Efter reklamen visas:
krispaketen.mp4

Så försöker de rädda Sverige: ”Fantasisiffror”

Nu berättar beslutsfattarna om den största räddningsinsatsen i modern tid. Om förhandlingar som pågått långt in på natten och ett närmast unikt samförstånd. ”Extremt lite partipolitik”, säger Centerpartiets Emil Källström.

Uppdaterad
Publicerad

Hon visste att hon var historisk, finansminister Magdalena Andersson, när hon stegade in till presskonferensen på Valborg.

Fyra Sverige-flaggor blänkte på fyra kavajslag. Alla hade bytt ut sina parti-pins: socialdemokraten Magdalena Andersson, miljöpartisten Per Bolund, centerpartisten Emil Källström och liberalen Mats Persson.

Det handlade om stöd till företag som tappat omsättning i mars och april.

Ingen annan finansminister hade lagt fram så stora räddningspaket så snabbt i modern tid, på totalt 750 miljarder kronor inklusive alla stöd och garantier.

– Det har snart gått tre månader sedan regeringen klassade covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom. Sedan dess har vi tillsammans lagt fram krisåtgärder i en historiskt stor omfattning, sa Magdalena Andersson på pressträffen.

Per Bolund stod på järnvägsstationen i Linköping fredagen den 31 januari när han såg nyhetsflashen – Sverige hade fått sitt första fall av covid-19. Därtill i grannstaden Jönköping.

– Det kändes nära, säger finansmarknadsministern i dag till SvD.

Han blev kallad till ett extrainsatt regeringssammanträde på lördagseftermiddagen för att införa den nya sjukdomen i smittskyddslagen och fick avbryta resan i Östergötland.

Då började regeringens krishantering. Snart gällde den ekonomin.

Magdalena Andersson är känd för att hålla hårt i statens pengar. Nu var situationen den omvända – pengar skulle fullkomligen ösas ut.
Magdalena Andersson är känd för att hålla hårt i statens pengar. Nu var situationen den omvända – pengar skulle fullkomligen ösas ut. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

Magdalena Andersson förstod gradvis att det kunde bli stora effekter på ekonomin. Hon hajade bland annat till redan när Kina isolerade Wuhan den 23 januari. Och när Italien en månad senare spärrade av nordliga byar.

På väggen utanför hennes rum – som hon själv brukar hävda är stökigt – hänger inramade fotografier av tidigare finansministrar. Här kan hon känna historiens vingslag.

Snart skulle hon bli unik. Ingen av de andra hade presenterat paket på så många miljarder för att rädda en ekonomi i fritt fall. Hon blev spindeln i skyddsnätet där på Jakobsgatan 24 i Stockholm, på ”Finansen”, som de säger internt om Finansdepartementet.

– Eftersom jag har det yttersta ansvaret är det naturligt att jag tar den rollen, säger Magdalena Andersson några dagar efter Valborgspaketet.

Ändå är Magdalena Andersson känd för en motsatt inställning till statens pengar – att hålla hårt i dem. Hon präglades under Göran Perssons regeringstid då Socialdemokraterna sanerade Sveriges finanser som krisen skjutit i sank i början av 1990-talet.

Annons

Nu var situationen den omvända. Nu skulle pengar fullkomligen ösas ut.

Men hon kunde inte göra något själv, bojad av att sitta i en minoritetsregering som hon var. En regering vars stöd byggde på ett skört budgetsamarbete över blockgränsen.

Mats Persson insåg att coronapandemin kunde få allvarliga effekter på ekonomin.
Mats Persson insåg att coronapandemin kunde få allvarliga effekter på ekonomin. Foto: Emma-Sofia Olsson

När stockholmarna packade upp väskorna efter sportlovet i Alperna den 1 mars blev Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson orolig.

Doktorn i ekonomisk historia läste internationell press och insåg att coronapandemin kunde få allvarliga effekter på ekonomin.

– I början var det väldigt få som förstod hur allvarligt det var. Jag ringde runt till lite folk och de var ganska trevande, säger han.

En dryg vecka senare tog Mats Persson kontakt med Magdalena Andersson.

– Det behöver ske grejer, vi har idéer om vad som ska göras, gärna fort, var vårt budskap, säger han nu.

Annons

Magdalena Andersson, Per Bolund, Mats Persson och Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström började prata ihop sig.

Tisdagen den 10 mars höjde Folkhälsomyndigheten risknivån till den högsta – ”mycket hög risk” för samhällsspridning.

– Då var vi långt framme med första krispaketet, säger Magdalena Andersson.

Redan dagen därpå presenterade Andersson, Bolund, Källström och Persson paket nummer ett. Här fanns en delvis borttagen karensdag vid sjukdom och beskedet att staten skulle stå för kommunernas och regionernas extra kostnader för virusepidemin.

Partier inom oppositionen, M, SD, V och KD, hade redan lagt liknande förslag och uppslutningen var därför total.

Krisen var annorlunda än alla andra kriser. De tidigare hade berott på fastighetskrasch, oljeprischock, banker. Men det här var en hälsokris som hindrade människor från att konsumera och skar sönder många branscher samtidigt.

– Det fanns inga åtgärder i verktygslådan som vi bara kunde damma av, säger Mats Persson.

Enligt traditionell svensk krispolitik räddar inte staten företag – de som går i konkurs går i konkurs. I stället är det utökad a-kassa och omskolning som gäller.

Annons

Men nu ansåg svenska politiker att det inte gick att låta hundratusentals småföretag gå under. Det här handlade inte om en strukturomvandling utan om att överbrygga en tillfällig, om än djup, kris.

Fyrklövern (Källström, Bolund, Andersson och Persson) spann skyddsnät efter skyddsnät i Gripenströmska rummet.
Fyrklövern (Källström, Bolund, Andersson och Persson) spann skyddsnät efter skyddsnät i Gripenströmska rummet. Foto: Emma-Sofia Olsson

Gång på gång samlades Andersson, Bolund, Källström och Persson i det Gripenstedtska rummet, döpt efter 1800-talsliberalen med förnamnen Johan August. En finansminister som startade Sveriges frihandelstradition och räddade Skånes Enskilda Bank i bankkrisen 1857.

”Själsdödande” kallar Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson Emil Källström det fönsterlösa, intetsägande rummet.

Här spann fyrklövern skyddsnät efter skyddsnät. Magdalena Andersson, Per Bolund, Mats Persson och Emil Källström satt timme efter timme i rummets dåliga luft, vissa gånger långt in på natten.

Annons

Godisskålen som ibland dök upp försökte flera av dem undvika.

– Det är nästan lite chicken race om vem som äter minst godis. Man får dricka kaffe och vatten och tänka på fosterlandet, säger Emil Källström, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson i dag.

Men Magdalena Andersson tog för sig.

– Jag äter mest godis i rummet, säger hon.

Ingen av dem hade trott att de skulle ägna våren åt detta. När Emil Källström hade dragit det första paketet för Centerpartiets riksdagsgrupp sa en av hans partikamrater att åtgärderna kunde hamna uppåt 100 miljarder.

– Jag tänkte att det var att ta i. Det lät som fantasisiffror, men det tog bara några veckor innan vi hade sprängt vallen med råge, säger civilekonomen Emil Källström.

Andersson, Bolund, Persson och Källström träffades nästan varje dag och då de inte möttes rent fysiskt hade de kontakt via telefon och sms.

De blev alltmer sammanflätade och på presskonferenserna fick inte bara upplänningen Andersson och stockholmaren Bolund stå vid podiet utan även skåningen Persson och ångermanlänningen Källström.

Annons

– Det är ett otroligt bra, och konstruktivt, samarbete, säger Magdalena Andersson och tillägger att partierna har kommit närmare varandra.

Emil Källström uttrycker det så här:

– Det är extremt lite partipolitik.

När Per Bolund var med i SVT:s Agenda söndagen den 15 mars bytte han för första gången ut sin MP-pin mot en Sverige-flagga.

– Det här har fört partierna närmare varandra, säger Per Bolund i dag.

Ingen av dem vill dock spekulera om ett framtida regeringssamarbete.

Jakob Forssmed (KD) hade kriserfarenhet, han var statssekreterare i alliansregeringen under finanskrisen.
Jakob Forssmed (KD) hade kriserfarenhet, han var statssekreterare i alliansregeringen under finanskrisen. Foto: Owe Nilsson /TT

Torsdagskvällen den 12 mars letade Jakob Forssmed efter ett eluttag på södra station i Örebro. KD:s ekonomisk-politiska talesperson hade ständigt blivit avbruten medan han besökt staden.

Jakob Forssmed hade kriserfarenhet, han var statssekreterare i alliansregeringen under finanskrisen. Nu hade han på allvar förstått att den ekonomiska krisen kunde fördjupas mycket kraftigt. När han hade kopplat in datorn formulerade han sina tankar.

Annons

Snart började Magdalena Andersson ringa oppositionen och informera om regeringens nästa paket. Jakob Forssmed tog samtalen i gillestugan hemma i Sollentuna.

Även hos Ulla Andersson (V) och Elisabeth Svantesson (M) ringde mobilerna.

– Så fort krisen drog i gång bestämde vi oss för att bidra till det som behövde göras, säger Elisabeth Svantesson.

Hennes egen ekonomigrupp – Jesper Ahlgren, Johan Paccamonti och Maria Mikkonen – började skriva ihop förslag.

Svantesson och Forssmed blev till och med ibland också uppdaterade uppe på finansdepartementet.

Den enda som inte blev informerad var SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt.

– Det som stör mig är inte att finansministern inte ringer mig utan att hon i flera intervjuer har sagt att regeringen samarbetar med oppositionen. Hon kan inte säga att hon ska involvera oppositionen och sedan inte göra det, det funkar liksom inte, säger han till SvD i dag.

Magdalena Andersson säger att Socialdemokraterna är vana vid att samarbeta med övriga riksdagspartier i olika frågor, men inte med SD.

Annons

– Vi har inte samarbetet med SD på det sättet. Jag har informerat i Riksdagens finansutskott flera gånger och då har alla partier kunnat ställa frågor, säger hon.

Finansutskottets sammanträde den 30 mars.
Finansutskottets sammanträde den 30 mars. Foto: Anders Löwdin/Riksdagen

En morgon veckan efter stockholmarnas sportlov cyklade Mikael Åsell från Lidingö de 16 kilometrarna till jobbet. Finansutskottets kanslichef tyckte att han tänkte bra när han trampade på.

”Attans, det här kan bli riktigt eländigt, den här smittkrisen kan orsaka stora ekonomiska problem”, funderade han.

Så fort han kom fram till datorn mejlade han avdelningschefen. Snart fick han jobba 63 dagar i sträck.

Det var nämligen finansutskottets 17 ledamöter som skulle gå igenom, ha synpunkter på, eventuellt ändra och sedan klubba regeringens krispaket.

I vanliga fall är motionstiden två veckor, nu kortades den ibland till en enda dag. I vanliga fall möts utskottet på tisdagar och torsdagar, nu blev det betydligt oftare och ibland sent.

Annons

Gång på gång samlades de runt det långa smala ovala bordet under de fyrkantiga takfönstren i EU-nämndens lokaler, på nionde våningen i det gamla riksdagshuset.

De var här dels för att bordet var så stort att de kunde hålla avstånd, dels för att det gick att koppla upp sig via telefon. Men de som var med på telefon hade inte rösträtt, så många var på plats.

En dag ville Jakob Forssmed bryta ut reformen att företag kan få tillbaka redan inbetalda skatter för att klubba den en vecka tidigare, den 30 mars, än planerat.

– Finansdepartementet och Skatteverket sa att det var omöjligt, säger Jakob Forssmed i dag.

Men kristdemokraten fick stöd från hela utskottet, även från oväntat håll.

– Det är inte ofta jag står och berömmer Jakob Forssmed från talarstolen, det kanske aldrig har hänt tidigare, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson till SvD.

Ulla Andersson blev förvånad att Vänsterpartiet fick igenom att inga utdelningar till aktieägarna ska tillåtas om bolag ska få korttidspermitteringsstöd.
Ulla Andersson blev förvånad att Vänsterpartiet fick igenom att inga utdelningar till aktieägarna ska tillåtas om bolag ska få korttidspermitteringsstöd. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Det nya läget gav upphov till oväntade konstellationer och annorlunda prioriteringar.

– Jag blev förvånad när vi fick igenom att inga utdelningar till ägarna ska tillåtas om man tar emot korttidspermitteringsstödet, säger Ulla Andersson.

Finansutskottet ändrade även flera andra av regeringens förslag, bland annat blev det generösare korttidspermitteringar, en breddning av stödet till familjeföretag till att gälla familjemedlemmar och att stödet skulle omfatta bemanningsföretag och konsultföretag.

Även fyrklövern Andersson, Bolund, Persson och Källström modifierade förslag som de tidigare hade presenterat

– Jag tror inte att det finns någon som inte har tvingats ändra sig eller skifta fokus under processen, säger Emil Källström.

Det var något som gnagde Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under skidhelgen i Furunäsdalen.
Det var något som gnagde Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under skidhelgen i Furunäsdalen. Foto: Veronica Johansson
Annons

Solstrålarna studsade mot den bländvita djupa snön när Erik Thedéen åkte längdskidor i Funäsdalen helgen 7–9 mars. Men det var något som gnagde.

Finansinspektionens generaldirektör diskuterade med sina skidande vänner och insåg att den humanitära krisen kunde växa och bli något mycket större för ekonomin.

Snart började de finansiella marknaderna skaka. Och onsdagen den 11 mars – samma dag som regeringen lade sitt första ekonomiska krispaket – kallade Per Bolund till det första extra mötet någonsin i stabilitetsrådets sexåriga historia.

Ordförande Bolund ledde mötet via telefon. Övriga huvudpersoner var Erik Thedéen, rikbankschefen Stefan Ingves och riksgäldsdirektören Hans Lindblad. De tre myndighetscheferna gjorde sig redo att agera.

– Vi har suttit i snart sex år på möten och lärt känna varandra väl. Då är det lättare att samordna sig i ett skarpt läge, säger Per Bolund.

De diskuterade vad det här var för typ av chock, en utbudschock som tog bort produktion och en efterfrågechock för att folk inte handlade, inte reste, inte bodde på hotell. Det här var en ny sorts kris som handlade om att övervintra och rädda jobb.

Annons

För Stefan Ingves och Hans Lindblad var det den tredje krisen de hanterade: krisen i början av 1990-talet, finanskrisen 2008–2009 och nu coronakrisen.

– Jag och Stefan brukar skämta om att det hamnar hos oss till slut, för det är bara vi som har pengar. Han kan trycka dem, jag måste låna dem, säger Hans Lindblad, som alltså är chef för statens ”bank”.

Dagen därpå, torsdagen den 12 mars, rasade Stockholmsbörsen 11 procent, det största fallet på en dag i modern tid. Fredagen den 13 mars slog myndighetscheferna unisont till.

Stefan Ingves meddelade att Riksbanken skulle låna ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna.

Hans Lindblad räknade upp en hel radda med verktyg som Riksgälden hade för att trygga ekonomin.

Erik Thedéen sa att Finansinspektionen sänkte bankernas så kallade kontracykliska kapitalbuffert från 2,5 procent till noll procent, vilket frigjorde 45 miljarder hos bankerna.

– Alla de beslut jag tidigare har varit med om att fatta om att höja den kontracykliska bufferten har Bankföreningen (bankernas intresseorganisation, reds anm) varit emot. Men nu är alla överens om att det är bra att vi hade den, säger Erik Thedéen.

Annons

Snart kom de med ytterligare åtgärder. Bland annat köpte Riksbanken betydligt fler värdepapper än vanligt, Finansinspektionen tillät att svenskar slutade amortera på bolånen medan Riksgälden verkställde riksdagens beslut om flygpaket och företagsakut.

Den som tog i överlägset mest var alltså Stefan Ingves på den oberoende Riksbanken. Han hade tidigt fått orosignaler.

När han var i New York den 18 februari fick han frågor om vad han trodde om coronakrisen och efter sportlovet blev vice riksbankschef Martin Flodén, som hade åkt skidor i Italien, sjuk i covid-19.

Men inte förrän den här veckan förstod Stefan Ingves på riktigt att det var på väg att bli en stor kris. Då tog han till storsläggan.

I sitt tal den 4 april sa han:

– Jag har arbetat med många ekonomiska kriser, däribland tre stora i Sverige. Men jag har aldrig tidigare upplevt ett så snabbt förlopp och att det har fattats så många beslut på så kort tid.

Krishanteraren Magdalena Andersson pratade om ”historiska insatser” den 24 april.
Krishanteraren Magdalena Andersson pratade om ”historiska insatser” den 24 april. Foto: Jessica Gow/TT
Annons

I stram gråmelerad dräkt, framför tre stora blågula flaggor och med texten ”regeringen” på det genomskinliga podiet stod hon solo, Magdalena Andersson.

Denna fredag den 24 april berättade krishanteraren om hur regeringens paket hade lyckats. Hon pratade om ”historiska insatser”.

När det gällde korttidspermitteringarna hade fler än 220 000 personer fått stöd och nästan 12 miljarder betalats ut. Knappt 20 000 företag hade fått anstånd med skatten för nästan 35 miljarder. Exportkreditnämnden hade tagit emot 36 ansökningar för totalt 135 miljarder.

Samtidigt noterade marknadsaktörer att det gick si och så med myndigheternas stöd. Till företagsakuten hade 78 banker ansökt, 54 var redan anslutna.

Beträffande Riksbankens största åtgärd, de 500 miljarderna, hade bankerna dittills bara velat låna 150 miljarder.

Pressträffen på Valborgsmässoafton. Fyrklövern hade spunnit ihop ännu ett skyddsnät, det sjunde.
Pressträffen på Valborgsmässoafton. Fyrklövern hade spunnit ihop ännu ett skyddsnät, det sjunde. Foto: Emma-Sofia Olsson
Annons

På Valborg stod alltså hela fyrklövern åter där vid ett långt vitt bord, med föredömligt socialt avstånd emellan sig.

De fyra hade spunnit ihop ännu ett skyddsnät, det sjunde. Inom en vecka, på torsdagen den 7 maj, skulle de även presentera ett åttonde.

Totalt handlade det från politikernas sida dittills om garantier för 230 miljarder, anstånd med skatter och liknande för 335 miljarder och beräknade kostnader för staten med 185 miljarder. Totalt 750 miljarder.

Det kan jämföras med att statsbudgeten brukar ligga på runt 1 000 miljarder per år.

Därtill kom 1 400 miljarder från Riksbanken. Totalt alltså mer än 2 000 miljarder kronor.

När det gällde Valborgspaketet var det efterlängtat från företagshåll. Regeringen hade fått kritik för att inte ha kommit med direktstöd till företag tidigare.

I stället för att enbart lyfta av kostnader för företagen skulle de nu få bidrag för att de tappat omsättning i mars och april.

Men Magdalena Andersson ser det inte som något skifte, utan påpekar att regeringen vid det laget redan hade lyft av en mängd kostnader för företagen.

– Däremot är det en viktig balans att inte bara direkt lyfta av kostnader utan att jobba med olika former av krediter. Fördelen med lån är att skattebetalarna får tillbaka dem i en uppgång, säger hon.

Emil Källström uttrycker det så här:

– Precis som med smittspridningen får vi i efterhand se vilka åtgärder som var väl avvägda, vilka som var för små och vilka som eventuellt var för stora. Vi får jämföra med andra länder. Ingen sitter med facit.

I vilket fall blir Magdalena Andersson historisk, påpekar Per Bolund:

– Det finns inte någon finansminister i modern tid som har gjort något som kommer i närheten av de här reformerna.

Fyrklövern har fått lägga fram många räddningspaket under coronakrisens gång.
Fyrklövern har fått lägga fram många räddningspaket under coronakrisens gång. Foto: Emma-Sofia Olsson

Magdalena Andersson är känd för att hålla hårt i statens pengar. Nu var situationen den omvända – pengar skulle fullkomligen ösas ut.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Mats Persson insåg att coronapandemin kunde få allvarliga effekter på ekonomin.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fyrklövern (Källström, Bolund, Andersson och Persson) spann skyddsnät efter skyddsnät i Gripenströmska rummet.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Jakob Forssmed (KD) hade kriserfarenhet, han var statssekreterare i alliansregeringen under finanskrisen.

Foto: Owe Nilsson /TT

Finansutskottets sammanträde den 30 mars.

Foto: Anders Löwdin/Riksdagen

Ulla Andersson blev förvånad att Vänsterpartiet fick igenom att inga utdelningar till aktieägarna ska tillåtas om bolag ska få korttidspermitteringsstöd.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Det var något som gnagde Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen under skidhelgen i Furunäsdalen.

Foto: Veronica Johansson

Krishanteraren Magdalena Andersson pratade om ”historiska insatser” den 24 april.

Foto: Jessica Gow/TT

Pressträffen på Valborgsmässoafton. Fyrklövern hade spunnit ihop ännu ett skyddsnät, det sjunde.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Fyrklövern har fått lägga fram många räddningspaket under coronakrisens gång.

Foto: Emma-Sofia Olsson