Annons

Kritik mot Stockholm: Ny stadsdel – men utan skola

När Stockholm växer får stadens invånare tränga ihop sig. Framväxten av Hagastaden betyder att Vasa Real byggs ut för att ta emot 430 nya elever.

– Dubbelt så många barn ska samsas på en halv skolgård. Man förstör något som är bra, säger Enis Pupulek, Vasastanbo som är mycket kritisk till byggplanerna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Enis Pupulek som är motståndare till planerna på utbyggnaderna av skolan Vasa Real.

Foto: Lars Pehrson

Även att hundraåriga gamla träd kommer att fällas i samband med byggandet är något som Enis Pupulek är motståndare till.

Foto: Lars Pehrson

Enis Pupulek som är motståndare till planerna på utbyggnaderna av skolan Vasa Real.

Foto: Lars Pehrson
Enis Pupulek som är motståndare till planerna på utbyggnaderna av skolan Vasa Real.
Enis Pupulek som är motståndare till planerna på utbyggnaderna av skolan Vasa Real. Foto: Lars Pehrson

Stockholmspolitikerna har satt bostadsbyggandet i främsta rummet. Fram till 2030 ska 140 000 bostäder byggas och kommunen ska rymma flera hundra tusen nya invånare.

Folk har nog inte fattat hur illa det blir.

SvD har tidigare berättat om byggplanerna, både innanför och utanför tullarna, som gör att Vasastaden växer samman med Solna genom nya Hagastaden. På en relativt liten yta ska 6 000 bostäder och 50 000 arbetsplatser rymmas.

Det höga bostadsbyggandet i stan innebär att prognoserna för antalet skolelever skjuter i höjden. I ett tjänsteutlåtande från Utbildningsförvaltningen konstateras att bara bostäderna i Hagastaden innebär att elevantalet väntas växa med drygt 900 elever, och ombyggnaden av Vasa Real är ett av projekten som kommit till för att lösa skolfrågan.

Annons
Annons

– Problemet är att man bygger Hagastaden utan en egen skola. Men det är väl pengar som styr, eftersom man får mer betalt för marken om man bygger bostäder än skolor, säger Enis Pupulek.

Han är förälder till två barn i Vasa Real och är mycket kritisk till att kommunen beslutat att bygga en ny skolbyggnad på skolgården. Vasa Real rymmer idag drygt 800 elever ska byggas ut för att rymma 1 320 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

– Det blir en groteskt stor byggnad, hela vägen ut till Hälsingegatan. Folk har nog inte fattat hur illa det blir, säger Enis Pupulek när SvD träffar honom på Vasa reals skolgård.

Karta: Här ligger Vasa Real i centrala Stockholm

När vi föräldrar fick information var allt redan beslutat. Då spelade inte våra åsikter så stor roll.

Han tycker att det nya bygget innebär att man förstör en bra och fungerande skolmiljö och att försämringen blir markant.

Det är lunchrast och en grupp tolvåringar spelar fotboll i solgasset på den asfalterade planen. Tjejer och killar rusar runt tillsammans.

– När den nya byggnaden står klar finns ingen plats för fotboll eller rörelselek. Dessutom blir skolgården skuggig, säger han och menar att särskilt vintertid kommer ljuset försvinna från skolgården. Även bostadshusen runt omkring får mindre ljusinsläpp. Något som även Skönhetsrådet framfört i sin kritik till utbildningsförvaltningen. Skönhetsrådet menade även att bygget får negativa konsekvenser för elever och anser inte ens att bygglovet skulle blivit godkänt.

Annons
Annons

Även att hundraåriga gamla träd kommer att fällas i samband med byggandet är något som Enis Pupulek är motståndare till.

Foto: Lars Pehrson

– Det har man inte lyssnat på alls. Och när vi föräldrar fick information var allt redan beslutat. Då spelade inte våra åsikter så stor roll, inte så mycket till demokratisk process, konstaterar Enis Pupulek kort.

Även att hundraåriga gamla träd kommer att fällas i samband med byggandet är något som Enis Pupulek är motståndare till.
Även att hundraåriga gamla träd kommer att fällas i samband med byggandet är något som Enis Pupulek är motståndare till. Foto: Lars Pehrson

Beslutet att bygga så här går ju emot all forskning som visar att barn behöver ytor att röra på sig.

Han är också mycket kritisk till att bygget innebär att ett flertal hundraåriga lindar som bildar en allé längs med Hälsingegatan fälls. Allén är rester från den tid då Bergianska trädgården huserade här, vilket även ett planterat gingko biloba-träd är ett tecken på.

– Beslutet att bygga så här går ju emot all forskning som visar att barn behöver ytor att röra på sig och att människor mår bra av att ha grönt runt omkring sig. Sånt har man helt struntat i, säger han.

Naturskyddsföreningen vill också att Mark- och miljödomstolen fastställer att träden utmed Hälsingegatan utgör en allé, vilket skulle innebära att de omfattas av ett så kallat biotopskydd och att de inte kan fällas. Istället skulle Länsstyrelsen vidta åtgärder för att skydda träden från att avverkas, anser Naturskyddsföreningen.

– Det är det enda sättet det här kan stoppas på. Det är synd att fälla hundraåriga lindar och det finns inte så mycket plats att plantera nya träd på.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons