Krigskirurgen Andreas Wladis har arbetat i miljonstaden Goma, dit ebolaviruset nu nått.
Krigskirurgen Andreas Wladis har arbetat i miljonstaden Goma, dit ebolaviruset nu nått. Foto: Tomas Oneborg, Jerome Delay/AP/TT

Krigskirurg: ”Då kan det spinna utom kontroll”

Dödshot och brända kliniker skrämmer bort hjälpen som ska stoppa ebolaviruset. Sjukdomen har nått miljonstaden Goma där svenske krigskirurgen Andreas Wladis arbetat. Han varnar för inferno om man tappar kontrollen.

Uppdaterad
Publicerad

GENÈVE Sedan augusti 2018 har över 2 000 människor i östra Kongo-Kinshasa infekterats med ebola, och drygt 1600 människor har dött av det aggressiva viruset. Den fruktade sjukdomen har nu nått miljonstaden Goma – två personer har hittills dött. Där försöker hjälparbetare frenetiskt stoppa spridningen av den fasanfulla blödarfebern.

Svenske krigskirurgen Andreas Wladis, 54, har under två år jobbat i katastrofzoner för Internationella Röda Kors-kommittén (ICRC) och är numera professor i katastrofmedicin. Han varnar i en SvD-intervju för ett ebolainferno som kan förvärras av att hjälparbetare drivs på flykt av attacker.

– Goma är en stad med minst en miljon invånare. Alla bävar för att ebola ska rota sig där. Då kan situationen spinna helt utom kontroll med spridning vidare i landet och till grannländerna Rwanda och Uganda.

Detta är det värsta ebolautbrott som någonsin drabbat Kongo-Kinshasa, och det näst värsta i världen sedan krisen i Västafrika 2014–2015 då 11 300 människor dog i dödsviruset.

– Krisen blir ännu allvarligare av att den aktuella typen av ebola har mycket hög dödlighet. Enligt WHO dör 67 procent av dem som diagnostiserats med sjukdomen. Ungefär 30 procent av de smittade är barn under 15 år, säger Wladis som jobbat i krisens Goma.

Situationen blir extra svårhanterlig och allvarlig i Norra Kivu, där epidemin började.

Om sjukdomen flammar upp på okontrollerat sätt stängs sannolikt gränserna mot Rwanda och Uganda, med följd att det blir stor brist på matvaror och andra förnödenheter för lokalbefolkningen. Faran är också att hjälpinsatserna mot ebola blir mer ”militariserade”, varnar Andreas Wladis. Då riskerar även attackerna mot hjälparbetare att skjuta i höjden.

Annons
1/2

Ett barn vaccineras mot ebola i Beni, Kongo-Kinshasa.

Foto: Jerome Delay/AP/TT
2/2

Utbrottet är det värsta som någonsin drabbat Kongo-Kinshasa.

Foto: Jerome Delay/AP/TT

Dödshot, stenkastning, knivattacker, nedbrända kliniker och sönderslagna bilar har blivit obehaglig vardag för hundratals hjälparbetare i Kongo-Kinshasa under året som gått, konstaterar han. Hjälparbetare har flytt för sina liv. I april mördades en läkare som jobbade för Världshälsoorganisationen, i maj dödades en annan i staden Vusahiro och i juli mördades två andra sjukvårdare.

– Situationen blir extra svårhanterlig och allvarlig i Norra Kivu, där epidemin började, av att några eller flera krigsherrar troligen ligger bakom attackerna.

Angreppen mot hjälparbetarna kan få ödesdigra konsekvenser. Sedan mars, när attackerna tog fart, har ebolainfektionerna exploderat i Kongo-Kinshasa. Från ungefär 25 nya fall i veckan till över 120 nya fall per vecka.

– Aggressionerna påverkar hjälparbetet genom att man i flera omgångar varit tvungen att dra sig ur byar och stänga kliniker. Det försenar diagnostik, behandling och effektiv smittspårning. Andra aktörer blir mer försiktiga och drar sig för att sätta upp kliniker i områden där sjukvårdspersonal drabbats.

Annons
1/2

Andreas Wladis har under två år jobbat i katastrofzoner för Internationella Röda Kors-kommittén.

Foto: Tomas Oneborg
2/2

Ebolaviruset har nått miljonstaden Goma.

Foto: Tomas Oneborg

Vad ligger bakom attackerna? Runt om i Kongo-Kinshasa kokar konspirationsteorierna, enligt Harvardforskaren Rachel Sweet som studerat meddelanden på WhatsApp, lokala radioinslag och flygblad som sprids om ebola. Ett rykte som spridits i månader är att ebola är ett enda stort lurendrejeri, påhittat av regeringen för att få mer internationell hjälp, enligt Sweet.

Ett annat rykte är att ebola är en verklig sjukdom, men att det är regeringen och internationella hjälparbetare som avsiktligt infekterar lokalbefolkningen. Det har till och med florerat påståenden som att ”ebolabekämparna dumpar ebolavirus i våra latriner”. Vissa hävdar också att traditionella helare – som ser inkomsterna sina när internationella hjälpbidrag strömmar in till professionella läkare – motsätter sig hjälparbetarna.

1/2

Attackerna har blivit en obehaglig vardag för hundratals hjälparbetare i Kongo-Kinshasa under året som gått, konstaterar Wladis.

Foto: Jerome Delay/AP/TT
2/2

Soldater patrullerar gatorna i Beni.

Foto: Jerome Delay/AP/TT

Det kan också finnas militära och politiska motiv bakom attackerna i en region där komplicerade strider mellan hundratalet beväpnade grupper pågår sedan 25 år. Kidnappningar och uppblossande våld sker regelbundet. Även lokala ekonomiska motiv kan ligga bakom attackerna. Kriminella nätverk är inblandade i handel med timmer och mineraler i regionen – och de ogillar inflödet av hjälparbetare och internationellt bistånd som stör deras ljusskygga verksamheter. För dem är det goda nyheter om hjälparbetarna drivs på flykten.

Annons

Andreas Wladis ger en annan förklaring. Han menar att man måste försöka se situationen ut lokalbefolkningens synvinkel för att förstå.

– De flesta saknar utbildning och vederhäftig information i ett område som sedan ett par decennier drabbats av återkommande attacker av olika miliser, och nästan aldrig fått hjälp mot svåra infektionssjukdomar som malaria, tuberkulos, lunginflammation, diarrésjukdomar och masksjukdomar. Dessutom pågår nu en epidemi av mässling och polio.

1/2

”Krisen blir ännu allvarligare av att den aktuella typen av ebola har mycket hög dödlighet”, säger Andreas Wladis.

Foto: Jerome Delay/AP/TT
2/2

Enligt WHO dör 67 procent av dem som diagnostiserats med sjukdomen.

Foto: Jerome Delay/AP/TT

Som en blixt från klar himmel kommer så karavaner med västerlänningar i stora Landcruisers. Klädda i ”rymddräkter” plockar de upp misstänkt sjuka som sedan aldrig kommer hem igen.

Hjälpinsatserna syftar till att skydda de vita.

– Nu kommer plötsligt vita män och kvinnor vårdslöst körande i stora vita bilar in i byarna. De tar med sig sjuka, bränner deras kläder med bensin och byborna får sedan höra att deras anhöriga dött. De lägger ihop ett och ett och konstaterar att de vita kommit för att döda deras bror eller mamma.

Många undrar också varför vågen med generösa hjälparbetare kommer nu. ”Varför kommer ni nu, för ebola, varför kom ni inte för malaria och tuberkulos?”

Annons

– Många undrar varför denna sjukdom är så oerhört viktig, och drar slutsatsen att den vita världen är livrädd för ebola. Hjälpinsatserna syftar till att skydda de vita. De finns ett korn av sanning i detta. Inte en bråkdel lika mycket pengar satsas på att bekämpa de stora sjukdomarna.

Krigskirurgen Andreas Wladis.
Krigskirurgen Andreas Wladis. Foto: Tomas Oneborg

Världshälsoorganisationen är nu självkritisk och inser att man hanterat situationen illa, säger Wladis.

– Man försöker bättra sig, men det är senkommet. Enda sättet att få kontroll är att engagera lokalbefolkningen och bli accepterade av dem. Det är en grundläggande princip för ICRC när vi går in i konflikter. Politiker, militära företrädare, präster och affärsmän måste engageras, hur illa man än tycker om deras värv och hur omoraliska de än verkar vara.

– Om de välsignar vår sjukvårdsinsats ökar möjligheten att folk litar på att hjälpen är ärligt menad.

En ljuspunkt i ebolamörkret är dock att de flesta sjukvårdsarbetare i regionen i dag är vaccinerade, framhåller Andreas Wladis. Det medför en enorm fördel jämfört med situationen i Västafrika 2014–2015, då hundratals sjukvårdsarbetare dukade under efter att själva smittats av ebola. Över 160 000 personer har hittills vaccinerats – både personal och personer i riskzoner.

Fast problemet är att detta effektiva vaccin håller på att ta slut – samtidigt som smittan sprids vidare och världen håller andan för en ebolaepidemi som kan få episka proportioner.

Efter reklamen visas:
Det här är ebola – den dödliga blödarfebern

Ett barn vaccineras mot ebola i Beni, Kongo-Kinshasa.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 1 av 9

Utbrottet är det värsta som någonsin drabbat Kongo-Kinshasa.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 2 av 9

Andreas Wladis har under två år jobbat i katastrofzoner för Internationella Röda Kors-kommittén.

Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 9

Ebolaviruset har nått miljonstaden Goma.

Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 9

Attackerna har blivit en obehaglig vardag för hundratals hjälparbetare i Kongo-Kinshasa under året som gått, konstaterar Wladis.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 5 av 9

Soldater patrullerar gatorna i Beni.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 6 av 9

”Krisen blir ännu allvarligare av att den aktuella typen av ebola har mycket hög dödlighet”, säger Andreas Wladis.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 7 av 9

Enligt WHO dör 67 procent av dem som diagnostiserats med sjukdomen.

Foto: Jerome Delay/AP/TT Bild 8 av 9

Krigskirurgen Andreas Wladis.

Foto: Tomas Oneborg Bild 9 av 9