratals barn för allt från sexuella ofredanden, utnyttjande av barn för sexuell posering, till grova sexuella övergrepp genom att förmå barnen att onanera framför webkamera. Genom en ingångsanmälan i Uppsala kunde man med hjälp av ip-spårning identifiera mannen och ta datorer och lagringsmedia i beslag. Mannen åtalades för mer än 650 brott mot 114 barn. Under hösten 2016 dömdes han till 7 års fängelse.

– Det är ett av de bästa polisarbeten jag någonsin sett, säger utredaren och granskaren Eva Eklöf.

En av hennes arbetsuppgifter är att granska dokumenterade övergrepp på barn från de hårddiskar som beslagtas. Hundratusentals bilder och filmer med våldtäkter och övergrepp på barn.

– Det sliter på kroppen något fruktansvärt. Naturligtvis på själen också. Att stirra in i de här skärmarna hela dagarna är slitsamt, säger hon.

Foto: Tomas Oneborg

Barnpornografibrott är i dag i brottsbalken ett brott mot allmän ordning och inte ett sexualbrott. Det innebär ofta att anmälningarna blir svåra att prioritera jämte brott mot person. Att justitieminister Morgan Johansson efter SvD och Aftonbladets granskning öppnat för en lagändring välkomnas.

– Lagen som den ser ut i dag är för billig. Och så länge man inte lagför de här personerna så kan de fortsätta jobba på förskolor, skolor och i idrottsklubbar. Men om de döms så syns det i alla fall i belastningsregistret att de har ett sexuellt intresse för barn, säger Eva Eklöf.

Annons
Annons

Hon visar hur ett vanligt fall kan se ut. Oftast börjar det med att Polisen har ett IP-nummer som använts när en övergreppsfil laddats ned, eller när en ”groomare” har varit i kontakt med ett barn. Polisen skickar en förfrågan till internetleverantörerna där man efterfrågar vem som använde IP-numret vid tillfället som nedladdningen ägde rum, eller vid tillfället då ”groomaren” hade kontakt med barnet, och leverantören svarar med ett namn och adress.

Men för att allt ska gå vägen krävs ett samarbete mellan Polisen och de privata internetleverantörerna. En EU-dom från i höstas har grusat detta samarbete ordentligt.

Svenska internetleverantörer har fram tills årsskiftet varit tvingade att lagra all information om sina kunder i sex månader, utifall att myndigheterna vill begära ut information. Det här ansåg EU-domstolen stred mot integriteten och grundläggande mänskliga rättigheter och nu behöver internetleverantörerna inte lagra eller lämna ut några uppgifter.

Domen är fortsättningen på ett stort gräl mellan internetoperatörerna och lagstiftarna. Och om situationen inte får en lösning skadar det Polisens utredningsarbete enorm, och många fler barn kommer att komma till skada, säger Carin Götblad.

– Ungefär 50 procent av ärendena vi utreder börjar med ett IP-nummer. Det är synnerligen oroande om vi inte kan spåra dem.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons