Annons

”Krig mot terrorism får inte hindra nödhjälp”

Pieter-Jan van Eggermont. Till höger: En bild från svälten i Somalia 2011, där FN beräknar att försenad hjälp ledde till 260000 dödsfall.
Pieter-Jan van Eggermont. Till höger: En bild från svälten i Somalia 2011, där FN beräknar att försenad hjälp ledde till 260000 dödsfall. Foto: Pressbild, Ali Bashi/AP

Den humanitära rätten måste värnas. Sjuka och skadade har rätt till vård oavsett vilken roll de har spelat i konfliktområden. Detta får inte åsidosättas i kriget mot terrorism, skriver Pieter-Jan van Eggermont, Läkare utan gränser.

Under strecket
Publicerad

DEBATT | HUMANITÄRT ARBETE

I dag, 19 augusti, infaller den internationella dagen för humanitärt arbete. I en tid med rekordhöga humanitära behov och där människor i kriser och konflikter världen över inte alltid får den hjälp de behöver, är det väsentligt att påminna om den humanitära rättens betydelse.

Den humanitära rätten är ett viktigt verktyg i Läkare utan gränsers medicinska humanitära arbete. Det är den som ger oss tillgång till konfliktområden i syfte att vårda skadade och sjuka civila och stridande, och ge sjukvårdspersonal skydd i väpnade konflikter.

De senaste åren har det blivit allt tydligare att åtgärder för att förhindra terrorism har en negativ påverkan på hjälporganisationers möjlighet att agera snabbt och effektivt utifrån de humanitära principerna.

Exemplen är många. 2011 drabbades Afrikas horn av den värsta torkan på flera decennier. Somalia drabbades hårdast – för första gången på 30 år betecknade FN situationen i två områden i södra Somalia som svält, den allvarligaste graderingen av undernäring.

Trots att donationerna till humanitärt bistånd strömmade in nådde hjälpen inte fram i lika stor utsträckning i Somalia som i grannländerna. De hårt drabbade områdena utanför storstäderna i kontrollerades nämligen av terrorklassade Al Shabaab och humanitär hjälp till dessa områden hindrades starkt av det strikta regelverket mot terrorfinansiering. De humanitära organisationernas rädsla att bryta mot regelverket fördröjde hjälpinsatsen i tio månader, något som FN beräknar kan ha bidragit till 260 000 dödsfall.

Annons
Annons

Detta är bara ett av många exempel på hur försök att stoppa terrorism kan påverka humanitärt bistånd negativt. Varken terrorism eller lagar och regler för att hindra terrorlistade grupper från att skaffa resurser är nya fenomen. 9/11 har ibland beskrivits som ett paradigmskifte, vilket ledde till att stora delar av världssamfundet, inklusive FN och EU, ökade fokus på att på olika sätt bekämpa organisationer som terrorklassats.

Som humanitär organisation jobbar Läkare utan gränser regelbundet i områden som styrs av grupper som är terrorklassade av vissa länder, men som i bland anses vara legitima förhandlingsparter i fredsprocesser av andra. I en rad kontexter som Afghanistan, Mali, Jemen eller Syrien har sjukhus attackerats, hjälparbetare arresterats och hjälpinsatser hindrats. Inte sällan finns terrorism med i retoriken från de olika parterna i dessa konflikter, både i form av anklagelser eller i lagstiftning och regelverk, både nationellt eller av de internationella koalitioner som är involverade med militär eller humanitär respons.

En av de första officiella kommentarerna från det afghanska inrikesdepartementet efter bombningen av vårt sjukhus i Kunduz 2015 var att ”alla terrorister har dödats, men även läkare finns bland offren”. Retoriken är talande för kriser som Afghanistan, där Nato och FN-styrkor i samarbete med den nationella regeringen är indragna i en suddig sammanblandning av överlappande uppdrag med fokus på både fredsskapande och terrorismbekämpning.

I en rad länder där vi jobbar har kriget mot terrorism fått en allt viktigare plats i riktlinjer och militärens och polisens uppdrag. Som humanitär organisation har vi ett tydligt mandat att luta oss mot, men det är i ständig förhandling. I mars antog FN:s säkerhetsråd resolution 2462, som bland annat ska motverka finansiering av terrororganisationer. Läkare utan gränser var en av organisationerna som under förhandlingarna påtalade behovet av att värna utrymmet för en principbaserad humanitär respons. Det betyder inte att vi som organisation på något sätt banaliserar ländernas legitima försök att ta itu med terrorn. Den utgör ett rejält hot både i länderna vi arbetar i, men även i allra högsta grad i Europa i form av flera genomförda och förhindrade terrorattentat.

I dag, när vi hedrar humanitära hjälparbetare som dagligen riskerar sina liv för att hjälpa de mest utsatta i världen, är det viktigare än någonsin att påminna om den humanitära rättens grunder. Den ger humanitära organisationer tillgång till konfliktområden i syfte att vårda skadade och sjuka civila och stridande, som så fort de kliver över tröskeln till våra sjukhus blir patienter. Oavsett om man utanför sjukhusets väggar kallas för soldat, rebell eller terrorist av någon. Det har varit vår moraliska kompass som har hjälpt oss att rädda liv i krig och konflikt i över 40 år och ska även fortsätta göra det så länge behoven finns.

Pieter-Jan van Eggermont
humanitär rådgivare, Läkare utan gränser

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons