Annons

Hexagon blankas av Wall Street-höjdare

Den plötsliga häktningen av Hexagons vd Ola Rollén har ökat fokus på bolaget. Flera analytiker som SvD Näringsliv pratat med är skeptiska till Hexagons sätt att bokföra kostnader och förvandla reserver till vinster. Vilseledande, menar analytiker.

Under strecket
Publicerad

Hexagons vd Ola Rollén, som den norska finanspolisen misstänker för insiderhandel.

Foto: Annika af Klercker

Hexagons vd Ola Rollén, som den norska finanspolisen misstänker för insiderhandel.

Foto: Annika af Klercker
Hexagons vd Ola Rollén, som den norska finanspolisen misstänker för insiderhandel.
Hexagons vd Ola Rollén, som den norska finanspolisen misstänker för insiderhandel. Foto: Annika af Klercker

Utskällda journalister och analytiker. Det finns flera historier om hur Hexagon och bolagets vd Ola Rollén markerat att man inte uppskattar kritik. Efter att norsk domstol häktat Ola Rollén, misstänkt för insiderhandel, har de kritiska frågorna om Hexagon – som på torsdagen håller kapitalmarknadsdag i London – återigen blivit aktuella.

Marc Cohodes, välkänd investerare på Wall Street, är starkt skeptisk till Hexagon och har därför blankat aktien, det vill säga spekulerat i ett börsfall. Men kritiska frågor är alltså inte populära och Rollén har blockat honom på Twitter.

– När jag först tittade på Hexagon kunde jag inte förstå vad det var för verksamhet. Strukturen var för komplicerad. Vanligtvis när något är så komplext är saker fel, säger Marc Cohodes till SvD.

Annons
Annons

Han är inte ensam om sin skepsis. SvD Näringslivs genomgång av flera analyser från bland annat Carnegie, ABG, SEB och amerikanska Pacific Square visar att ett par olika områden i Hexagons redovisning skapar huvudbry hos analytikerna.

Ett sådant område är Hexagons redovisning av kostnader, som inte är lätt att följa. Kostnader som hör till den dagliga verksamheten ska redovisas i resultaträkningen, medan kostnader relaterade till utveckling eller längre projekt kan skjutas på framtiden i balansräkningen.

Sedan finanskrisen har Hexagon skjutit upp allt mer av sina kostnader och bokfört det som en investering i balansräkningen.

1/6
2/6
3/6
4/6
5/6
6/6

Carnegie har vid ett par tillfällen lyft fram problemen i sina analyser. Man konstaterar att den höga andelen av uppskjutna kostnader i balansräkningen till sist måste leda till högre avskrivningar i resultaträkningen.

Det går dock trögt. Under åren har Hexagon fortsatt att samla mer kostnader i sin balansräkning än vad bolaget tar i avskrivningar. Det medför att Hexagon nu har nästan 5 miljarder kronor i kostnader samlade i balansräkningen.

– Man skulle kunna tycka att med så mycket forsknings- och utvecklingskostnader borde bolaget växa mer än de 2 procent man redovisar. Just nu känns inte värderingen i balans med tillväxten, påpekar en analytiker som SvD har talat med.

Den som inte följer bolaget på nära håll kan få intryck av att Hexagons lönsamhet är betydligt bättre än andra bolag, som redovisar enligt mer traditionella metoder.

Analytiker pekar på att Hexagon inte är ensamma om sin kostnadspolicy. Saab, Getinge och Ericsson är andra bolag som gillar att skjuta upp kostnader i balansräkningen men i de flesta fall skriver bolagen av mer än Hexagon.

Annons
Annons

Det finns även kritik mot Hexagons redovisning av intäkter.

– Det är ett tveksamt beteende. Man skönmålar sina rapporter och vilseleder investerare, anser en analytiker som vill vara anonym.

Hexagon är otydligt både till marknaden och när SvD frågar om redovisningen.

Ett exempel är bolagets oväntade vinstlyft i slutet på 2015 efter en plötslig intäkt. Pengarna som redovisades under ’övriga intäkter’ i reslutaträkningen väckte frågor bland analytiker. När ABG:s analytiker på det efterföljande konferenssamtalet frågade Ola Rollén om intäktslyftet, uppgav Rollén att de utgjordes av valutaeffekter och hyresintäkter. Men i årsredovisningen för 2015 står något helt annat. Hyresintäkter bidrog enbart med knappt 20 miljoner för hela 2015 och valuta hade tvärtom en negativ påverkan på nära 60 miljoner kronor.

Återföringar av just tidigare gjorda avsättningar bidrog däremot med nära 200 miljoner kronor till ”Övriga intäkter och kostnader”.

När SvD frågar Hexagon om var pengarna kommer ifrån upprepar bolaget att Ola Rolléns förklaring är den korrekta. Trots att bolagets årsredovisning säger något annat.

– Ja det stämmer, valuta var majoriteten i fjärde kvartalet, säger Maria Luthström, ansvarig för investerarrelationer på Hexagon.

Maria Luthström uppger till SvD att man inte känner till någon kritik mot Hexagons redovisning. Inte heller att det finns kritik mot knapphändig information om bolagets verksamhet.

Peter Malmqvist, chefsanalytiker på Remium, uttrycker dock oro över att Hexagon inte är tydligare med var vinsterna kommer ifrån.

– Är man inte tydlig med vad det är i samband med att man redovisar sina rapporter är det allvarligt eftersom det ger en vilseledande bild av hur verksamheten utvecklar sig, säger han.

Redovisningen är dock enligt gällande standard, påpekar Peter Malmqvist.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons