X
Annons
X

Kritik mot begreppet IS-resenär: ”Leder fel”

Frågan om vad individer som rest och anslutit sig till terrororganisationen IS bör – och inte bör – kallas väcker diskussion, inte minst när det gäller nyhetsmedier. SvD låter fyra experter ge sin syn på begreppen.

Foto: Polaris Bild 1 av 2

Krister Thelin.

Foto: Pontus Lundahl/TT Bild 2 av 2

Del 1 av 4

Toppjurist: ”Förtjänar kallas terrorister”

undefined
Foto: Polaris

Krister Thelin är borgerlig debattör och före detta domare, bland annat vid Jugoslavientribunalen mellan 2003 och 2008. Han är en av dem som öppet varit kritisk mot att nyhetsmedier ibland använder uttrycket ”IS-resenär”.

– Min utgångspunkt är att IS är en terroristklassad organisation. Sverige, FN och EU:s medlemsländer betraktar det som en terroristorganisation. Därför finns det inget annat att kalla dessa personer, än just terrorister.

Krister Thelin.
Krister Thelin. Foto: Pontus Lundahl/TT

Till exempel IS-resenär?

– Om man talar om dem som soldater och krigare eller ännu värre, resenärer, så fjärmar man sig från den beteckning som terroriststämplingen utgör. Är man med i eller anhängare av en terroriststämplad organisation så är man per definition själv en terrorist.

Ibland är det enda man vet att en person rest till ett IS-kontrollerat område, och inget om vad personen faktiskt gjort på plats?

– Om man åker ned, oavsett vad man gör där, så är man likväl en del av en terroristorganisation. Därmed förtjänar man ingen annan benämning än just terrorist.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Foto: Polaris Bild 1 av 1

Del 2 av 4

Analytiker: ”Olämpligt att säga IS-krigare”

undefined
Foto: Polaris

Debatten kring begreppen är infekterad, säger Filip Ahlin som är analytiker vid Försvarshögskolan.

– Det är så infekterat när det gäller diskussionen kring hur man ska benämna de här personerna. Vi vet inte heller alltid vad personerna har gjort där nere, om de har utfört terrordåd exempelvis. Däremot har de ju anslutit sig till en terrororganisation. Därför kan man kalla dem för terrorister enligt mig, säger Filip Ahlin.

Vad använder du själv för uttryck?

– Det jag själv använder är ”personer som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak”. Sedan förstår jag att det i en nyhetsrubrik kan bli lite för långt.

Tycker du det är olämpligt att använda uttrycket ”IS-resenär”?

– Det är inte olämpligt men det är olyckligt, då det leder tankarna fel. Däremot är det olämpligt att säga IS-krigare eftersom man då höjer dem på ett sätt de inte förtjänar, och det är delvis ett hån mot personer som fallit offer för deras terror, säger Filip Ahlin.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman (PO).

Foto: PO Bild 1 av 1

Del 3 av 4

PO: ”Kan tolkas som att man är turist”

Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman (PO).
Ola Sigvardsson, Allmänhetens pressombudsman (PO). Foto: PO

Ola Sigvardsson är Allmänhetens pressombudsman (PO) och företräder individer om de skulle känna sig kränkta eller utpekade av en tidning. Det viktigaste är att undvika laddade ord som riskerar att flytta fokus, menar han.

– Vad man kan säga rent pressetiskt är ju att man ska sträva efter beteckningar som har låg känslomässig laddning, men som samtidigt ger en så korrekt beskrivning som möjligt, säger han och fortsätter:

– ”IS-resenär” har en relativt svag laddning, men kan samtidigt tolkas som att man är en turist. Att det finns en nedtonande del i det hela, och det är ju också ett ställningstagande, att tona ned vad det rör sig om för personer och vad de gjort.

– Å andra sidan är ju ”terrorist” ett mycket starkt värdeladdat ord. Det verkar ju som att en hel del av dem som har gett sig i lag med IS måste betraktas som terrorister med tanke på organisationen utan tvekan är en terrororganisation. Samtidigt vet vi inte exakt vad var och en kan ha gjort.

Så att använda ett begrepp utan stark laddning men som är sant? Såsom?

– Om jag skulle söka ett uttryck som har en något lägre laddning och ger en så korrekt beskrivning som möjligt så skulle jag välja ”misstänkt terrorist”. Att försöka undvika de allra starkast laddade begreppen för de kan ofta skymma vad det handlar om i stället för att vara tydliggörande. Sedan bör man hitta ett begrepp som är så sanningsenligt som möjligt.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Stenlejonen på Drottninggatan där terrordådet ägde rum 7 april 2017.

Foto: Claudio Bresciani/TT Bild 1 av 1

Del 4 av 4

Expert: ”Viktigast vad vi faktiskt gör”

Stenlejonen på Drottninggatan där terrordådet ägde rum 7 april 2017.
Stenlejonen på Drottninggatan där terrordådet ägde rum 7 april 2017. Foto: Claudio Bresciani/TT

Christina Kiernan är samordnare mot våldsbejakande extremism i Stockholm stad. Hon menar att det viktigaste är vad Sverige faktiskt gör rent praktiskt för att motverka våldsbejakande extremism snarare än vilket begrepp man använder.

– Jag kan tycka, med tanke på hur Frankrike hanterar personer som rest till Syrien och återvänt, IS-resenärer eller kalla dem vad du vill. Där sätter man alla vuxna i fängelse och fosterhemsplacerar alla barn och utreder dem, säger hon och fortsätter:

– Det handlar lite mer om vad vi faktiskt gör med individerna när de kommer tillbaka. Det spelar inte så stor roll vad vi kallar dem, terrorister eller resenärer, om vi sedan inte utreder dem för brott när de kommer hem.

Men kan inte begreppen få betydelse för hur man pratar kring och ser på det här?

– Det kan det säkert göra. Men inom staden har vi inte haft några diskussioner kring det här. Vårt uppdrag i de här frågorna utgår från socialtjänstlagen som reglerar förutsättningar för stöd utifrån andra parametrar. Det är för rättsväsendet som det här blir viktigt, säger hon.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X