Annons

Karl Sigfrid:Kriminella som sitter inne kan inte begå sprängdåd

Polisen har utlyst en särskild nationell händelse och ska mobilisera mot de gängkriminella.
Polisen har utlyst en särskild nationell händelse och ska mobilisera mot de gängkriminella. Foto: Johan Nilsson/TT

Om hårda straff är avskräckande kan diskuteras, men det är ett faktum att den som sitter inlåst inte samtidigt kan råna butiker eller placera ut sprängladdningar.

Under strecket
Publicerad

Det är tragiskt, säger den ansvarige ministern Mikael Damberg om att kriminella i Malmö har tillåtits breda ut sig och terrorisera staden under en längre tid. Tillåtits av vem?, är den logiska följdfrågan. För det är Damberg och hans regering som har tittat på medan våldet eskalerat och sprängdåden blivit fler.

Efter de senaste händelserna i Malmö, som kulminerade med att en femtonåring sköts ihjäl vid en pizzeria, har polisen utlyst en nationell särskild händelse. Resurser mobiliseras. Men precis som företrädare för polisregion Syd sade under gårdagens presskonferens finns det inga snabba lösningar på långsiktiga problem. Invånare i Malmö, och i resten av landet, kan inte hoppas på att en särskild insats ska ge en trygg gatumiljö.

Det långsiktiga problemet är att allt för många lågutbildade unga män saknar förutsättningar att lyckas på arbetsmarknaden. Hellre än att arbeta till en blygsam lön eller leva på ersättningar väljer de den väg till snabba pengar som står öppen – en kriminell karriär. De gör, korrekt eller felaktigt, bedömningen att brott lönar sig.

Annons
Annons

Politikens uppgift är att göra brottslighet till ett olönsamt karriärsval. Det har politiken uppenbart misslyckats med, och priset betalas av vanliga medborgare. Gatorna upplevs som otrygga och sprängdåd riskerar att drabba vem som helst som råkar bo eller promenera på fel plats.

Och medan polisen börjar använda nya verktyg för att hitta och lagföra brottslingar utvecklar även de kriminella sina metoder för att undgå att åka fast. Den tekniska utvecklingen kan utnyttjas både av den som avslöjar och av den som inte vill bli avslöjad. Vem som får störst draghjälp av tekniska innovationer framöver vet vi inte.

Bara 20 procent av morden i gängmiljö klaras upp, jämfört med 90 procent för andra mord (SVT 16/9). Arbetet för att öka andelen uppklarade brott ligger till stor del utanför de politiska beslutsfattarnas kontroll. Vad som däremot kan styras genom politiska beslut är hur vi hanterar dem som trots allt lagförs.

De yrkeskriminella är en relativt liten grupp som ofta återfaller i brott när de släpps ut. Enligt Brottsförebyggande rådet återfaller 93 procent av dem som har nio eller fler tidigare belastningar i brott. I Kriminalvårdens statistik är det tydligt att brott kopplade till yrkesmässig kriminalitet, som rån och stöld, tenderar att följas av nya brott efter att straffet avtjänats. För den här kategorin är skärpta straff en väsentlig del av lösningen.

”Hårdare straff” kritiseras ofta för att vara verkningslöst, men kritiken missar målet. Det väsentliga är inte att straffet är ”hårt” utan att det är långvarigt. Den som sitter frihetsberövad kan inte råna butiker och placera ut bomber intill bostadskvarter. Ju längre tid den dömde hålls inspärrad desto längre tid är omgivningen trygg. Risken för att den intagne fångas upp i kriminella nätverk torde vara irrelevant för den som redan är gängkriminell.

En stor utmaning är att en tredjedel av Sveriges fängelser är överfulla, och en fängelseplats kostar omkring 3 500 kronor per dygn. Vill vi se fler långa fängelsestraff utan att kostnaderna skenar måste vi se över hur vi kan minska dygnskostnaden per intagen.

Det stora projektet är att se till att de som bor i Sverige har relevant utbildning, men vi kommer aldrig att fullt ut bli av med drivkraften att tjäna pengar genom brottslig verksamhet. Därför behövs en strategi för att hålla fler inlåsta.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons