Annons

Stefan Fölster:Krispaket bör inte dras som kaniner ur hatten

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson (L), finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström (C) lanserar stödpaket.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson (L), finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström (C) lanserar stödpaket. Foto: Jessica Gow/TT

Angela Merkel behandlar folk som vuxna, och därför litar de på henne. Sverige borde ta efter ledarskapet i Tyskland.

Under strecket
Publicerad

Sveriges regeringar har de senaste tre decennierna gjort sig kända för yrvaken krishantering. 90-talskrisen, Estonia, sjukskrivningsvågen, tsunamin, skogsbränder och flyktingvågen har föregåtts av svag krisberedskap, rentav förnekelse.

När det inte längre går att blunda kan svenska regeringar dock på kort tid avlossa åtgärdskanonader, ompröva allt, och ibland genomföra stora reformer. Tack vare dessa sporadiska utbrott av handlingskraft har Sverige räddat skinnet, men inte förtroendet för landets styrning.

En jämförelse med Tyskland är värdefull. Där är systemet med korttidspermitteringar sedan länge infört. Sveriges regering sölade med det fram tills i går då det drogs ur hatten tillsammans med tillåtelse att dröja något med skatteinbetalningar och bidrag till arbetsgivares sjuklöneansvar.

Sverige lät sina myndigheter spekulera om att ”peaken snart är nådd” och Löfven yppade fraser som ”Vi kommer inte att lämna svenska löntagare i sticket”.

Angela Merkel höll i stället tal där hon förklarade att två tredjedelar av befolkningen sannolikt smittas och beskrev sedan öppet och faktamässigt de uppoffringar som var och en måste bidra med och som regeringen planerar. Hon behandlar folk som vuxna, och därför litar de på henne.

Annons
Annons

I stället för att överraska gav den tyska ekonomiministern Peter Altmaier vägledning bestående av tre steg: Det första steget genomförs nu och har likheter med gårdagens svenska paket. Det andra steget, vid behov, består av utvidgade krediter utan övre gräns riktade till företag som oförskyllt drabbas. Det tredje består av ett storskaligt tillväxtpaket.

Utblicken framåt bygger förtroende. Den innehåller också en avgörande pusselbit som än så länge saknas i Sverige. I denna kris är det nämligen ett urval av företag som riskerar undergång även med regeringens breda åtgärder, bland annat i transportbranschen. Kärnan i coronahanteringen är ju just att folk inte ska resa.

Många av dessa företag är nödvändiga i samhället framöver, och de kan inte anklagas för lättvindigt beteende. Man kan därför inte dra en parallell till tidigare bankkriser där en svensk position var att aktieägare måste bära hundhuvudet för bankers slarviga utlåning.

Den tyska trestegsplanen förutskickar redan nu verktyg för att hålla företag vid liv som är livskraftiga framåt och oförskyllt råkat ut naturkatastrofen.

Det borde Sverige också göra, inte minst för att undvika en allmän kreditåtstramning som uppstår när långivare räds ökad konkursrisk bland kundföretag.

Även det tredje tyska steget borde Sverige skyndsamt flagga för. Under kriser finns faktiskt företagare och investerare som ruvar på nya projekt. De behövs nu mer än någonsin.

Här är tre förslag: Tidigarelägg januariavtalets tio punkter för bättre entreprenörskap. Inför stora, möjligen tillfälliga, lättnader för bostadsbyggande. Balansera statens kapitalinjektioner till krisande företag med en tydlig plan för att minska ägandet i statliga bolag efter krisen.

STEFAN FÖLSTER är chef för Better Future Economics och docent i nationalekonomi.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons