Annons

Bård BreivikKrigsmålad inför mötet med döden

Bård Breivik, installationsvy på Konstakademien.
Bård Breivik, installationsvy på Konstakademien. Foto: Sune Nordgren

Bård Breivik var en av Norges mest kända konstnärer. I den stora retrospektiva utställningen på Konstakademien gör en svit fotoporträtt särskilt starkt intryck. Som för att bjuda döden motstånd lät sig den svårt cancersjuke Breivik krigsmålas som en indian.

Under strecket
Publicerad

Bård Breivik

Genre
Utställning
Var
Konstakademien, Fredsgatan 12

TOM 29 september

Bård Breivik (1948–2016) diagnosticerades med cancer 2014. Två år senare hade han nästan hunnit slutföra sitt sista konstprojekt: en svit fotografiska självporträtt där han – som en symbolisk motståndshandling – hade låtit sig krigsmålas som en nordamerikansk indian. De sista porträtten där ansiktet skulle smörjas in med lera hann dock aldrig utföras innan cancern tog Breiviks liv 2016.

Med vetskapen om att det är sin egen död som den då 67-åriga norska konstnären ser i vitögat blir det en stark porträttsvit, visad för första gången och hängd med stor precision i en av Konstakademiens stora salar. Det går inte att undgå Breiviks omväxlande allvarliga, anklagande, trötta och slutna blick från alla väggar.

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.
Bård Breivik, ur serien ”War paint”. Foto: Anders Bergesen

Det lika högstämda som dekorativa allvaret – som inte utesluter ett mått av lekfullhet – präglar även de andra salarnas nästan rituellt uppradade objekt på väggar och golv. Särskilt mittensalen har något musealt över sig, som vore det objekt snarare än skulpturer, arkeologiska artefakter från en tid och en kultur som både känns forntida och framtida, bekant och främmande.

Annons

Det är ingen långsökt tanke: Breivik sökte kunskap om och inspiration från kulturer som levde i samklang med naturen och både studerade och tillämpade gamla hantverkstraditioner.

Breivik var ingen direkt berättande konstnär, hans verk i alla möjliga material var mer att se som abstraherade former, ofta baserade på något vagt igenkännligt: ett båtskrov, några åror, kärl och behållare. Det är i det antydda han var som bäst. När han i det sena verket ”Digital safari” har skulpterat fram skojigt exotiska djur i blankpolerat rostfritt stål blir konsten banal.

Själv minns jag Bård Breivik från början av 80-talet. Det var då som Sune Nordgren gav ut boken ”Fiber” på det egna förlaget Kalejdoskop. En fin avlång bok ägnad Breiviks arbete på Jordans borstfabrik i Oslo, med texter av konstnären om sitt arbete och med fantastiska fotografier av Jim Bengston.

Breivik fick tillgång till den nedlagda fabriken med allt material och alla redskap under fyra månader och skapade mystiskt lekfulla konstobjekt som kändes helt nya, tangerande såväl konceptkonst som minimalism och folkkonst. Sedda i backspegeln förebådar konstverken, skapade i trä och fiber, det närmande mellan konst och hantverk som nu blivit norm. Breivik konstaterar i boken att det var intentionerna, inte föremålen i sig, som skiljde det han hade skapat från det företaget Jordan tillverkat.

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.
Bård Breivik, ur serien ”War paint”. Foto: Anders Bergesen

Sune Nordgren står också bakom den retrospektiva utställningen på Konstakademien, i somras visad på Landskrona konsthall. Han har förstås tagit med några av verken som Brevik skapade på borstfabriken – jag hade gärna återsett fler – men också senare verk som inte har fått lika stor spridning.

Nordgren har även inkluderat en hel del från Breiviks mest omfattande projekt, ”Partitur för ett längre samtal” som även visades på Artipelag 2017. Långsmala objekt i olika material och former, folkloristiskt jordnära och utomjordiska blanka om vartannat, fast med samma mått: ”en och tjugo, perfekt för att frakta i baksätet på en taxi”, enligt Breivik själv.

Bård Breivik var – på gott och ont – en perfektionist. Formspråket och hantverket är perfekt balanserat och superdekorativt, men ibland designat och kallt i sitt uttryck. Det gäller främst de senare verken där det konceptuella anslaget blir mindre påtagligt och verken ibland blivit mer material än konst.

När jag vandrar runt i Konstakademiens klassiska salar – med mycket genomtänkt och vackert arrangerade konstverk – antecknar jag några konstnärsnamn som dyker upp som referenser: Sivert Lindblom, Lars Englund, Walter de Maria. Samtliga tillhörande en äldre generation än Brevik och alla med egna distinkta konstnärliga uttryck. Men det är något med verkens finish och utvidgandet av skulpturbegreppet mot arkitektur, ornamentik och klassiska hantverkstraditioner som förenar.

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.
Bård Breivik, ur serien ”War paint”. Foto: Anders Bergesen
Annons
Annons

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.

Foto: Anders Bergesen Bild 1 av 3

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.

Foto: Anders Bergesen Bild 2 av 3

Bård Breivik, ur serien ”War paint”.

Foto: Anders Bergesen Bild 3 av 3
Annons
Annons
Annons