Annons

Jesper Sundén:Krig i kriget – huvudvärk för saudiska kronprinsen

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman tog initiativ till den saudiledda koalitionens intåg i konflikten i Jemen 2015. Insatsen har inte varit framgångsrik.
Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman tog initiativ till den saudiledda koalitionens intåg i konflikten i Jemen 2015. Insatsen har inte varit framgångsrik. Foto: Amr Nabil/AP

Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman har drabbats av ett nytt bakslag. 2015 förde han sitt land in i kriget för att återinsätta Jemens störtade regering. Nu har regeringen tvingats fly landet.

Under strecket
Publicerad

Soldater från det sydjemenitiska Södra övergångsrådet firar efter att ha intagit presidentpalatset i hamnstaden Aden. Nu har den jemenitiska regeringen inget säte i Jemen.

Foto: AP Bild 1 av 2

Fram till 1990 var Jemen uppdelat i två stater: Nord- respektive Sydjemen. Sedan de gick samman har sydjemeniterna känt sig marginaliserade. Karta: Alexander Rauscher

Bild 2 av 2

Många är härskarna som i historien har ångrat att de gått i krig mot Jemen. ”Turkarnas grav” kallades det efter att Osmanska riket förgäves försökte kuva landet under 1500- och 1600-talen. I modern tid har det kallats ”Egyptens Vietnam” efter att över 10 000 egyptiska soldater dödades där 1962–67.

Nu hotar samma öde att drabba Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman. Det var han som i mars 2015 drog igång det saudiskledda kriget mot huthirebellerna, som tagit makten i Jemen. Då var han ännu inte kronprins – utan enbart försvarsminister.

Den saudiskledda koalitionen hade två mål. Det första var att återinstallera den FN-erkända regeringen, som störtats av huthierna och drivits iväg från huvudstaden Sanaa. Det andra var att sätta stopp för det växande inflytandet från shiamuslimska Iran, som har kopplingar till de shiitiska huthirebellerna.

Nu har fyra och ett halvt år gått och de båda målen framstår som lika avlägsna som när kriget startade. Inte minst sedan regeringen i förra veckan förlorade kontrollen över Jemens näst största stad Aden, där den huserat sedan 2015.

Annons
Annons

Soldater från det sydjemenitiska Södra övergångsrådet firar efter att ha intagit presidentpalatset i hamnstaden Aden. Nu har den jemenitiska regeringen inget säte i Jemen.

Foto: AP Bild 1 av 1

Jemens FN-erkända regering har ingen bas i Jemen längre.

Det skedde paradoxalt nog genom att styrkor som stridit för regeringssidan gick till attack mot presidentpalatset i Aden. Efter flera dagars strider tog styrkorna över både det och tre intilliggande militärbaser.

Jemens inrikesminister, transportministern och ett antal höga tjänstmän tvingades fly i ett jetplan till Saudiarabien, där större delen av den jemenitiska regeringen och presidenten sedan flera år har befinner sig.

Soldater från det sydjemenitiska Södra övergångsrådet firar efter att ha intagit presidentpalatset i hamnstaden Aden. Nu har den jemenitiska regeringen inget säte i Jemen.
Soldater från det sydjemenitiska Södra övergångsrådet firar efter att ha intagit presidentpalatset i hamnstaden Aden. Nu har den jemenitiska regeringen inget säte i Jemen. Foto: AP

I och med detta har Jemens FN-erkända regering ingen bas i Jemen längre, vilket innebär att dess redan ifrågasatta legitimitet försvagas ännu mer.

Soldaterna som intagit presidentpalatset i Aden tillhör det sydjemenitiska Södra övergångsrådet. De har tränats och finansierats av Saudiarabiens koalitionspartner Förenade arabemiraten och tillhörde några av regeringssidans mest effektiva marktrupper.

Samtidigt har Södra övergångsrådet, liksom många andra sydjemeniter, länge varit kritiska mot Jemens regering. De anser sig marginaliserade och har inte fått delta i fredsförhandlingarna. Dessutom anklagar de regeringen för korruption och för kopplingar till Muslimska brödraskapet.

Det försätter saudierna i en olustig sits.

I bakgrunden spökar den gamla konflikten mellan norra och södra Jemen, som fram till 1990 var två egna stater. Södra övergångsrådet strävar efter att göra Sydjemen självständigt igen om sydjemeniternas intressen inte tas bättre till vara.

Annons
Annons

Fram till 1990 var Jemen uppdelat i två stater: Nord- respektive Sydjemen. Sedan de gick samman har sydjemeniterna känt sig marginaliserade. Karta: Alexander Rauscher

Bild 1 av 1

Saudiarabien har hotat med bombräder om presidentpalatset inte återlämnas, men än så länge håller sydjemeniterna stånd. Att den saudiskstödda regeringen hamnat i konflikt med det emiratiskstödda Södra övergångrådet har väckt frågan om de båda gulfstaternas nära relation är på väg att spricka. Något som förnekades efter ett möte mellan de båda ländernas ledare i Mecka i måndags.

Men klart är att Saudiarabien och Förenade arabemiraten har olika intressen i Jemen – och kanske även olika syn på hur hotet från Iran ska hanteras. Nyligen meddelade Förenade arabemiraten att landet drar tillbaka flertalet av sina styrkor från Jemen.

Fram till 1990 var Jemen uppdelat i två stater: Nord- respektive Sydjemen. Sedan de gick samman har sydjemeniterna känt sig marginaliserade. Karta: Alexander Rauscher
Fram till 1990 var Jemen uppdelat i två stater: Nord- respektive Sydjemen. Sedan de gick samman har sydjemeniterna känt sig marginaliserade. Karta: Alexander Rauscher

Det försätter saudierna i en olustig sits. Om de inte kunde besegra huthiernas rebellarmé tillsammans med Förenade arabemiraten är det osannolikt att de ska kunna göra det på egen hand. Det blir också svårare att dra sig ur kriget utan att det ska framstå som ett nederlag.

För Jemens hårt prövade folk är frågan nu om kriget blir ännu värre.

Eftersom kriget i Jemen också har setts som en kamp mellan de sunnitiska gulfländerna och USA – som bistått med militär hjälp – och det shiitiska Iran ger det en föraning om vad som kan vänta vid en större direkt konflikt. Att USA och dess allierade är överlägsna när det gäller konventionella militära medel är ingen garanti för utgången.

På sistone har Förenade arabemiraten även inlett en mjukare linje mot Iran. Man har vägrat att peka ut Iran som skyldigt till attackerna mot oljetankrar i Persiska viken och i slutet av juli besökte två emiratiska delegationer Iran för att bland annat diskutera samarbete om maritim säkerhet.

Det är dåliga nyheter för USA och president Donald Trump, som försöker få ihop en enad front för att pressa Iran till eftergifter på olika sätt.

För Jemens hårt prövade folk är frågan nu om kriget blir ännu värre – med ett inbördeskrig inom inbördeskriget – eller om det rent av öppnar för nya fredsförhandlingar om en politisk lösning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons