Annons

Peter Alestig:Krävs revolution för att världen ska hålla klimatavtalet

Greta Thunberg och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres möttes i helgen.
Greta Thunberg och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres möttes i helgen. Foto: Eduardo Munoz Alvarez/AP

Löften om klimatförbättringar kommer att hagla från FN:s högkvarter i New York på måndagen. Problemet är att det inte räcker. Det krävs en revolution – teknisk och samhällelig – för att världen ska hålla vad den lovat i Parisavtalet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Det blir alltmer uppenbart att något håller på att hända. Jag syftar inte bara på själva klimatet, som den senaste femårsperioden har varit varmare än någonsin uppmätts. Jag syftar också på det som hänt i FN-skrapan – och utanför den – de senaste dagarna. Det enorma engagemang som visas i klimatfrågan just nu är häpnadsväckande.

Och ”häpnadsväckande” kallas också FN:s generalsekreterare Antonio Guterres krav på världsledarna inför måndagens klimatmöte. Instruktionerna var glasklara: Ge oss inte storslagna ord. Ge oss handling. Annars har ni inte här att göra.

Det liknar inte någonting som en FN-ledare har gjort tidigare, enligt vördnadsfulla röster inifrån organisationen, även om det enda generalsekreteraren egentligen gör är att säga åt världens länder att hålla vad de lovade i Paris 2015. Och de länder som bygger ny kolkraft – som USA, Japan, Australien och Sydafrika – har nog ärligt talat inte på ett Climate Action Summit att göra.

Men medan FN-mötet kanske är revolutionerande på sitt sätt, och rösterna utanför är starkare än någonsin, innebär det dessvärre inte att en revolution pågår inom klimatomställningen. Tvärtom. Enligt de senaste uppskattningarna går vi mot över tre graders uppvärmning det här seklet, förutsatt att världens länder följer sina egna nationella klimatmål.

Annons
Annons

Och det är ett stort ”om” i den meningen. Ta Sverige som exempel: Klimatpolitiska rådet, som utvärderar regeringens samlade klimatpolitik, slår fast att vi måste dubblera tempot på omställningen i transportsektorn för att nå målen om nollutsläpp till 2045. Och då rankas Sverige ändå som världsledande i klimatomställningen, enligt Climate Change Performance Index. Sverige är bäst i klassen – men vad gör det, när hela klassen får underkänt?

Om världen ska nå nivån ”godkänt” av framtida generationer krävs alltså att vi ökar tempot dramatiskt. Enligt en rapport som släpptes på söndagen behöver ambitionerna globalt femfaldigas för att vi ska nå 1,5-gradersmålet. Även om vi sänker ambitionerna till att begränsa uppvärmningen till två grader till 2100 – med allt vad det innebär enligt IPCC, med bland annat döda korallrev och vattenbrist i stora delar av världen – behöver vi trefaldiga ambitionerna. Redan vid den nivån kan vi också sätta igång oåterkalleliga tröskeleffekter som gör att uppvärmningen fortsätter av sig själv, enligt en uppmärksammad rapport från Stockholm Resilience Center förra året.

För att sammanfatta: FN-mötet kommer inte att vara lösningen på klimatkrisen. Det bästa man kan hoppas på är i stället att det är ett startskott för fortsatta ambitionshöjningar. Nästa år, 2020, ska världens länder officiellt uppdatera sina nationella klimatlöften enligt Paris-avtalet. Då är det upp till bevis på riktigt. Och om klimatopinionen fortsätter utvecklas i samma riktning som nu, kommer det bli allt svårare för världens ledare att inte hålla vad de lovat. Då kanske det finns hopp om att vi når målen i Parisavtalet – även om det börjar bli riktigt bråttom.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons