X
Annons
X

Larmet: Alla nya arbetsföra måste jobba i välfärden

I samtliga Sveriges 21 landsting är det brist på vårdpersonal. Resultatet blir tiotusentals uppskjutna behandlingar, långa väntetider på akutmottagningarna och att vårdköerna växer.

Fram till 2026 måste sjukvården locka till sig nästan 120 000 nya medarbetare, enligt en prognos.

Läs mer om Krisen i sjukvården
.
. Foto: Tomas Oneborg

En av valets hetaste frågor är sjukvården – och bristen på personal pekas ut som roten till den rad av problem landstingen brottas med.

Det allt svårare bemanningsläget gör exempelvis att 10-20 procent av sjukhusens samtliga vårdplatser är stängda. Det leder till försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för vårdskador, visar svensk forskning.

Ingen som vet med säkerhet hur omfattande dagens personalbrist är. Det rapporteras inte till SKL, Socialstyrelsen eller SCB.

Annons
X

SvD har ringt runt till en rad landsting och fått en bild som grovt räknat visar en brist på tiotusentals läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal.

– Vi har ett stort behov av personal och det gäller inom alla professioner, är ett vanligt svar, i det här fallet från region Västernorrland.

Specialistsjuksköterskor är det största bristyrket, och värst drabbar det psykiatri, operation, narkos, intensivvård, röntgen, förlossning och distriktssköterskemottagningar. Ofta räcker det med att några få anställda på nyckelpositioner saknas för att en hel avdelning måste stänga eller operationer ställas in.

På läkarsidan är det störst brist på allmänläkare och psykiatriker. Men medan läkarna blivit 38 procent fler sedan 2000 har antalet vidareutbildade sjuksköterskor per capita sjunkit rejält under samma tid. Där ligger nu Sverige lägst bland de nordiska länderna.

Vårdförbundet uppskattar att det behövs 45 000 nya sjuksköterskor för att Sverige ska komma upp i samma nivå som övriga nordiska länder. På senare år har också antalet utbildningsplatser ökat, men det tar flera år innan de nya förmågorna är på plats i vården.

Bristen på arbetskraft kommer att vara så stor inom hela välfärdsområdet att samtliga nya arbetsföra som kommer ut på arbetsmarknaden inte räcker till för att klara behoven.

Flykten från dåliga arbetsvillkor och låga löner har pågått i många år men fenomenet personalbrist är verkligen inte nytt. Den har alltid funnits – och redan på 1960-talet kunde SvD rapportera om en ”långvarig sjuksköterskebrist som bara ser ut att bli värre och värre”.

SKL har i flera rapporter slagit fast att bristen på arbetskraft kommer att vara så stor inom hela välfärdsområdet att alla nya arbetsföra som kommer ut på arbetsmarknaden inte räcker till för att klara behoven. Om man inte hittar nya sätt att organisera arbetet.

Enligt den senaste rekryteringsrapporten behövs uppskattningsvis 508 000 nya medarbetare till välfärdssektorn fram till och med 2026. Det bygger på samma personaltäthet som idag och att inga förändringar görs i arbetssätt och organisation. Dessutom ingår att man måste ersätta drygt 300 000 anställda som snart går i pension.

Om välfärdstjänsterna fortsätter öka med en procent mer än befolkningen måste man locka till sig ytterligare 70 000 medarbetare.

Om man bryter upp siffrorna – och bara tittar på hälso- och sjukvården – behövs 41 600 fler anställda för att klara en åldrande befolkning fram till 2026. Mest eftertraktade är undersköterskor, sjuksköterskor, barnmorskor och läkare.

Ska man också räkna med alla kommande pensionsavgångar behövs ytterligare 76 800 anställda. Totalt alltså 118 000 nya medarbetare på mindre än tio år.

Caroline Olsson, är sektionschef på avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. Hon pekar på att sjukvården har en stor utmaning framför sig.

– Med tanke på demografin med en åldrande befolkning som har växande vårdbehov blir det väldigt svårt att möta efterfrågan på nya medarbetare. När man dessutom måste kompensera för alla pensionsavgångar är sjukvården kanske det välfärdsområde som får svårast att klara personalförsörjningen.

Om man inte hittar nya och smartare arbetssätt, tillägger hon:

– Man måste utnyttja digitaliseringen mer, samarbeta mer, se över yrkesroller och satsa ännu mer på kompetensutveckling och utbildning.

Rekryteringsbehov hälso- och sjukvård

Vårdform Antal anställda 2016 Ökat behov av anställda 2026
Alla landsting/regioner/privatvård 292 000 + 118 000
Primärvård 38 000 +14 800
Psykiatrisk vård 27 000 +11 400
Somatisk vård 130 000 +51 600
Tandvård 17 000 +7 900
Övrig hälso- och sjukvård 22 000 +9 100
Övrigt 58 000 +23 000
Källa:SKL
Annons
X

Läs även

Annons
X
Annons
X

.

Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X